Sjukvårdsfunktionen i Försvarsmakten är viktig när skador uppkommer. Försvarsmaktens förmåga eller oförmåga att erbjuda soldater kvalificerad sjukvård är avgörande för soldaternas förtroende till den egna förmågan.De svenska sjukvårdarna förväntas att oavsett terräng och hot kunna ta hand om en patient i nöd, de är därför utrustade med vapen för att kunna skydda sig själva och sin patient. I Försvarsmakten betyder det att sjukvårdaren bär en automatkarbin 5. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur tre olika Vapensystem passar in i rollen som huvudbeväpning på en sjukvårdsgrupp. Undersökningen visar att en PDW (Personal Defence Weapon) skulle vara ett bra alternativ till befintlig beväpning..

Då dagens Vapensystem blir allt effektivare med högre penetration och större verkan är det inte längre möjligt att endast lägga på mer pansar för att få tillräckligt skydd. Fordonen blir för tunga och rörligheten påverkas negativt i allt för stor grad, därför börjar nu system för aktivt skydd slå sig in på marknaden. Dessa system söker aktivt av fordonets omgivning och skjuter ner inkommande hot såsom raketer och robotar och finns redan implementerade i en rad länder i vårt närområde. Infanteriets huvudbeväpning, som mot bepansrade hot traditionellt sett varit just robotar, raketer och granater, är i många fall verkanslös i mötet med aktivt pansar.Uppsatsen undersöker vilka möjligheter som finns att med den utrustning som dagens svenska försvarsmakt är utrustad med nå verkan i mål som är skyddade av aktivt pansar. De befintliga systemen för aktivt pansar Trophy, Iron Curtain och Arena har valts som exempelsystem.

Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp från det andra världskriget uppträdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. Världensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var små men med en vapenräckvidd som kunde mäta sig medslagskeppens svåra artilleri. Detta är några exempel på fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte är attutröna om begreppet teknologisk utveckling är en faktor som påverkar utformningen av ytstridskrafterna.

Försvarsmakten har p.g.a. av förändringar i folkrätten tvingats till omfattande förtida avveckling av Vapensystem under de senaste 15 åren. Folkrätten är en av flera faktorer som påverkar utveckling och anskaffning av vapen. Frågan är om det finns möjlighet att genom korrekt analys av folkrättliga indikatorer kunna förutsäga möjliga förändringar så att yttre effektivitet kan öka m h t utveckling/anskaffning av nya vapen. Uppsatsen syftar till att analysera den svenska vapenutveckling och anskaffning för FM utifrån ett folkrättsligt perspektiv för att besvara om förändringar i tillämpningar av folkrätt kan leda till ökad effektivitet avseende utveckling/anskaffning av Vapensystem.Henri Fayols teori om industriell och generell administration har använts för att analysera hur folkrätten inverkar på effektivitet inom vapenutveckling/anskaffning med utgångspunkt från Fayols syn på hur planering och kontroll ska användas inom administrativa processer.Fayols syn på planering är att denna ska vara framåtblickande och att analysen sedan ligger till grund för verksamhetsplanen vilket leder till att man producerar det som marknaden efterfrågar dvs.

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra Vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra Vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra Vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

This Thesis in Military Technology deals with experiences drawn from the forced introduction of Weapons Station 01, 2009. The work aims to identify the experiences regarding the forced procurement of military equipment to see how they can develop normal and fast procurement of equipment. The main conclusions of  this work, is to achieve greater capability and increase the military utility, are: -          Common objectives and priorities of stakeholders-          Response and joint types shall determine requirements for system-          Ensure an integrated project team also at lower levels-          Engage the integrated logistic support early in the materiel process-          Include Armed Forces staff as early as possible in the testing and validation-          Prioritize work to facilitate the rapid development of decision on use (BOA)-          Provide back up for increased redundancy in the mission area .

Denna undersökning påvisar möjligheten att gradera verkan med stridsvagn 122 vid en insats i Sveriges insatsområde i Afghanistan. Hotbilden som råder gör att personalen måste ha ett gott skydd och möjlighet till verkan vilket stridsvagnen erbjuder. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på modern 120 mm ammunition där Försvarsmaktens övningsammunition kan användas för att minska effekten i målet och på så sätt gradera verkan. På marknaden finns det ammunition som skulle komplettera redan befintlig ammunitionsportfölj framförallt på korta avstånd och då även med möjligheten att skjuta varningseld. Sekundärbeväpning (kulsprutor) på vagnen kan även den användas för att gradera verkan.

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra Vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

John III Warden beskrivning om hur militära maktmedel skall nyttjas för att nå högre politiska mål är en av de mest kända inom modern luftmaktsteori. Det finns idag omfattande forskning som prövargiltigheten för Wardens teori om fienden som ett system i kända konflikter. Ett område där forskningen är mindre utbredd är hur en stat kan nyttja sin militära förmåga för att försvara sig mot en angripare som nyttjar sig av Wardens teori. Detta arbete syftar till att undersöka om en mindre statsom Sverige har den militära förmåga som krävs för att möta en sådan angripare.Slutsatsen är att förmåga till luftoperativ kontroll är central, denna upprätthålls genom tillgång till avancerad teknik som exempelvis sensorsystem, Vapensystem och vapenplattformar. Väsentligt är attdessa system har förmåga att verka uthålligt och över stora ytor.

Under 1990-talet märktes en tydlig förändring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgängliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lämpliga för operationer i urbaniserad terräng och fordonstjänst. Med invasionen av Afghanistan och den därefter följande upprorsbekämpningen upplever många försvarsmakter problem, eftersom striderna sker på antingen väldigt korta eller väldigt långa avstånd. Den ena situationen kräver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen kräver ett vapen med lång pipa för att kunna uppnå verkan mot en fiende som ofta anfaller från avstånd på 500 meter eller mer.

Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en förklaring till varför två stridande förband inom Försvarsmakten (FM) nyttjar olika indelning på gruppnivå. Uppsatsen skall dessutom redovisa fördelar och nackdelar som förekommer med respektive indelning. Ämnet till uppsatsen uppstod på grund av en strävan från Försvarsmakten att kunna nyttja behovssammansatta stridsgrupper. FM fastställer order och kommandon, försöker likställa Vapensystem och utbud av ammunition och i övrigt använda samma materiel i syfte att förenkla fördelning och logistik av all materiel. Trots denna strävan förekommer det olika indelning på gruppnivå.

Vilket arbetssätt har den svenska styrkan i Afghanistan, specifikt i PRT Mazar-e-Sharif, i förhållande till arbetsmetoderna minimum force och show of force? Har det skett någon förändring i arbetssättet mellan 2006/07 och 2009/10? Vad kan en eventuell förändring bero på och kan man se någon inriktning för framtiden? Genom en jämförande fallstudie skall uppsatsen analysera hur den svenska styrkan i Afghanistan förhöll sig till arbetssätten minimum force och show of force vid två olika tidsperioder. Genom att analysera två tidsperioder kan man komma fram till om en förändring i arbetssätt skett samt undersöka anledningarna till den. Resultatet av analysen visar att under åren 2006/07 arbetade svenskarna i mångt och mycket efter metoden minimum force genom användandet av lätta fordon och små patruller. Under 2009/10 har dock en förskjutning mot arbetssättet show of force upptäckts genom införandet av tyngre fordon och fler Vapensystem.

Inom ramen för den mekaniserade bataljonens organisation har ett flertal plutoner blivit tilldelade PSG90 som skarpskyttebeväpning. Frågan är om denna beväpning skapar effekt för förbandet? Syftet med denna uppsats är att undersöka skarpskyttens roll och beväpningsalternativ inom ramen för den mekaniserade bataljonen.Uppsatsen avsåg att genom en hypotesprovning undersöka om tilldelningen av PSG90 till ett flertal plutoner i den mekaniserade bataljonen skapar ökad effekt för förbandet. Undersökningen krävde en delad frågeställning där först själv begreppet skarpskytt behövde definieras. Därefter krävdes en undersökning av denna definition jämtemot empiri för att etablera eftersökta effekter med skarpskytten.