I västerländska samhällen lyfts demokratiteorier som direkt deltagande, deliberativ och deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig åtgärd på problemet med medborgarnas minskade politiska deltagande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om kommunernas satsningar på ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska livet, samt om deltagandet påverkas av hur kommunerna valt att satsa på demokratiåtgär. Uppsatsen är en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod.Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska åtgärder är relativt jämn, något högre andel medborgardemokratiska åtgärder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur många demokratiåtgärder en kommun satsar på inte leder till ökat Valdeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiåtgärder är väl fungerande och genererar ett stort medborgerligt deltagande, medan andra inte lockar särskilt många medborgare att delta alls..

Valdeltagandet bland förstagångsväljare har i Sverige och många andra västeuropeiskaländer sedan 70-talet och framåt stagnerat. Samtidigt har det post-industriella samhälletoch dess värden fått en allt viktigare plats jämfört med mer traditionella värderingar. Jagvill undersöka huruvida det ökande gapet i Valdeltagandegrad från valet 1973 och framåtmellan förstagångsväljare och resten av valmannakåren beror på en ökad grad av postindustriellavärden bland förstagångsväljarna. Detta görs genom statistisk analys avmaterialet Svensk valundersökning under åren 1973 och 2006 distribuerade av Svensknationell datatjänst (SND). Det finns en tydlig tendens att post-industriella värden i högreutsträckning har internaliserats bland förstagångsväljarna över tid.

The main purpose of this study is to examine if variations in voter turnout for the European Parliament elections in each member state is affected by the rate of national party polarization on the EU-dimension of party politics. The theoretical background assumes that a high level of polarization generates higher voter turnout since more alternatives are presented to the electorate. This makes it easier for the electorate to find a party that represents their preferences. This will, in turn, increase the likelihood that they will participate in the election.This study uses a research design based on a quantitative analysis with data from each member state, except those with compulsory voting, in the European Parliament elections of 2004 and 2009. The results of the analysis indicate a relationship between high levels of party polarization and lower turnout in the European Parliament election.

This thesis focuses on the problems involving immigrants and their voting behaviour in Sweden. We presuppose that immigrants vote in a far less extent than Swedish citizen according to general statistics. We try to explain and give solutions to this problem. To our help we use both integration theory focusing on multiculturalism and electoral participation theories.Starting off in these two theories, we have further analyzed a number of policies issued to solve the participation dilemma. The policies were issued in order to elevate the socio-economic standards, inform citizens and close the distance between voters and politicians.Our results show that what work best is long term ventures aiming at integrating immigrants to the Swedish society.

I denna uppsats kommer vi att undersöka vilka möjligheter det finns för medborgare att delta i den politiska processen via de svenska riksdagspartierna webbsidor. Vi kan se att den svenska demokratin har problem med lågt Valdeltagande, antalet medlemmar i de politiska partierna minskar och politikerföraktet ökar. På senare år har eDemokrati framkommit som en möjlig lösning på problemet och nya tekniker och metoder möjliggör nya vägar att involvera med-borgarna i politiken. eDeltagande (eParticipation) är ett nytt begrepp som bland annat är tänkt att främja ett elektroniskt deltagande bland medborgarna i den politiska processen och debat-ten. I denna uppsats studerar vi vilka olika nivåer av ett eDeltagande som kan uppnås, vilket eDeltagande de politiska partierna vill möjliggöra och vad de faktiskt har möjliggjort.

Denna studie belyser hur kön samt hur heteronormativitet kommer till uttryck i två läroböcker, Samspråk 1 och Samspråk 2. Båda böckerna är avsedda för att användas i undervisning på sfi. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor och män gestaltas i de ovan nämnda läroböckerna, samt att analysera förekomsten av heteronormativitet och hur den i så fall kommer till uttryck. Undersökningen genomfördes genom närläsning av de valda texterna i böckerna, vilka sedan var i fokus för analysen. Förutom i två av de texter som analyserades kontrasterades kvinnor och män mot varandra, genom att de i olika beskrivningar eller påståenden fick stå som varandras motsatser.

I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att Valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta. Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation.

Studentkårerna i Sverige fick efter avskaffandet av kårobligatoriet (2010) helt nya förutsättningar att förhålla sig till när det gäller legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkår (SUS) har sett ett minskat Valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kårstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin legitimitet. Vi har vidare sökt jämföra dessa resultat med generell legitimitetsteori för att potentiellt kunna påvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin legitimitet i jämförelse med andra politiska organisationer. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med nyckelpersoner.

Based on different integration policies, we aim to examine how five municipalities in Stockholm County are working to promote integration at a local level with focus on voter participation and to some extent, representativeness among foreign-born. Statistics provided by SCB shows that foreign-born tends to vote to a lesser extent than those born in Sweden. Further, we aim to examine the implementation of two policy documents established at a national level concerning integration in contrast to policy documents established at a local level in each different municipality. Further, we aim to examine summaries of actions taken in response to the local integration programs, as well as personal interviews. Each municipality will be considered separately, but we thus seek to make a comparative study.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat Valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel. Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv.

Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än Valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag.

Det övergripande syftet var att ta reda på genren genus demonstrativums betydelse i politisk kriskommunikation och frågeställningarna var:  ? Hur använder Göran Persson genren genus demonstrativum för att bearbeta den politiska kris som ett ministermord innebär? ? Vad vill Göran Persson uppnå med sina tal och med vilka retoriska medel försöker han skapa mening kring mordet? ? Vilka attityder försöker Göran Persson få åhörarna att inta och hur gör han det?  Materialet bestod av fyra tal och den övergripande metoden var strukturell och stödmetoderna stil-, ideologkritisk-, och retorisk analys. Jag lutade mig bland annat mot teorier av Elmelund Kjeldsen och Johannesson. Studien visar att genren genus demonstrativum stärkte och enade medborgarna i ett krisdrabbat samhälle. Istället för att fokusera på dådet hyllade Göran Persson Anna Lindh och använde henne som symbol för det demokratiska samhället.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om betydelsen av socialt kapital skiljer sig åt mellan olika former av politiskt deltagande. Med olika former av deltagande avses dels att rösta, vilket här benämns passivt deltagande, och andra mer aktiva former såsom att demonstrera eller kontakta en politiker. Socialt kapital definieras i termer av nätverk och tillit. Den teoretiska utgångspunkten är att tillgång till nätverk bland annat ökar sannolikheten att bli tillfrågad om att delta i aktiviteter, medan tillgång till tillit tycks öka en individs benägenhet att offra av sin egen tid för det gemensammas bästa.Datamaterialet som används är den svenska delen av European Social Survey från 2002.Logistisk regressionsanalys visar att tillgång till formellt nätverk är förknippad med en högre sannolikhet för både aktivt och passivt politiskt deltagande, medan tillgång till informellt nätverk inte är relaterat till politiskt deltagande. Vidare är hög tillit till rättsväsendet förenat med en mindre benägenhet till aktivt deltagande, medan hög tillit till politiker är positivt relaterat till aktivt deltagande.

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarspråk samt text och bild i samverkan kan öka läsbarhet, läslighet och läsvärdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgränsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som är den enda informationen som från myndigheten som förklarar hur valet går till. Syftet med studien är att skapa förbättrad information till förstagångsväljare, som också hade lägst Valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört två olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att få en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gäller målgrupp, kontext, språkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda på vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbättrad information som ökar läsbarhet, läslighet och läsvärde hos målgruppen förstagångsväljare.

Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för.