Samhället präglas av en valfrihet vilket innebär oändliga möjligheter för individen att välja sin egen väg. Individen förväntas dock göra det bästa och rätta livsstilsvalet vilket snarare hämmar än gynnar hennes beslutstagande. Fokus i uppsatsen har riktats mot individer som har gjort ett livsstilsval av kosttrenden LCHF. Syftet har varit att studera hur individer i en bloggkontext tillskriver sig kategorier samt rättfärdigar och argumenterar för sitt tagna livsstilsval. För att fullfölja uppsatsens syfte har vi tagit stöd i den kvalitativa forskningstraditionen diskurspsykologi som är en form av diskursanalytisk ansats.

Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgångspunkt är djupintervjuer med sex aktörer som både verkar inom och vet mycket om friskolevärlden. Syftet är att beskriva deras upplevelse av friskolors påverkan på skolväsendet samt hur det är att verka inom en fristående skola. Jämsides med resultatet presenteras en sammanställning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristående skolor och dess effekter.

SammanfattningProblem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter.Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro.Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet.Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap och förståelse av hur kärlek kan skapas i ett senmodernt samhälle. Aktuella studier på området menar att samhället idag är mer individualiserat än förr vilket innebär förändrade förutsättningar för att få kärleksrelationer att fungera. Moderniseringen har inneburit att vi antagit nya former av dejting vilket präglas av valfrihet för individen på samma gång som teknikens utveckling har medfört nya möjligheter att finna intimitet och tillit online. För att genomföra denna kvalitativa uppsats har vi utfört intervjuer med nätdejtare som därefter har tolkats utifrån Becks teorier kring risksamhället, Giddens teorier kring rena relationer samt Goffmans teorier kring det dramaturgiska perspektivet. Resultatet visar att nätdejtingen präglas av flera risker och faror.

BAKGRUND: Malnutrition hos äldre beror vanligen på en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och sväljsvårigheter, depression och aptitlöshet. Tillståndet är förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. Vårdtyngd och omvårdnadsbehov hos äldre i särskilda boenden (SÄBO) ökar, många i riskzonen att utveckla ett undernäringstillstånd upptäcks inte och mat och måltidsmiljö har beskrivits som undermåliga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och måltidsmiljö av betydelse för näringsintaget hos äldre i SÄBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen.

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt påverkar deras arbete. För att få en förståelse för studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vår tolkning har vi utgått från begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vårt resultat är att samtliga vägledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den är finns det inget entydigt svar på.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

Studien bygger på tre fokusgruppsamtal med 14 föräldralediga småbarnsföräldrar i en medelstor kommun. Studien syftar till att undersöka hur småbarnsföräldrar samtalar om föräldraförsäkringen samt deras föräldraledighet och föräldraskap. Utifrån föräldrarnas diskussion om föräldraledighet undersöks hur moderskap och faderskap framställs, samt hur föräldrar beskriver ett jämställt föräldraskap. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionistisk, där Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns teori om kunskapssociologi används för att analysera föräldrarnas samtal.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrågasätter kvaliteten inom undervisningen av ämnet svenska som andraspråk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmålsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den här studien studerades erfarna lärares förhållnings- och tillvägagångssätt i undervisningen av flerspråkiga elever. Lärarna studerades för att ta reda på vad som kännetecknar och stimulerar undervisning av flerspråkiga elever. I studien användes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Att utveckla nya produkter som fyller kunders behov är nödvändigt för att ett företag ska kunna växa och utvecklas, men att få en ny idé eller produkt anammad kan vara svårt. Diagnostikföretaget Phadia AB i Uppsala har nyligen lanserat ett nyutvecklat allergitest, ImmunoCAP? Rapid, på primärvårdsmarknaden och planer finns på att eventuellt lansera testet på konsumentmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter kan komma att påverka marknadernas mottagande av ImmunoCAP? Rapid och därmed föreslå vad Phadia AB bör tänka på vid lanseringen av ImmunoCAP? Rapid.Med utgångspunkt i teori om adoptionstakt av innovationer undersöktes hur ImmunoCAP? Rapid kan förväntas mottas av primärvården och förutsättningarna för en eventuell lansering på konsumentmarknaden.

Under IT-boomen i början av 2000-talet släpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad på fiber genom så kallade stadsnät. Förhållningen från staten var att näten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutändan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjänsteutbud.I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affärsmodellen som stadsnät ar-betar efter inverkar på tjänsteutbudet. Vi har även identifierat andra faktorer som påverkar tjänsteutvecklingen.