Det som är vackert är även njutningsfullt. Men skönhet kan bli ett problem när det betraktas som en fast enhet och när gränsen mellan kropp och identitet suddas ut. Utseende kan både direkt och indirekt påverka en människas självbild samt hur människor bemöts. Studien syftar till att undersöka hur kvinnor förhåller sig till sitt utseende och sin person samt om det finns någon skillnad i detta beroende på individens livsstil och omgivning. Studien är avgränsad till att undersöka uppfattningen hos kvinnliga studenter vid Luleå tekniska universitet och genomfördes med hjälp av enkäter.

Syftet med studien var att belysa Internet-webbsidans potential som kanal för hälsokommunikation kring primärprevention, med utgångspunkt från en webbaserad vaccinationskampanj mot livmoderhalscancer. Studien är empirisk med en kvalitativ ansats. Enkäter och semistrukturerade gruppintervjuer med halvöppna frågor har använts för att samla in data. Fjorton unga kvinnor i åldern 18-19 år på två gymnasieskolor i Stockholm deltog i studien. För att analysera data har innehållsanalys med manifest ansats används.

Detta är en kvalitativ studie om slöjans roll för muslimska kvinnors identitetskapande. Vårt syfte var att ta reda på om det fanns någon relation mellan slöjan och de upplevda identiteterna samt om kvinnor i slöja är begränsade i samhället. Studien bygger på information från tio kvinnor, vilka alla är praktiserande muslimer. Några av dessa kvinnor har valt att inte bära någon slöja medan andra bär huvudbonad av olika slag. I vårt material framgår det att de kvinnor som bär heltäckande klädsel (hjilbab och niqab) ger uttryck för att ha en stark identitet som muslim, vilken går före alla andra identiteter.

Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

Syftet med arbetet är att ta reda på människors kostvanor när det gäller stärkelserika livsmedel som ofta utgör kolhydratkomponenten i lunch och middag. Syftet är även att studera om och i så fall hur människor har påverkats av massmedias debatt kring den omdebatterade livsmedelsgruppen. Kan man få fram i vilken grad människor påverkas av massmedia och vilka budskap det är som människor tar till sig skulle det kunna påverka människor i en hälsosam riktning.Empirin bestod av en enkätstudie på Handelshögskolan i Göteborg. Platsen valdes eftersom det rör sig mycket människor i byggnaden samt att skolan är belägen relativt nära Pedagogen, som är författarnas institution. Det delades ut enkäter i anslutning till Handelshögskolans matsal tills 100 användbara svarsformulär hade samlats in.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Bakgrund: Fibromyalgi drabbar två till tre procent av befolkningen och är ett kroniskt smärttillstånd utan känd orsak. Majoriteten av dem som drabbas är kvinnor. Sjukdomen syns inte utanpå och det finns därför en risk att drabbade blir missförstådda av människor i sin omgivning och av sjukvårdspersonal. Syfte: Att med den här litteraturstudien beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever sin livssituation. Metod: En litteraturstudie baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.

I den politiska debatten är jämställdhetsfrågan ett ständigt diskussionsämne. Även EU uppmärksammar detta och lägger fram ett förslag som innebär att minst 40 % av styrelseledamöterna ska vara kvinnor år 2020. Det finns flertalet internationella studier som undersöker om det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelsen och bolagens lönsamhet, resultaten är varierande. Med detta i åtanke inriktar sig studiens syfte åt att undersöka om det finns något samband mellan de två variablerna i de svenska aktiebolagen noterade på Large Cap-listan. Denna uppsats använder sig av en kvantitativ metod. Lönsamhetsmåttet som granskas i denna studie är räntabilitet på totalt kapital och jämställdhetsmåttet är andelen kvinnor, denna information hämtas ifrån bolagens årsredovisningar.

Prehospital akutsjukvård är den vård och behandling som utförs i ambulansen eller på skadeplats, det vill säga innan patienten kommer till sjukhuset. Det ställs höga krav på ambulanspersonalen då miljön i det prehospitala mötet kan vara varierade och ske i stort sett var som helst. Patienter med hjärtinfarkt är en stor patientgrupp inom den prehospitala akutsjukvården och drabbar kvinnor och män i lika stor utsträckning. Under senare år har forskningen visat att kvinnors kranskärlssjukdomar skiljer sig från mäns, både när det gäller symtom och hur man ställer diagnos. Men forskningen visar också att många kvinnor har svårt att relatera sina symtom till en eventuell hjärtinfarkt.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkat processen för att få ett arbete för undersköterskor som är kvinnor och som kommit till Sverige från Asien, Afrika, Centralamerika, Sydamerika eller Östeuropa i vuxen ålder. Vi ville särskilt undersöka på vilket sätt deras sociala nätverk har påverkat denna process. Frågeställningar i studien är: Vad beskriver utrikes födda kvinnor som är undersköterskor har påverkat deras process för att få ett arbete? På vilket sätt har deras sociala nätverk påverkat processen? Kvinnor från valda länder har en relativt låg sysselsättningsgrad och därför har vi med vår studie undersökt hur processen sett ut för dem som har etablerats på arbetsmarknaden. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer med sex kvinnor.

Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi.

Denna C-uppsats studerade ett urval av livsstilstidningen Vanity Fairs omslagsbilder med hjälp av en semiotisk analys. Detta för att belysa egenskaper i omslagsbilderna vilka kunde visa hur män och kvinnor representerades och vilka ideal rörande fysiska attribut de uppvisade. Detta var uppsatsens syfte och frågeställningarna beträffade hur representationen av könen såg ut, om det fanns några tydliga skillnader och hur könsrollerna såg ut då båda könen figurerade på ett omslag. Frågeställningarna rörde även vilka ideal för män och kvinnor om fysiska attribut, om några, som porträtterades på omslagsbilderna och om, och då i så fall hur, de avvek från idealen. Materialet bestod av sex omslagsbilder från Vanity Fairs utgåvor under 2011.

Syftet med studien är att undersöka hur uppsökande verksamheter väljer att beskriva utländska kvinnor som säljer sex i gatumiljö i Göteborg. Frågeställningarna är 1) Hur förstår forskningsdeltagarna att andelen utländska kvinnor som säljer sex på gatan har ökat på senare år? 2) Hur beskriver de dessa kvinnors situation och behov? 3) Hur arbetar de med målgruppen och hur skiljer sig detta arbete åt från de insatser som riktas till svenska kvinnor?Undersökningen bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer av personer som möter utländska kvinnor i sitt uppsökande arbete i gatuprostitution. Ansatsen i studien är abduktiv då teorier valts redan innan analysen av materialet, men det har även funnits en öppenhet för nya infallsvinklar under arbetets gång. Det insamlade materialet tematiserades och analyserades med hjälp av en kritisk diskursanlys.

Utgångspunkten för uppsatsen är att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förståelse av rasismens mekanismer och låter sig inte begränsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebär. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i Skåne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förståelsen för hur den strukturella rasismen präglas av asymmetriska maktförhållanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrån föreställda kulturella skillnader.

Syftet med studien var att belysa Internet-webbsidans potential som kanal för hälsokommunikation kring primärprevention, med utgångspunkt från en webbaserad vaccinationskampanj mot livmoderhalscancer. Studien är empirisk med en kvalitativ ansats. Enkäter och semistrukturerade gruppintervjuer med halvöppna frågor har använts för att samla in data. Fjorton unga kvinnor i åldern 18-19 år på två gymnasieskolor i Stockholm deltog i studien. För att analysera data har innehållsanalys med manifest ansats används. Resultaten visar att kvinnorna hade olika attityder till, samt uppfattningar och upplevelser av den webbaserade hälsokommunikationen och olika förbättringsområden framkom.