Ovako Steel AB i Hofors tillverkar varmvalsade rör. Ett av de sista stegen i tillverkningsprocessen är en konventionell Valsning i ett antal valspar kallad reducerValsning. De valsade rören uppvisar ibland en ojämn väggtjocklek längs rörlängden på grund av att det uppstår drag- och tryckspänningar i rören mellan valsparen. Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om dessa spänningars inverkan på det färdiga röret samt ge förslag på hur processen kan förbättras. I examensarbetet har undersökts vilka parametrar som påverkar spänningarna i Valsningsprocessen.

Helstångsborr och konstång kallas bergborrverktyg, som tillverkas av sexkantiga stänger med inre hål för ledning av spolvatten. Dessa spolhål är klädda med ferritiskt rostfritt stål. Innan Valsning borras ett centrerat hål i stålämnet som ska valsas. I det borrade hålet appliceras ett rör av ferritiskt rostfritt stål och i det röret skjuts en manganstålskärna in. Efter Valsning dras kärnan ut och ett spolhål med invändigt foder av rostfritt stål bildas.

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid Valsning av tunna band med hög hållfasthet används reversibla mångvalsarsverk. Kundkraven är höga vad gäller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsställdon som valsverket är utrustat med. Syfte: Förvärva kunskap om hur de olika ställdonen inverkar på planheten. Varje enskilt ställdons inverkan på planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förändring av ställdonets läge och därefter utvärdera planhetsförändringen som uppkom.

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid Valsning av tunna band med hög hållfasthet används reversibla mångvalsarsverk. Kundkraven är höga vad gäller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsställdon som valsverket är utrustat med. Syfte: Förvärva kunskap om hur de olika ställdonen inverkar på planheten. Varje enskilt ställdons inverkan på planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förändring av ställdonets läge och därefter utvärdera planhetsförändringen som uppkom.

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid Valsning av tunna band med hög hållfasthet används reversibla mångvalsarsverk. Kundkraven är höga vad gäller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsställdon som valsverket är utrustat med. Syfte: Förvärva kunskap om hur de olika ställdonen inverkar på planheten. Varje enskilt ställdons inverkan på planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förändring av ställdonets läge och därefter utvärdera planhetsförändringen som uppkom.

MEFOS är en samarbetspartner i EU-projektet AwiCCo (Advanced Width and Camber Control) där ett av delmålen är att konstruera ett nytt inledarsystem som förhindrar krökning av varmvalsade band. Under november 2006 kommer MEFOS att sätta upp en prototyp av detta inledarsystem i sin försökshall där utförliga tester kommer att genomföras. Prototypen består av sex rulledare som på ingångssidan mäter de krafter som krävs för att förhindra ämnets förflyttning i sidled. Utifrån dessa mätningar försöker man förhindra krökningen av ämnet genom att momentant justera valsskevningen. Målet med mitt examensarbete har varit att skapa en FEM modell som simulerar Valsning av band med denna prototyp som inledare och att med denna modell undersöka relationen mellan krökning och valsskevning och vilka krafter som rulledarna utsätts för.

Vid SSAB Tunnplåt i Luleå gjuts metall som sedan valsas till tunnplåt. Den gjutna produkten kapas med skärbrännare och vid den processen uppstår skärskägg. Skägget har en negativ inverkan vid Valsning och måste därför avlägsnas innan stålet når valsprocessen. Vid SSAB Tunnplåt i Luleå tas skärskägget bort automatiskt med en skrapa och sedan manuellt om skrapan misslyckats. Detta examensarbete går ut på att utreda orsaken till att skärslagg ibland sitter kvar på ämnen efter skrapning och därefter föreslå en lösning för att minska problemet.

Den största enskilda verktygskostnaden för tillverkning av varmvalsade band är kostnaden för valsar. Valsarna slits under Valsningsprocessen och måste med jämna mellanrum slipas för att tillfredställande produktegenskaper skall innehållas. Livslängden för en vals bestäms av dess belastning, geometri och materialegenskaper, när de inte uppfyller kravet på mått eller hållfasthet måste de skrotas och ersättas. Kostnaden för valsar liksom produktiviteten påverkas således av flera faktorer. Valsmaterial, tillverkningsteknik för valsar, valsslipmaskiner, mätmetoder liksom metoder att utnyttja valsarna utvecklas hela tiden.

New high strength steels require improved cold rolling techniques. The aim of this degree project was to develop a new and money saving cold rolling technique to manufacture steel strip for saw blades. The work is based on earlier rolling experiments made with a high carbon steel grade at LuCoil Steel AB. The work also focused on the mill requirements to cold roll high strength steels. The results show that LuCoil?s existing cold rolling mill was actually designed for rolling low carbon steel.

SSAB Tunnplåt har i Borlänge en produktionsanläggning innehållande varmvalsverk, kallvalsverk, normaliseringsanläggning, betsträckor, spaltsträckor, klippsträckor och ytbeläggningslinjer m.m. Genom hela varmValsningsprocessen bildas oxid på den varma stålytan s.k. glödskal. Under pågående processer avlägsnas glödskalet för att ej påverka slutproduktens ytfinish och materialegenskaper. Fastän ytan spolas ren från glödskal före varje Valsning händer det att det finns glödskalsproblem i form av grov yta på de färdiga banden.

Detta projekt har genomförts för att studera möjligheterna med att justera ämnesgeometrin före Valsning för att minimera tillväxten av tungor som bildar stjärtändar i bandets sistaände. Olika justeringar har utvärderats genom att ämnen har justerats med hjälp av gasskärning och sedan valsats i förpar och färdigverk. Ett delmål var att förenkla efterföljande behandlingar där långa stjärtändar är ett hinder. Resultaten visar att stora skillnader på längden hos tungorna kan åstadkommas med mindre justeringar hos ämnena. Längden på stjärtändarna minskade med upp till 70 % på band som valsats till en tjocklek av 15,02 mm och 75 % på band som valsats till en tjocklek av 12,02 mm. Effekten av att valsa ämnen med dessa justeringar var att en midja bildades i slutet av bandet där bredden linjärt avtog innan det att stjärtänden uppstod.

Hålningsprocessen är det inledande bearbetningssteget vid varmValsning av sömlösa rör. Det är en tvärValsningsprocess i vilken ett cylindriskt ämne valsas mellan två dubbelkoniska val¬sar över en plugg. Valsarna är snedställda med en viss mat¬ningsvinkel, vilken ger upphov till en axiell drivkraft genom ver¬ket. Hela denna pro¬cess är roterande. Detta i kombination med bl.a.

Inom Ruukki Fundia Special Bar finns tre liknande förpar, ett i Smedjebacken och två i Boxholm varav ett i finverket och det andra i mediumverket. Valsarna levereras av Åkers Sweden AB och är av samma kvalité, (gjutna H-SG-P-Mo-48 värmebehandlat-segjärn-perlitisk struktur-molybdenlegerat och med hårdhet 48 Shore) det som skiljer är radien. I mediumverket utsätts valsarna för ett hårt slitage både genom sprickbildning och ojämn yta medan de två andra förparen inte slits lika hårt. Idag används en vals i cirka sex månader, under den tiden sker en omsvarvning. På grund den rikliga sprickbildningen kan bara en omsvarvning ske på grund av att de djupa sprickorna gör att 12-16mm på diametern svarvas bort vid varje tillfälle.

Uppgiften var att undersöka en maskins prestanda genomatt identifiera brister och föreslå förbättringar.Alla rostfria stålband som skall genomgå process i valsverk eller bandslip måste först prepareras i banduppbyggnaden. I denna maskin svetsas strips till bandets ändar. Det möjliggör Valsning av hela bandlängden. Förutom svetsning lindas band på stålkärna. Ett krav då nästkommande processer är konstruerade för kärnsystem.Huvuduppgiften med detta examensarbete är att undersöka om banduppbyggnaden lindar band med tillräcklig kraft inför nästa processteg, eftersom Outokumpu Thin Strip Nyby sett problem i valsverk och bandslip med svagt lindade band.Mätningar genomfördes på den utrustning som drar bandet genom linan.

Följande uppsats redogör för ett produktutvecklingsprojekt som har resulterat i ett förslag till ett handredskap för framställning av majsmjöl, tänkt att användas av kvinnorna i Malawi. Dock har det huvudsakliga fokuset i projektet varit metoder för produktutveckling för utvecklingsländer. Problemområdet som projektet har fokuserat på; framställning av majsmjöl, valdes efter en studie i Malawi. Problemområdet valdes eftersom det är ett viktigt område, då 50 procent av människornas kaloriintag i Malawi består av majs. Målgruppen för projektet är kvinnorna i byn Muthumba, som framställer majsmjölet idag.