Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnan, varje år drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden vid bröstcancer idag är kirurgi. Kvinnans kroppsuppfattning förändras efter behandlingen eftersom det finns både ett ärr kvar i själen och på kroppen som alltid påminner om diagnosen bröstcancer.De kvinnor som genomgår en mastektomi har en möjlighet till en plastikkirurgisk bröstrekonstruktion. Tidigare forskning visar att en bröstrekonstruktion kan hjälpa dessa kvinnor att få ett ökad självförtroende och välbefinnande. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma patientens behov efter en bröstrekonstruktion och har en viktig roll genom att stödja, informera och öka deras livskvalitet vid återhämtningsprocessen efter operation.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården.Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet. Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet.

SAMMANFATTNING Detta examensarbete syftar till att kvalitetssäkra omvårdnaden av hästar med medicinsk kolik på djursjukhusens stationärvårdsavdelning. Genom att bidra med ett förslag till standardvårdplan för hästar med medicinsk kolik vill vi optimera hästens vård och omvårdnad under sjukhusvistelsen. Syftet med att arbeta med standardvårdplaner (SVP) är att skapa högkvalitativ omvårdnad, underlätta dokumentationsarbetet och i förlängningen kunna få mer tid till att se och vårda den enskilde patienten. Kolik är en åkomma med många olika samverkande faktorer, både miljöbetingade och eventuellt ärftliga Kolik i matsmältningskanalen delas ofta in i medicinsk- och kirurgisk kolik och i detta arbete läggs vikten på medicinsk kolik. Huvuddelen (~90 %) av all kolik kräver ingen kirurgi och tillhör därmed gruppen medicinsk kolik. Kolikavsnittet i arbetet är tänkt som en kunskapsöversikt över sjukdomstillståndet och ska användas som ett styrdokument för att trygga en kvalitativ basnivå på omvårdnaden. I standardvårdplanen har ett antal riskområden identifierats och därefter har riskdiagnoser, mål och åtgärder för att uppnå huvudmålet - en kolikfri patient, utarbetats. Därpå utvecklades kryssprotokoll för parametrar vid observation av kolikhäst och för smärtbedömning vid medicinsk kolik. Nyckelord: dokumentation, medicinsk kolik, omvårdnad, standardvårdplan SUMMARY This diploma work aims to assure the quality care of horses with medical colic on the veterinary hospital's stationary ward.

Cancer är idag en vanlig sjukdom som uppstår på grund av okontrollerad celltillväxt och kan visa sig som cirka 200 olika sjukdomar beroende på vilken celltyp som drabbas. Trots dagens standardterapier med kirurgi, strålning och kemoterapi så dör årligen runt 23 000 människor av cancer i Sverige. Dödsfallen beror ofta på svåråtkomliga metastaser som bildats från ursprungstumören och sedan spridits med blod och lymfa ut i kroppen. En långt gången cancer kan även visa upp resistens mot vissa terapier, vilket försvårar behandling ytterligare.  Det är därför viktigt att nya effektiva läkemedel och behandlingsmetoder utvecklas. Ett alternativ är onkolytisk virusterapi.

Bakgrund: Årligen insjuknar drygt 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Den främsta behandlingen är kirurgi, där mastektomi är en av metoderna. Vid mastektomi tas all bröstkörtelvävnad och vävnad i riktning mot axillen samt mamill och aerola bort. Förutom tankar kring behandling och cancerdiagnos är detta ett ingrepp som även påverkar upplevelsen av kropp och sexualitet oavsett om kvinnan är sexuellt aktiv eller inte. Sjuksköterskan bör ha förståelse för vilken betydelse sexualiteten har för patientens välbefinnande.

Detta examensarbete är ett produktutvecklingsprojekt som behandlar utvecklingen av ett koncept av en ny stereotaktisk huvudram för användning inom neurokirurgin. Arbetet har utförts i samarbete med Elekta Instrument AB som är ett av världens ledande företag för utveckling av utrustning som behandlar cancer och andra sjukdomar i hjärnan. Elekta har idag en produkt som heter Leksell Stereotactic System (LSS) och består av en ram och en båge, tillverkade i aluminium, som används vid stereotaktisk kirurgi. I och med att diagnosmetoderna förändras och att främst MRI använder kraftfullare magnetfält finns ett behov av att använda icke elektriskt ledande eller magnetiska material i ramen. Målet med arbetet var att ta fram en ny huvudfixeringsram som fram-för allt var förbättrad inom följande; material, kompatibilitet, design och patientkomfort.Arbetet inleddes med en förstudie och en studie av användarnas antropometriska mått.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och i Sverige diagnostiseras cirka 7000 nya fall per år. Behandlingsstrategierna vid bröstcancer är i första hand kirurgi följd av eventuell strålbehandling och läkemedelsbehandling. Efter genomförd mastektomi erbjuds alla svenska kvinnor plastikkirurgisk rekonstruktion. Rekonstruktion är frivilligt men många kvinnor väljer att rekonstruera för att känna sig mer kvinnliga, mer självsäkra i sin kropp och sin sexualitet och som en ?hel? människa igen.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

SAMMANFATTNINGÅr 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strålbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och målsökande behandlingar. För att kunna utvärdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingår i en klinisk studie krävs ett informerat samtycke som skrivs på av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rätt till information och delaktighet avseende den egna vården och behandling. Det är därför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förståelse och insikt om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.

Sammanfattning/abstractBakgrund: En transsexuell person upplever sig tillhöra det motsatta könet och vill oftast korrigera sin kropp genom hormonbehandling och kirurgi så att den stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med. Enligt den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin är en människas kropp inte bara säte för hennes upplevelser utan också för hennes identitet. Genom kroppens sinnen skapar man en bild av sig själv och sin omvärld. Detta medför att om kroppen förändras, förändras även identiteten och tillgången till världen. Kunskapen om transsexuella personer hos personal inom hälso- och sjukvården är mycket bristfällig.

Introduktion: Övervikt och fetma är ett globalt växande folkhälsoproblem vilket leder till enorma ekonomiska samhällskostnader. Fetmakirurgi, bland annat Reglerbart gastriskt band (Adjustable Gastric Banding, AGB), har visat långsiktiga effekter på viktminskning, medan icke-kirurgisk fetmabehandling har visat mindre tydliga effekter. Detta har lett till att fetmakirurgin ökat dramatiskt. Trots detta har vissa kirurgipatienter svårigheter i att upprätthålla viktminskning över tid. Fetmakirurgi kan även leda till senkomplikationer och biverkningar.