Denna uppsats syfte är att med hjälp av diskursanalys med inriktning på bildanalys och samspelet mellan text och bild, jämföra kampanjerna ?Det där löser sig säkert? med dem på temat ?Vad håller du på med?? för att utröna om deras syfte, innehåll och diskurs förändrats över tiden och i så fall på vilket sätt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrågor:Vilken diskurs använder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna från varandra?När det gäller fråga ett ovan visar uppsatsen att det som de båda kampanjerna diskursmässigt har gemensamt är att den övergripande säkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, är den nya säkerhetspolitiska doktrin som gör gällande att det moderna samhällets primära hot inte är det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestående av allt ifrån instabila länder i när och fjärran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt på ett mer utförligt sätt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.När det gäller fråga två ovan påvisar uppsatsen följande skillnader mellan de båda kampanjerna.

Trafikolyckor är ett globalt folkhälsoproblem som leder till svåra ekonomiska konsekvenser och psykiskt lidande. Ungdomar mellan 15-24 år och framförallt män är en särskilt utsatt grupp av olika anledningar. De har ofta en övertro på sin egen körförmåga, kör ofta över hastighetsgränserna och är överrepresenterade i alkoholrelaterade trafikolyckor. Vissa socioekonomiska skillnader finns i risken att råka ut för trafikolyckor. Ungdomar med låg utbildning samt barn från lägre socioekonomiska grupper, framförallt barn till lantbrukare, är överrepresenterade i motorfordonsolyckor.

Syftet med studien är öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vård. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vad kännetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vård, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vård, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar känslomässiga svåra situationer. Studien bygger på kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vård. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad frågeguide som utgick från teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vård innebär egentligen att arbeta med hela samhället.

Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier?För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts.

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ?idealkvinnan? framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning. Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.

Friskvårdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, är ett alltmer vanligt sätt för arbetsgivare att försöka påverka sina anställdas hälsa. Vad som visar sig på många arbetsplatser är dock det låga utnyttjandet av friskvårdstimmarna. Många undersöker hur man på bästa sätt motiverar människor till nya livsstilsvanor, men vems är egentligen ansvaret att friskvårdstimmarna utnyttjas? Syftet med den här studien var att undersöka hur några anställda på Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anställda tre timmar friskvård varje vecka ? uppfattar friskvårdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hälsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att få fram de anställdas uppfattningar.

Problemställning: Hur motiverar företag med lågkvalificerad arbetsstyrka sina anställda och hur moderniserade är de i sin användning av motivationsteorier? Syfte: Vår ambition med denna uppsats är att besvara vår frågeställning med hjälp av empirin från våra studieföretag och den teori vi anser är relevant i förhållandet till ämnet. Vi har valt att avgränsa oss till två studieföretag med okvalificerad arbetsstyrka. Vi presenterar hur anställningsprocessen kan ha inverkan på personalen och olika sätt att hantera prestationen i företaget. Vi beskriver olika motivationsteorier från 1800-talet till mer moderna teorier och vilka olika betydelse de har för motivation och prestation.

Går det att köpa en fastighet utan att bli lurad? Under flera år har mäklare florerat i media och deras etik och moral har ifrågasatts. Intresset för hur etik och moral egentligen ser ut vid fastighetsförmedling väcktes och vi ville veta om kritiken var befogad. För att få svar gjorde vi en kvalitativ ansats och intervjuade tre olika instanser. Dessa bestod av Fastighetsbyrån, Mäklarsamfundet och ARN.

Uppfinningsrikedomen har alltid varit stor hos dem som på ett omoraliskt och ohederligt sätt vill tjäna pengar på insiderinformation. Genom EU:s marknadsmissbruksdirektiv 2003/6/EG har vår insiderlagstiftning genomgått en stor förändring som har utmynnat i två lagar, lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av Finansiella instrument (AnmL) och lag (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med Finansiella instrument (MmL) vilka ersatte den tidigare insiderlagstiftningen den 1 juli 2005.En väl fungerande värdepappersmarknad och allmänhetens förtroende för denna, är en förutsättning för en god ekonomisk tillväxt och välstånd i vårt land. Marknadsmissbruk skadar allvarligt Finansmarknadens integritet och allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden och det är av stor betydelse att lagstiftningen stoppar sådant missbruk.Mitt syfte med detta examensarbete har varit att efter att studerat och analyserat den gamla och nya insiderlagstiftningen samt utfört intervjuer med nyckelpersoner inom värdepappersmarknaden, komma fram till en slutsats, vilken är att dagens insiderlagstiftning generellt sett är mycket genombearbetad och effektiv. Dock kvarstår några mindre luckor som redovisas under rubriken ?Analys och Slutsatser? för att insiderlagstiftningen skall bli komplett.Vad som enligt min mening utgör den största faran för att den nya insiderlagstiftningen inte skall vara tillräcklig, är inte lagarnas utformning, utan hur dessa kommer att tolkas i framtiden utav domstolarna.

Jag har valt att genom min studie synliggöra några pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frågeställningar är:Vad står egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lärarna som jobbar med naturförskola på begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se några skillnader jämfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna på sin roll som ledare när verksamheten är placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med hjälp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frågor och en öppen intervju. I datarbearbetningen använder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger på den kvalitativa analysen.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat.

Syftet med studien är att utifrån elevperspektiv bidra med kunskap om hur eleverna förstår lärares kompetens. Studien inleds med en redogörelse av de begrepp och teorier som ur olika synvinklar förklarar vad kompetens är mer generellt, medan en annan del behandlar och ger en beskrivning av lärares olika kompetenser. Utifrån studiens syfte och forskningsfrågor föll metodvalet på en kvalitativ metod. Intervjuer genomfördes med elever från teoretiska och yrkespraktiska program på tre olika skolor i mellersta Norrland. För att organisera och koda det insamlade materialet användes en fenomenografisk analysmodell: Dahlbergs och Fallsbergs modell, som innebär sju olika moment för gruppering och kategorisering av materialet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra vägledare i Malmö ser på gruppvägledning, gällande lämpliga deltagare och gruppvägledningens syfte, vidare är syftet att jämföra gruppsamtalet med det individuella samtalet genom de intervjuades ögon. Problemformuleringarna som används till arbetet är följande: ? Hur uppfattar vägledarna gruppvägledning med eleverna i niondeklass inför gymnasievalet? ? Vilka faktorer uppger vägledarna som viktiga i gruppsamtalet gällande dess syfte? ? Hur uppfattar vägledarna det enskilda samtalet i förhållande till gruppsamtalet? Huvudteorin som används är Baumans teori om den individualiserade människan, teorin valdes på grund av att efter att allt material insamlats gjordes bedömningen att det var den teorin som passade bäst. Enligt Baumans teori blir människan mer och mer individualiserad och detta inverkar på personens förmåga att kunna samverka med andra individer. Från början var arbetet tänkt att vara en kvantitativ enkätundersökning, då svarsfrekvensen för enkäten var för låg för att basera ett arbete på, så bestämde jag istället mig för att göra en kvalitativ studie där fyra vägledare på olika grundskolor i Malmö intervjuas gällande sina erfarenheter av gruppvägledning.

Studiens syfte var att få syn på hur pedagoger samspelar med barn för att främja barns inflytande, i form av beslutsfattande. Jag har studerat i vilken grad barnen får ha inflytande över sina egna beslut och initiativ, respektive hur pass mycket pedagogerna bestämmer över dem. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som går att sammankoppla till mitt ämne, tidigare forskning, samt vad styrdokumenten säger om barns delaktighet och inflytande. Det perspektiv som relaterar mest till min studie var det sociokulturella perspektivet eftersom denna inriktar sig mot barns samspel med andra. Min kunskapsproduktion har jag knutit an till en fenomenologisk ansats, även hermeneutiken i tolkningen av materialet.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete, är att lägga fram belägg för ett införande av dans på skolschemat. Med dans menar jag i det här fallet pardans, alltså en social form av dans där man dansar parvis kille&tjej. Den pardans som tas upp som ett exempel i detta arbete är den svenska "riksbuggen". Jag vill i arbetet påvisa några av de största vinsterna med dans och även argumentera för hur dessa skulle kunna påverka elevers utveckling, både i skolan och på ett personligt plan. Målet med arbetet är att kunna ge lärare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av dans just på deras skola.