Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hälsa utifrån styrdokumenten och se om målen verkställs i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hälsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och Utbildningsnämnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fältanteckningar har vi kunnat se hur man i två kommuner arbetar med hälsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hälsoarbetet varierat men överlag saknas ett långsiktigt medvetet tänkande gällande hälsa. I vårt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hälsa på ett medvetet sätt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlägga goda vanor i tidiga år..

Den pågående processen mot en ökad användning av digitala tjänster har inte minst påverkat filmmarknaden. Digitala tjänster för filmkonsumtion, både illegal och lagliga, utmanar filmmarkadens arbetssätt och struktur, och skapar därmed ett behov av förändring. De illegala tjänsterna har etablerats tidigt och påverkar i hög grad marknaden. Särskilt tydligt är detta för den svenska filmmarknaden, där dessa tjänster används i hög utsträckning.Användningen av digitala tjänster, såväl illegala som lagliga, påverkar inte minst filmkonsumenters attityder och förväntningar på hur tjänster för filmkonsumtion bör fungera. Vanor kring nyttjande av teknik, och kring filmkonsumtion mer generellt är också intressanta att studera för att se vilka framtida förändringar i aktörernas arbetssätt som är motiverade.Studien belyser hur de olika typer av aktörer som utgör filmmarknaden idag arbetar med hänsyn till den rådande situationen, samt de förändringar i detta arbete som betingas av förändrade konsumentattityder.Studien identifierar två tydliga hot mot filmmarknadens rådande affärsmodell: minskade intäkter generellt och ett skift mot minskad konsumtion av ny film.

Den här uppsatsen handlar om hur ett litet telekomföretag ska kunna nå långsiktig överlevnad på en konkurrensutsatt marknad.I bakgrunden framgår att det är svårt för små företag att klara sig på en konkurrensutsatt marknad då de inte har samma förutsättningar som stora företag att konkurrera med exempelvis pris. De små operatörerna måste därför erbjuda någonting annat som är värdeskapande för att långsiktigt kunna överleva på marknaden.Uppsatsens syfte är att genom en enkätstudie hos 26 företagskunder analysera och utvärdera telekomföretagens behov av värdeskapande på den mobila bredbandsmarknaden.De teorier som uppsatsen behandlar är involveringsteorin, värdekedja respektive värdestjärna, mervärdeskapande samt nätverkssynsättet.I analysen och resultatet har författarna kommit fram till att utrymmet för nya operatörer på den mogna marknaden inte är speciellt stort och för att den lilla operatören ska överleva måste denne först och främst satsa på värdeskapande i form av produktkvalitet och rikta sig mot höginvolverade mellanstora företagskunder. Den nya operatören bör även erbjuda anpassade företagslösningar och närmare samarbete för att möta kundens önskemål och nå långsiktig överlevnad.  .

Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation påverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vår frågeställning hade vi tre frågor som vi sökte få svar på. Dessa frågor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor påverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. Utifrån intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhället. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nätverk.

Syftet med studien var att få en inblick i hur vardagen såg ut för ungdomar med en reumatologisk sjukdom. Kartläggningen bestod av att ta reda på vilka aktiviteter ungdomarna ägnade sig åt, hur mycket tid de spenderade på aktiviteterna, var aktiviteterna utfördes samt tillsammans med vem. Syftet var även att ta reda på hur de upplevde sina utförda aktiviteter samt om de varit tvungna att välja bort någon aktivitet på grund av sin sjukdom. I studien ingick sju flickor i åldern 14-16 år. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en återberättad tidsdagbok, veckoöversikt samt en fördjupande intervju kring de aktiviteter som nämndes i den återberättande dagboken.

Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutiska interventioner och effekterna av dessa för personer med demens samt studiernas bevisvärde. Författarna har genomfört en systematisk sökning i ämnesdatabaser som innehåller artiklar om arbetsterapi och har sökt efter vetenskapliga artiklar utifrån valda sökord som är relevanta utifrån syftet med studien. För att analysera insamlad data så har författarna använt sig av Fishers (2009) interventionsformer som ett raster för att se interventionernas fokus samt att se om interventionerna var på aktivitetsnivå eller funktionsnivå. Resultatet visar på att arbetsterapeuter arbetar på aktivitetsnivå och då klientcentrerat där de använder sig av aktivitetsinriktade interventioner. Största delen av interventionerna visade en signifikant positiv effekt och bedömdes till största del objektivt på aktivitetsnivå samt objektivt på aktivitetsnivå och funktionsnivå.

Medan cigarettrökning och bruk av rökfri tobak under flera decennier har varit föremål för studier som visat att tobak är skadligt för hälsan, är vattenpiperökning är ännu ett outforskat område. Det har sedan 1990-talet blivit allt mer populärt att röka vattenpipa men kunskaper om dess utbredning, skadlighet och vilka risker som finns förknippade med användning är ännu bristande. Den forskning som finns tyder på liknande hälsoeffekter som vid cigarettrökning vilket skapar oro för att vattenpiperökning kan vara ett hot mot folkhälsan.Syftet med denna studie var att kartlägga förekomst, vanor, köns- och åldersskillnader gällande vattenpiperökning bland studenter på lärarprogrammet, samt redogöra för deras uppfattningar kring riskerna med vattenpiperökning. En enkät med 14 frågor delades ut till totalt 90 studenter vid lärarprogrammet på ett svenskt universitet. Av dessa svarade 52 att de provat att röka vattenpipa och 38 att de inte provat.

Denna studie har som syfte att undersöka hur signaler på en akutvårdsavdelning påverkar akutvårdspersonalen idag samt hur en varningssignal för sepsis bör utformas för att passa in i miljön och minska risken för larmtrötthet. I studien har kvalitativa metoder använts i form av observationer på en akutvårdsavdelning samt tre stycken intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket Distributed Cognition for Teamwork (DiCot). Studien resulterade i en kartläggning över vilka signaler som finns på akutvårdsavdelningen idag, där sepsis skulle klassas som en akut varningssignal och ha högsta prioritet i förhållande till de andra signalerna. Varningssignalen bör i de fall då patienten ligger på ett övervak presenteras så att den når all personal och med säkerhet uppmärksammas. I de fall då vårdlaget befinner sig på platsen när varningen kan uppstå bör larmet istället vara mobilt och enbart presenteras för vårdlaget.

Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation påverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vår frågeställning hade vi tre frågor som vi sökte få svar på. Dessa frågor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor påverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. Utifrån intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhället. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nätverk.

Teckenspråket är ett visuellt språk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för språket är handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt på sitt modersmål. Tidigare har de i många situationer varit hänvisade till sitt andraspråk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten på kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckenspråket viktiga faktorerna får tillräckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på om det skett någon förändring när det gäller elevers läsförmåga ur ett 15-årsperspektiv samt möjliga orsaker till detta. Undersökningen genomfördes i huvudsak genom en litteraturstudie av aktuell forskning samt kompletterande intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet inom vårt undersökningsområde. Resultatet visar att det skett en viss försämring av elevers läsförmåga, men resultaten är inte helt entydiga. Samtliga undersökningar finner att flickor generellt läser bättre och har en mer positiv inställning till läsning än pojkar. Några möjliga orsaker till den förändrande läsförmågan kan enligt våra resultat vara mindre resurser till skolan och den ökade teknologianvändningen (dator- och tv-vanor)..

Bakgrunden till undersökningen är att undersöka hur KAUs källsorteringssystem fungerar ur studenternas synvinkel. Genom analyser av vad teori säger om beteenden, vanor, attityder och kunskaper om källsortering från en enkätstudie på 1?200 av KAUs studenter, ska denna uppsats försöka besvara vad dessa studenter anser om och vilka kunskap de har av KAUs källsorteringssystem.                                     För att ta reda på vad teori säger om detta har jag undersökt vad Naturvårdsverket säger om miljömässiga beteenden och hur de fungerar ihop med källsortering. Jag har även hur undersökt det kan kopplas ihop med nutidens livsstil så som vi lever i dagens konsumtionssamhälle. Syftet med denna uppsats är att försöka belysa och undersöka om miljömedvetenhet i vardagslivet finns bland dagens studenter på KAU. Resultatet kommer att framkomma via den undersökande enkätstudien . Huvudresultatet av denna undersökning är att många av dagens studenter vet om hur KAUs källsorteringssystem fungerar och flertalet anser att det är viktigt med källsortering.

Detta arbete utgår från frågeställningen om vad det finns för förutsättningar för att använda elektroniska spel med avseende att användas i matematikundervisning (matematikundervisningsspel) i de svenska skolorna. Arbetet ser särskilt till kultur, teknisk infrastruktur och lärarutbildning, men också till vilka krav som skolan ställer på ett matematikundervisningsspel. För att besvara arbetets frågeställning har intervjuer och spelanalyser genomförts. Vidare har också litteratur och föreläsningsinformation studerats.Resultatet tyder på att matematikundervisningsspel behöver betraktas och användas som ett pedagogiskt medel av både elever och lärare för att de ska vara effektiva. Matematiklärare behöver utbildas om hur dessa spel ska användas, då spelen blir som mest effektiva först när eleverna får reflektera över sitt spelande och då läraren kopplar samman spelandet med resterande undervisning.

Denna rapport ämnar beskriva framtagningen av en applikation för Android riktad mot aktiva inom ridsporten. Under många tävlingar inom ridsporten har tävlande och åskådare svårt att snabbt få tillgång till resultaten på plats. Projektet ämnar öka tillgängligheten till resultat och startlistor, vilket resulterade i en prototypapplikation för Android.Rapporten beskriver hur det i början av projektet genomfördes en förstudie där projektgruppen tittade närmare på Equipe AB:s webbtjänster samt skapade en öppen marknadsundersökning som låg till grund för utvecklingen av applikationen. Rapporten tar även upp projektets utvecklingsprocess, Scrum. Efter färdigställande av en prototyp av applikationen genomfördes användartester för att utvärdera de olika delarna och samla data inför vidare utveckling.I rapporten beskrivs prototypen, där basfunktionerna är presentation av start och resultatlistor, onlinelistor, bevakning av en start och lista alla aktuella tävlingar med respektive tidschema.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne. Kartläggningen visar att 18 av Skånes kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan.