Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 2 600 kvinnor av gynekologisk cancer varje år. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos Behandling vid gynekologisk cancer och dess biverkningar påverkar kvinnan i hennes dagliga liv. Behandlingen är ofta en kombination av kirurgi, kemoterapi, radioterapi och hormonell terapi. Cancerdiagnos och behandling av cancersjukdom är förenade med fysisk, psykisk och social ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors upplevelse av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

Uppsatsens syfte är att utifrån lösdrivarprotokoll från stadsfiskalen i Östersund att kartlägga och utforska lösdriveriet i Östersund under åren 1885-1899. Dessa protokoll har sammanställts för att kunna besvara frågor om lösdriveriets omfattning i staden, lösdrivarnas demografi, omständigheterna kring deras fasttagande och mantalsskrivningsort. Uppsatsens resultat har också, i en komparativ del, satts i relation till studier över lösdrivarsituationen i andra städer under den aktuella tiden, för att på så sätt jämföra Östersunds lösdriveri i förhållande till andra delar av Sverige.Resultatet visar att totalt 304 fall av lösdriveri finns dokumenterat i Östersund under den aktuella tiden, och den största andelen anhölls mellan åren 1889-1893. En stor majoritet av lösdrivarna var män, kvinnorna utgör endast 9 procent av Östersunds lösdrivare. Medelåldern var strax under 36 år och det vanligaste yrket var arbetare.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade.

Syftet med studien var att jämföra effekterna mellan tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vid värksvaghet under förlossning samt att studera hur intaget av peroral vätska och/eller intravenös infusion kunde påverka förlossningsutfallet.Metod en prospektiv randomiserad kontrollerad studie där även jämförelse med kontrollgrupp utan oxytocinbehandling ingick. I studien ingick 351 förstföderskor med normal graviditet varav totalt 108 av kvinnorna kom att ingå i de två randomiserade grupperna. Datainsamling och analys gjordes på förlossningsutfallet för mor och barn.Resultatet visade på skillnad mellan grupperna tidig eller uppskjuten oxytocinbehandling vad gällde förlossningslängden. Tidig oxytocinbehandling innebar i genomsnitt två timmar kortare förlossning. I samma grupp ingick det fler barn som inte fått tidig hud mot hud kontakt med modern jämfört med den sent randomiserade gruppen.

INTRODUKTION: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar mellan 5-10 procent av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen, med smärta och infertilitet som karaktäristiska symtom, kan medföra ett stort lidande då den påverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella välbefinnandet. SYFTE: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. METOD: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Friberg (2012). RESULTAT: Studierna visar att endometrios kan innebära mycket svåra symtom som påverkar livets alla delar på ett omfattande sätt genom dess inskränkningar på arbete, studier, relationer, och delaktigheten i sociala sammanhang samt hur rädsla och oro präglar kvinnornas tankar om framtiden.

Malmö högskola Medie- och kommunikationsvetenskap 180 p Sammanfattning Chamila Olofsson ?Hur görs kön?? Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder.

Att bli mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man.

AbstraktSyftet med denna uppsats är att undersöka hur genus representeras i HBO`s tv-serieTrue Blood och hur denna porträttering står i kontrast till normer i samhället. Viss fokus ligger även på relationen mellan genus och etnicitet.Vampyrerna i populärkulturen har genomgått en stor förändring under de senaste seklerna vilket diskuteras genom tidigare forskning av Anna Höglund och Katarina Harrisson Lindbergh. Detta hjälper till att ge en bakgrundsbild av de fiktiva varelser som står i centrum för seriens handling.Connells teorier om genus används för att definiera genus och fastställa samhällets bild av hur en man och en kvinna ska vara. Detta kompletteras med Fiskes forskning om hur mening skapas samt hur tv-industrin framställer kön och etnicitet.Baserat på ett antal avsnitt från seriens första säsong identifieras ett antal huvudkaraktärer, två män och två kvinnor, som sedan studeras noggrannare under utvalda scener där de samspelar med varandra. Analysen sker genom en semiotisk analys, med hjälp av Roland Barthes begrepp om denotation och konnotation, för att identifiera vilka egenskaper som utmärker männen och kvinnorna i serien. Dessa egenskaper ställs sedan emot det teoretiska ramverket för att fastställa hur väl seriens genusmönster överensstämde med verkligheten.Ett antal gemensamma teman identifierades och analysen visar att det finns samband mellan den teoretiska ramen och resultaten funna i serien.

Uppsatsen behandlar "Gösta Berlings Saga" och framförallt Gösta Berling som en föränderling karaktär samt en tolkning av hur han förändras genom bokens gång. Uppsatsen handlar om hur olika händelser och andra karaktärer i boken påverkar Gösta Berling och hur han lever i en illusion som han inte är förmögen att ta sig ur med egna krafter. Uppsatsen visar en teori om hur kvinnorna mognar före Gösta Berling och hur han får hjälp med att ta sig ur den illusion han lever i..

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstår tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, ångest och lidande för dessa unga kvinnor då de befinner sig mitt i livet. För att vårdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna på bästa sätt är det av stor vikt att de är införstådda i unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två fantasyromaners användning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrån ett genusperspektiv. Materialet är David Eddings (1997) bok Stenens väktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon.               Metoden är en kvalitativ närläsning utifrån ett genusperspektiv av dessa två verks första 100 sidor. I materialet analyseras åtta karaktärer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktärerna. Analysen går över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, då de utvalda adjektiven och adverben sätts in i tabeller och räknas ut i procent som sedan tolkas.Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna. Vilket är förväntat, men det finns även likheter som antyder på en samhällsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jämställt.

Syftet med detta arbete var att undersöka ungdomars attityder till hastighetshållning i trafiken. Tidigare forskning har visat att män oftast löper en större risk i trafiken och att de oftare är in-blandade i olyckor med dödlig utgång genom sitt riskfyllda körsätt. Semistrukturerade intervju-er genomfördes med fem kvinnor och fyra män i åldrarna 17-25 år där svar söktes på följande frågeställningar: Vad har ungdomar för attityder till att hålla hastigheten i trafiken, Finns det omgivande faktorer som påverkar attityderna gentemot hastighetshållning och Vilka attityder fanns det bland unga män och kvinnor. Resultaten visade att de manliga intervjupersonerna i denna undersökning hade en stark tro på den egna förmågan, medan kvinnorna inte hade det. Det kanske mest intressanta resultatet var att ungefär hälften av deltagarna ansåg att det är mindre riskabelt att köra för fort om nätterna..

Syftete med denna studie var att ta reda på om det finns samband mellan gymanvändares kroppsnöjdhet, självobjektifiering, självkänsla och träningsvanor och om sambanden skiljer sig beroende på kön. I studien deltog 64 män och 46 kvinnor. Det framgick att varken självobjektifiering, kroppsnöjdhet eller självkänsla signifikant korrelerade med träningsvanor (träningsmängd). Vidare visades att ju högre självobjektifiering som rapporterades desto lägre var kroppsnöjdheten och att ju högre självkänslan skattades desto mindre var självobjektifieringen. Hög självkänsla var dessutom förknippad med hög kroppsnöjdhet.

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella.Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella personer upplever att de bemöts i vården.Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser.

Under perioden 1970-1989 existerade nästan inte fenomenet långtidsarbetslöshet i Sverige. I samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet steg arbetslöshetssiffrorna rekordartat. Arbetslöshetssiffrorna sjönk något under det följande decenniet men har inte sedan dess gått tillbaka till forna låga nivåer.I TCO:s studie ?Jakten på superarbetskraften? från 2009 deltog 1 885 arbetsställen i landet från både den privata och den offentliga sektorn. Statistiken talar sitt tydliga språk då det visade att nästan hälften av cheferna var ganska eller mycket negativt inställda till att nyanställa långtidsarbetslösa personer.