Studien har undersökt hur det går till när genusroller bildas genom genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strävade efter jämställdhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstånd mot genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland är relationerna komplexa och motsägelsefulla, då osynliga normer påverkar individer omedvetet. De kännetecknas av både en kontinuitet och fragmentering.

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd.

Denna studie handlar om kvinnliga ledare och deras förutsättningar på företaget Sandvik AB i Sandviken. Vilken typ av kvinnor väljer att bli chefer, vilken bakgrund och vilka egenskaper har de? Jag undersöker om det finns något som hindrar kvinnor från att bli chefer, samt tar reda på hur kvinnorna på Sandvik anser att en bra ledare ska vara. Min slutsats är att kvinnorna i intervjun har varit pappas flicka i den bemärkelsen att de har tytt sig mer till sin pappa än sin mamma, de är lyhörda och de bryr sig om sina medarbetare. De största hindren i kvinnors karriär är familjen, eftersom de kan bli uppsagda på grund av föräldraledighet, samt rekryterarna som anställer män av gammal vana..

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, det är av betydande vikt för kommande behandling att upptäcka den i tid. En fjärdedel av all bröstcancer upptäcks genom att kvinnan känner på, det vill säga palperar sina bröst. Mastektomi är den vanligaste behandlingen vilket innebär att ett bröst avlägsnas genom ett kirurgiskt ingrepp. Kvinnor som nyligen opererats kan känna sig oroliga och deprimerade. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter att ha genomgått mastektomi.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors politiska deltagande i irakiska Kurdistan. utifrån syftet undersökt sex frågeställningar: Hur stor andel av kvinnorna i irakiska Kurdistan röstade i förra valet, är medlemmar i ett politiskt parti, arbetar i ett politiskt parti, har kontaktat en politiker eller deltagit i en manifestation, vad kvinnor själva anser vara vilka faktorer som hindrar deras politiska deltagande samt om det finns ett samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande. En enkätundersökning genomfördes i irakiska Kurdistan. Arbil, Dohuk och slemaniya, sammanlagt mottogs 200 enkäter. Resultaten visar att det politiska deltagande är högt bland de undersökta kvinnorna i alla deltagandeformerna.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat bland ungdomar sedan 1990-talet och cirka en procent av kvinnorna mellan 12-25 år lider av anorexia nervosa. Sjukdomen karakteriseras av en förvrängd kroppsuppfattning samt en sjuklig strävan att gå ned i vikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa två kvinnors beskrivning av sjukdomen anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker som analyserats med innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom att kvinnorna hade en skev kroppsuppfattning och att deras ångest ökade i samband med måltider och för lite motion.

Syftet med uppsatsen är att undersöka det sociala nätverket hos några kvinnor som levt i en livssituation med egen kriminalitet. Beskrivning ges på hur nätverket såg ut då kvinnorna levde i kriminalitet, men framför allt på hur det ser ut idag. Uppsatsen belyser på vilket sätt kvinnorna upplever sitt nätverk vara stödjande eller inte. I uppsatsen reflekteras också över om kriminella nätverk kan härbärgera stöd.Frågeställningarna är 1. Hur beskriver några kvinnor sitt nätverk?2. Vad är, enligt kvinnorna, stödjande i nätverket?3. Kan ett kriminellt nätverk vara stödjande?4. Hur vill kvinnorna att stödet i deras sociala nätverk ska se ut? Forskningsmetoden för den här uppsatsen är kvalitativ.

Att föda barn är en stor händelse i en kvinnas liv, genom livet byggs förväntningar upp om hur den egna förlossningen ska bli när den dagen kommer. Det är inte alltid upplevelsen blir som man förväntat sig.Syftet med studien är att undersöka förstföderskors förväntningar på förlossningen och på barnmorskan samt deras upplevelser efteråt. Den kvalitativa forskningsmetoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Resultatet av förväntningar och upplevelser i relation till förlossningen visar att tid och rum, en ny livshändelse, smärta och smärtlindring, partnerns roll samt utgången av förlossningen var viktigt i samband med förlossningen. Kvinnorna vill att förlossningen skall ta lagom lång tid och inte göra för ont.

Missfall innebär en förlust av ett foster innan graviditetsvecka 23 och drabbar uppemot 50 % av alla kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av missfall. Studien baserades på nio kvalitativa artiklar som analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fem kategorier; att känna sig oförberedd, att vilja finna en förklaring, att känna sorg och förlust, att behöva stöd och bli förstådd samt att förändras och gå vidare. Kvinnorna hade svårt att acceptera missfallet och förnekade därför händelsen.

Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

Bakgrund: Alkoholkonsumtion under graviditet är skadligt för fostret. De flesta kvinnor i Sverige dricker alkohol året innan de blir gravida. Under graviditet drar de flesta kvinnor ner på sin alkoholkonsumtion men svenska studier har visat att 6-30% fortsatte att dricka alkohol under graviditet. Syfte: Att undersöka gravida kvinnors alkoholanvändning före och under graviditet i relation till demografiska och socioekonomiska faktorer. Metod: 3390 kvinnor rekryterades mellan september 2012 och juli 2013 från mödravården i Mellansverige.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen.

I studien undersöks hur kvinnor som varit sjukskrivna för utmattningssyndrom upplevt den behandling de fått. Studien är en kvalitativ undersökning som har baserats på fyra semistrukturerade intervjuer. Dessa är gjorda i en mellanstor svensk kommun där undersökningsgruppen bestod av fyra kvinnor. Kvinnorna valdes ut med hjälp av kontakter. Intervjufrågorna har inte använts tidigare utan har konstruerats utifrån studiens syfte.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kvinnan i beslutet att söka sjukvård. Vidare var syftet att beskriva vilka upplevelser kvinnor som genomgått hjärtinfarkt hade innan kvinnorna beslutade sig för att kontakta sjukvården. Underlag till systematiska litteraturstudien söktes i referensdatabaser. Inkluderade artiklar i studien skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt tillgängliga i fulltext via Internet.