Sökresultat:
1563 Uppsatser om Vad vet vi egentligen - Sida 6 av 105
"Vad gör du egentligen på jobbet?" : -En studie om anställdas utförande av privata angelägenheter
Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa..
Fysik och kemi utomhus : Ett arbetsmaterial för hemmet och förskolan
Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.
Vad är egentligen en muta?
Bribery is a concept which has appeared quite frequently in the media recently, but what constitutes a bribe and what factors can be used in determining if an individual case is actually a bribe? The purpose of this essay is to try and answer these questions through a study in which respondents were presented with different scenarios and were asked to determine whether a bribe had occurred and explain their reasoning. In the study, it was evident that the amount of money involved in a given case had a large impact on respondents? determination of whether a bribe had occurred or not. The grey area that seems to exist between what is appropriate and inappropriate most likely stems from ambiguousness in Swedish law..
SällskapsGobeläng
Jag har vävt porträtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sällskapliga i det. Umgänget med bilden av ett ansikte. Men var det egentligen bilden jag ville umgås med? Var det inte personen? Kanske kunde jag använda bilden för att komma personen nära? Jag ville ta det ett sällskapligt steg till.
Vad är egentligen syftet? : En fenomenografisk studie av varför lärare använder sig av grupparbeten i sin undervisning och hur de resonerar kring indelningen av grupper och bedömning
Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten.Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv.Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen.Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet? .
Analys av infästningmetoder för krockkuddemodul.
Genom en studie på Elfversons & Co AB tar det här examensarbetet upp hur och varför klingslag uppstår på deras träkorkar. Undersökningen har gjorts med en höghastighetskamera för att sakta ner hela förloppet så att det mänskliga ögat kan se vad det är som egentligen händer i och med att maskinen producerar ca 1 kork per sekund.Maskinerna som används för att producera korkarna är specialdesignade och unika. Företaget har tillverkat träkorkar sedan 1949. Syftet med det här arbetet var att undersöka hur och varför klingslagen uppstår och sedan ge företaget en bättre förståelse för processen. Författarna till detta examensarbete är Arsim Hasani och Adi Trokic..
För få kvinnliga toppchefer- kan man egentligen skylla på någon? : Kommer läget att förändras?
Debatten om kvinnligt ledarskap på toppnivå är omdiskuterat i dessa dagar. Det finns för få kvinnor på toppbefattningar i Sverige, det är männen som dominerar på dessa positioner i svenskt näringsliv. Inom många områden är kvinnor i majoritet på ?basnivå?. Allteftersom avtar kvinnorna i antal ända tills eliten i hierarkin i huvudsak består av män.
Den starka unga kvinnan som förebild i flickboken under 1900-talet
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förändrats i flickboken under 1900-talet. Har framställning av, definition av och synen på vad en kvinnlig förebild är förändrats i litteraturen och vad är egentligen synen på vad en stark kvinna är eller förväntas vara i de verk som studeras?.
Dokumentation i praktiken : en studie om dokumentation av elevers APU
Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt..
Den värdiga döden : En artikelserie om vård i livets slutskede
Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut..
Vattenbrist i Jordanfloden och Döda havet
?Scanvados ? en skånsk calvados? börjar med en beskrivning av vad calvados egentligen är och vilka som är de ultimata förhållandena för att kunna producera en god och attraktiv calvados. Examensarbetet fortsätter sedan med att undersöka förutsättningarna för calvadosdestillering i Skåne, och täcker juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter av produktionsförloppet såsom lagar, tillstånd, kostnader men även ifall de närproducerade äppelsorterna lämpar sig för calvadostillverkning. Mot slutet följer en diskussion som knyter ihop de olika resultaten av undersökningarna och där jag drar mina slutsatser om en hållbar calvadosproduktion i Skåne..
Varför gör elever på gymnasiet omval?
Vårt syfte är att undersöka vad det är som gör att elever på gymnasiet idag ångrar sitt gymnasieval samt ta reda på elevernas uppfattning om de eventuella vägledningssamtal de haft inför gymnasiet med sin studie- och yrkesvägledare. Med vår undersökning hoppas vi att i vår kommande profession som studie- och yrkesvägledare kunna vägleda eleverna till ett så tillfredsställande gymnasieprogram som möjligt detta för att felvalen ska minska. Minskas omvalen minskas de merarbeten som tillkommer för elev samt skolans personal.
Utifrån våra sex intervjuer fick vi fram att en av de främsta orsakerna enligt eleverna till att de på gymnasiet gör omval är att de i efterhand känner att de fått för lite information om det program de valde att gå vilket gjorde att de blev besvikna när de kom till sitt program och insåg vad de egentligen skulle läsa. En annan orsak till att eleverna ångrar sitt gymnasieval är att samtliga efter det att de gjort sitt gymnasieval kände att de intressen de valt efter inte är samma intressen som de egentligen ville skulle styra valet. Vårt resultat har vi analyserat med hjälp av teoretiker som Max Weber, J.L Holland och Leon Festinger, vi tog även hjälp av fyrstegsmodellen.
Vi ansåg efter de intervjuer vi haft med eleverna att deras vägledningssamtal verkade ha en hel del brister då de exempelvis aldrig blivit ifrågasatta i sina val.
Göteborgs planlösa arbete med hemlösa
Vi ville veta hur Göteborgs stads arbete med hemlösa förändrats de senaste åren. Detta var vad vi fann:Göteborgs stads arbete med bostäder åt hemlösa har under 2000-talet gått igenom enorma förändringar. En dold parallell bostadsmarknad har byggts ut, där förvaring av människor som egentligen behöver rehabilitering och motivation har blivit mer regel än undantag. Göteborg har lappat och lagat när problemen blivit akuta och missar att situationen är på väg att både förvärras och förändras. Dessutom har arbetet kantats av tjänstemän som skyller på varandra, nödlösningar, motsägelser och statistik som sopas under matten..
Bolagsskatten : Dess roll i DCF-värdering
Syftet med denna undersökning är att se hur mycket företagen egentligen betalar i skatt, om den effektiva skatten skiljer sig från den nominella bolagsskatten på 28 % och hur detta kan påverka en DCF-värdering. Vidare studerar vi vilka faktorer som kan påverka storleken på den skattesats som används i företagsvärderingar samt drar slutsatser om vad som bör beaktas och om hur man kan kvantifiera dessa faktorer i en värderingsmodell. Vi har valt att studera hur mycket företagen betalar i skatt och vilken skattesats som analytikerna egentligen använder för att se om det föreligger någon diskrepans mellan dessa. Vi genomför även en undersökning för att se vad som ligger bakom analytikernas beslut till skattesats som används vid DCF-värdering. Vi ställer upp en hypotes om att analytiker använder den nominella bolagsskatten på 28 % när det genomför DCF-värderingar.
Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjänstgöra i förskolan ur olika intressenters framtidsperspektiv
Abstract
Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjänstgöra i förskolan ur olika intressenters
framtidsperspektiv.
Författare: Jessica Rosberg och Jessica Schubert Möller
Yrkesrollsdiskussioner mellan barnskötare och förskollärare har länge förekommit i
förskolans värld och syftet med denna undersökning är att ta reda på vad denna diskussion
egentligen står för samt hur man tänker kring bemanningen på förskolan i framtiden. För att få
en bakgrund till diskussionen har vi valt att göra en tillbakablick på aspekter kring de båda
yrkesrollernas historia. Sammanfattningsvis kan vår huvudfråga formuleras som: Hur kan
diskussionen om barnskötares och förskollärares yrkesroller förstås i ett historiskt och nutida
perspektiv:
? Hur motiverar barnskötare/förskollärare sin roll i förskolan igår, idag och i ett
framtidsperspektiv?
? Vilka utsagor om yrkeskompetenser i framtidens förskola finns hos
politiker/chefer/fackliga representanter?
Eftersom vår undersökning handlar om två yrkeskategorier med olika utbildningsnivå som
ska utgöra ett arbetslag har vi kopplat till följande teoretiska utgångspunkter: bröderna
Dreyfus femstegsmodell från nybörjare till expert, och Bourdieus begrepp fält, kapital och
habitus. Vår undersökningsgrupp består av sammanlagt sexton intervjupersoner med olika
utbildning och yrkesutövande i Hörby kommun.