Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett omfattande folkhälsoproblem både i världen och i Sverige. Tolv procent av den svenska befolkningen drabbas av dessa sjukdomar. Det finns stora könskillnader i forskningen kring detta område där kvinnor är en grupp som är underrepresenterade. Studier har visat att kvinnor uppsöker vård i ett senare stadium eftersom deras upplevda symtom vid hjärtinfarkt och förståelse för dem är svårare att tolka för kvinnorna själva. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors förståelse och upplevelser av sina symtom vid hjärtinfarkt.

År 2000 fick 6 348 kvinnor diagnosen bröst cancer. Bröst cancer är därmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Personer som har fått diagnosen cancer upplever stora existentiella förändringar, osäkerhet och ensamhet. Syftet med denna studie var att beskriva bröst cancerpatienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Studien är en litteraturstudie och författarna har använt sig av Polit & Hunglers modell.

Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen på kvinnans roll och de nuvarande förväntningarna som ställs på kvinnor i politiken. Begränsningarna är att studera några utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsätt kan ha påverkat dagens samhälle. Två moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och härskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn på hur bemötande och synsättet på kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsätt och värderingar fortfarande är aktuella.

Under 2012 uppmärksammades ett ovanligt rån i media. En berusad man föll ned på ett tunnelbanespår och slog sig medvetslös. Därefter rånades han på sina värdesaker och lämnades åt sitt öde medan gärningsmannen lämnade platsen. Syftet med den här undersökningen var att mäta empati gentemot gärningsmannen och brottsoffret i denna händelse. I en kvantitativ enkätundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 män.

År 2006 levde 17,7 miljoner kvinnor, globalt, med HIV: ett virus som ännu inte har eliminerats, med behandlingar som resulterar i biverkningar och ofta ger resistensutveckling. Syftet för denna uppsats var att studera kvinnornas upp-levelser och erfarenheter av stigma som ett resultat av deras HIV/AIDS diagnos och att analysera och kommunicera ett perspektiv på omsorg. En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar genomfördes. Resultaten visade att kvinnorna konfronterades med en varierande uppsättning negativa, förutfattade attityder från partners, familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater när de avslöjade sin HIV/AIDS status vilket påverkade deras självbild. Om de valde att hemlighålla HIV/AIDS fick kvinnorna kontrollera information rörande sina symtom, gömma mediciner eller omklassificera sina tillstånd till andra sjukdomar.

AbstraktIntroduktion: Graviditet är en tid som medför att kvinnornas kroppar omformas. Med ett klart formulerat kvinnoideal medför detta att de gravida kvinnorna evaluerar sin självbild till följd av att förändringen sker i motsats till samhällets utseende trend. Kvinnorna känner sig ful och oattraktiv, likväl får barnets hicka och sparkar i livmodern kvinnorna att känna fascination samt stolthet.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur kvinnor beskriver sin självbild i samband med en graviditet.Metod: Sex kvinnor som var gravid i vecka 28-35 intervjuades med semi-strukturerade öppna frågor. Data har analyserats med inspiration från grundad teori.Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och sexton underkategorier. De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor. Forskning visar att kvinnor söker vård senare och får sämre vård än männen. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Uppsatsen är en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Artiklarna analyseras enligt Granheim och Lundmans metod.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem.

Sammanfattning Gymkultur i förändringKvinnogym Denna uppsats undersöker med hjälp av intervjuer samt observationer hur olika individer ser på gymkulturen och då främst hur kvinnor som tränar på kvinnogym ser på gymkultur. Genom att intervjua fem kvinnor som har tränat på unisexgym men som nuvarande tränar på kvinnogym har frågor om de olika typerna av gym och gymkultur diskuterats. Genom observationer av olika gym har även gymkulturen på unisexgymmen studerats för att närmare kunna se skillnader mellan de båda typerna av träningslokaler. En fenomenologisk ansats har använts och då främst genom Sara Ahmeds ?Queer phenomenology?.Slutsatser kunde dras att kvinnorna ansåg männen som störande och att kvinnorna kände sig uttittade på unisexgymmen.

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer.

Förlossningen är en omtumlande upplevelse i en kvinnas och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossningen, men även att ha kunskap gällande komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar bland annat handläggandet av en postpartumblödning. Postpartumblödning utgör den främsta anledningen till mödradödlighet i världen och tenderar att öka i västvärlden. Forskning visar att postpartumblödning ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och kan skapa sexuell och reproduktiv ohälsa hos de drabbade kvinnorna.

De senaste årtiondena har flyktingströmmar från länder som praktiserar kvinnlig könsstympning (FGM) kommit till länder i västvärlden. I mötet med den nya vården riskerar kvinnorna att få fel diagnos, omvårdnad och bemötande. Syftet var att belysa könsstympade kvinnors möte med vården i västvärlden, utifrån följande frågeställningar: hur erfar kvinnorna mötet med vårdpersonalen? Hur erfar vårdpersonalen mötet med kvinnor som genomgått FGM? Studien genomfördes som en litteraturstudie, baserad på 15 artiklar av kvalitativ design. Analysen resulterade i sju teman utifrån de två frågeställningarna.

Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i Sverige och i övriga världen. Beskedet om diagnosen bröstcancer kan upplevas som en livshotande sjukdom som kan orsaka lidande och förändringar i personens livsvärld samt utlösa en rad starka känslomässiga upplevelser. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser vid nydiagnostiserad bröstcancer från diagnosbeskedet och fram till behandling. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL och Medline.