Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Ungdomar är idag frekventa användare av internet. I och med den höga användningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att få en förståelse för föräldrars föreställning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att föräldrar ser risker så som att deras ungdomar möter obehagliga nätkontakter, pornografi samt risker gällande tidslängden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering föräldrar använder gällande ungdomar och internet visar på att föräldrar använder olika typer av strategier. Dessa är exempelvis samtal om användande, att använda tillsammans och vara närvarande under användandet, regler i hur mycket tid online ungdomen får spendera, regler i vad ungdomen får göra online, övervakat användande via säkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter användning.De frågeställningar studien ämnar besvara är Vilka risker ser föräldrarna gällande ungdomar och internet? samt Hur resonerar föräldrarna om riskhantering gällande ungdomar, internet och risker? Detta görs via åtta intervjuer med tio föräldrar till ungdomar mellan tolv och sexton år.

I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika stadsdelar, undersökt vad åtta elever i åldrarna 7-9 år tänker kring fattigdom. Som blivande lärare vill vi veta vad elever tänker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga människor upplever sin situation, vad fattigdom innebär samt om de anser sig själva eller andra kunna påverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hållbar utveckling. Vårt syfte är även att se om det finns några sociokulturella skillnader beroende på elevernas bakgrund. Vi har genom vårt arbete konstaterat att barnen har många olika tankar kring fattigdom.

Bakgrund: Stroke drabbar ca 30 000 personer årligen i Sverige, vilket medför stora rehabiliteringsinsatser och ett tydligt behov av arbetsterapi. Sjukdomsföljden varierar och rehabiliteringen anpassas efter individens behov, förmåga och förutsättningar. Referensramen Model of Human Occupation (MoHO) är en central teori inom arbetsterapi och förespråkar en holistisk människosyn.Syfte: Att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar utifrån ett holistiskt synsätt med personer som har drabbats av stroke.Metod: En beskrivande litteraturstudie har genomförts. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed med inklusionskriterierna att de skulle vara publicerade efter år 2000 och handla om arbetsterapi och stroke. Litteraturstudien innehåller 11 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ design.

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhåller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner på kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor påverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet är hämtat från sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhälle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien består av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk småstad. Resultatet visar att ungdomarna ägnar en stor del av sin fritid åt att lyssna på musik och att den främsta musikkällan idag är Spotify.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan..

Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen är ett växande hälsoproblem i stora delar av västvärlden. Utvecklingen i Sverige är likartad. Även bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv är viktiga faktorer.I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag från denna positiva förändring utgör vissa grupper med individer med låg socioekonomisk status.

Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

Emhart Glass är världsledande tillverkare av automatiska glasformnings¬maskiner för framställning av bland annat glasflaskor. För att möta marknaden på ca 200 miljarder glasbehållare per år vill Emhart Glass utveckla sin produktion mot flödesstyrning och ett utjämnat flöde. Syftet är att minimera ledtider för att kunna reducera genomloppstiden samt hålla låga lagernivåer. Små lager och kort genomloppstid ger en lägre kapitalbindning. På Emhart Glass Sweden AB i Sundsvall där examensarbete har utförts sker montage från minsta detalj till färdig glasformningsmaskin.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Något av det svåraste som kan drabba oss är när en vän, familjemedlem eller släkting går bort eller drabbas av en sjukdom. Döden är en naturlig del av livet, men känns detta till trots jobbig eller rent av orättvis då den slår till. I de flesta fall är döden även resultatet av en sjukdom, en sjukdom som med dagens kunskap kanske hade varit möjlig att undvika. Eftersom döden i många fall har varit lite av ett mysterium genom människans historia har vi också lärt oss att rädas den. Nu, när den tekniska utvecklingen öppnar nya dörrar för att i förväg göra riskbedömningar av möjliga sjukdomar som kan drabba individen, så drar sig många undan.

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna.

Talspråk och skriftspråk är två olika former av samma språk. I denna uppsats är svenska språket, och undervisningen i svenska, utgångspunkten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare på en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talspråk och skriftspråk. Jag har använt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanställa materialet med utgångspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lärarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt tankar om vikten att skilja på sammanhang med olika syften och förväntningar.