Collaborative planning ? a comparative study of theory and practice Why There is today, according to my experience, a growing interest and demand for a more inclusive and transparent planning process. Also, if we are going to be able to reach a truly sustainable society it is my belief that there is a need for a more integrated collaboration between different actors. Where the social, economic and ecological values can influence and benefit from each other. The question then is, how can the planning system accommodate that kind of collaboration? Purpose My aim for this thesis has been to study a selection of the theoretical work that exist about collaborative planning.

The purpose of this study has been to increase the awareness of what significance models of explanation have for intervention programmes, aimed at perpetrators of intimate partner violence, within the Swedish social services. The study is not gender neutral, it centres on male batterers in heterosexual relationships. The study is based on qualitative interviews with five people working within the topical field. I analyzed their statements using an ecological model of understanding violence. The main finding was that the people I interviewed had a multiple understanding when it came to comprehending the violence, but that when it came down to the actual intervention they targeted mainly on elements in the individual spectra, such as feelings of frustration.

SAMMANFATTNING:Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Betydelsen för hur man väljer att skriva någonting blir viktigt eftersom det påverkar den sociala praktiken i fråga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det påverkar deras identitetsskapande. Vårt syfte med uppsatsen är att empiriskt undersöka hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestående av åtta intervjuer.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

This paper relates a debate on a book Vetenskapen och förnuftet (1986) written by the Scandinavian philosopher Georg Henrik von Wright (1916 - 2003). The book brings up fate of mankind, raising the question if human rational thinking and scientific achievements are threatening our very existence on earth. Shortly after the book was published, it was intensively debated in a leading Swedish newspaper Svenska Dagbladet. Some 20 leading politicians and scientists contributed with their criticism during spring 1987. The paper highlights this debate by writing reception history, describing how the book with its serious message was received by leading scientists of the time.

The aim of this Master?s thesis is to examine the information needs of gay, lesbian and bisexual adolescents? when they are coming out. I also examine what kind of information they seek and where they might find this information. The purpose is also to examine what role the public or school library plays. The study is conducted through qualitative interviews with gay, lesbian and bisexual adolescents?.

Vi, Patricia Contreras och Sarah Ryberg, har i vår studie, Omsorg, fostran och lärande i teori och praktik, valt att genomföra vår undersökning på fyra småbarnsavdelningar på fyra förskolor i en storstad i södra Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på om omsorg, fostran och lärande bildar en helhet på dessa avdelningar, samt hur pedagoger-na tänker kring och arbetar med att skapa en miljö för småbarn där omsorg, fostran och lärande skapar en helhet. Uppsatsen baseras på frågorna: Hur gestaltar sig omsorg, fost-ran och lärande i den pedagogiska verksamheten på fyra förskolor i en storstad? Och vad lägger pedagogen i begreppen omsorg, fostran och lärande? Metoderna för detta arbete har varit observationer och intervjuer av pedagoger på avdelningarna. Arbetets teoretiska bakgrund baseras på Daniel Sterns, Dion Sommers, Ingrid Pramling Samuelssons och Lev Vygotskijs teorier kring omsorg, fostran och lärande. Kapitel Resultat är en sammanställning av empiri och teori.

Syftet med denna uppsats är att beskriva för- och nackdelar som uppstår för en varumärkesinnehavare då dennes varumärke, utav konsumenter, har kommit att uppfattas som en allmän benämning av en produktkategori. Även orsaker till fenomenet samt förebyggande åtgärder kommer att beröras. Ämnet är inte belyst i större utsträckning, varken inom teori eller i praktik. Syftet besvarades med hjälp av att studera Arla Foods varumärke KESO® som i uppsatsen konstateras vara en allmän benämning för produkten cottage cheese. Teori kring varumärken generellt samt ämnesspecifik teori sammanställdes för att fungera som ett analysverktyg.

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår.Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

I detta arbete kommer barnens utformning av deras könsidentiteter i förhållande till sina kläder att diskuteras. Metoden som använts är fokusgruppsintervjuer med barn i fem-sexårsåldern. Intervjuerna har utförts på en förskola i en storstad med en könsblandad grupp och två könshomogena grupper. Barnen använder främst kläder och färger för att visa sin tillhörighet inom en viss grupp, flicka eller pojke. Kläderna och färgerna som barnen använder är till stor del könsnormativa.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som präglar talet om flexicurity. Fråge-ställningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utläsas i de olika texterna, (2) på vilket sätt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) på vilket sätt diskursen om flexicurity kan relateras till samhällsutvecklingen.Frågeställningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity från Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgångspunkt i rättsvetenskapliga och rättssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhällsutveckling. I studien används en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgångspunkter hämtas i huvudsak från Anna Christensens teori om normativa fält och Hålan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhälls-utveckling.

The aim of this study was to examine the experience, knowledge and attitude to mandatory reports of mistreatments amongst first line managers and assistance nurses in municipal elderly care. The following questions were at the center of the analysis: how do the different professional groups view having to report their own organization? How can various factors affect the mandatory reporting of mistreatments? What knowledge do the different professional groups have of mistreatments and mandatory reporting? A qualitative research method was used to examine these questions in the form of semi structured interviews and a small document study. The interviews were carried out with assistance nurses and first line manages in elder care, we interviewed four respondents from both professional groups. The interviews were then transcribed and coded with help of a content analysis.

Trots att kvinnor varit yrkesverksamma sedan många år tillbaka, är kvinnor kraftigt underrepresenterade på högre nivåer inom organisationer och näringsliv. Kvinnor är lika högutbildade som män och når ändå inte de högre positionerna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den problematik kvinnor i chefsposition ansett sig stöta på i deras strävan att göra karriär inom deras yrkesliv. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor med chefsbefattning inom den privata sektorn. Resultatet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.