Genom Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet som kom 1994, fick teknikämnet en egen kursplan och egna kunskapsmål. Det blev en målstyrd skola istället för en regelstyrd.Idag har vi en ny läroplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förändrats i denna läroplan och ska passa in i dagens samhälle.Vad är det centrala i undervisningen i ämnet? Vad vill eleverna lära sig? Vad vill Skolverket att vi ska lära eleverna om teknik?Den här kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar på dessa frågor och ge ökad kunskap om ämnet och om förväntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till ämnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan påverka sina betyg. Lärare i ämnet försöker förmedla nyttan och glädjen med ämnet men har små resurser.

Inom skadeståndsrättens område gäller som ett av de grundläggande kraven att det skall förekomma kausalitet, d v s orsakssamband mellan en föreliggande händelse och den uppkomna skadan. Detta krav är absolut på så vis att skadestånd överhuvudtaget inte kan bli aktuellt utan att kausalitet föreligger. Det finns åtskilliga problem kopplade till prövningen av kausaliteten. Domstolarnas bedömning försvåras exempelvis av situationer som innebär att det finns fler än en möjlig skadeorsak. Denna framställning har haft till syfte att uppmärksamma problematiken i den svenska rättstillämpningen gällande bedömningen av ansvarsfrågan i dessa situationer, samt att belysa de bevissvårigheter som då kan uppstå för käranden.

Att kunna läsa är en förutsättning för att fungera i samhället idag, inte minst för att klara skolgången. Men räcker det egentligen med att endast kunna läsa? Vi vill undersöka vad verksamma pedagoger i skolår 4 och 5 anser om läsförståelse, hur de arbetar med den samt om att det krävs för att klara matematik. Vi tar i uppsatsen upp vad olika forskare, författare och pedagoger anser om läsförståelse. I vår intervjuundersökning får vi reda på att de verksamma pedagogerna anser att läsförståelse är grunden till att klara alla ämnen i skolan men också för att kunna klara av att leva i vårt informationssamhälle.

Kvinnor har alltid fått kämpa för att få vara med i det fina rummet inom idrotten. I början av 1900-talet ansågs det oestetiskt och okvinnligt att syssla med tävlingsidrott. Om en kvinna skulle delta i manliga aktiviteter kunde detta förmanliga henne. Under 1970-talet blev det mer och mer vanligt med kvinnor i eliten och idag har kvinnor möjlighet att tävla i stort sett alla sporter, som förr varit belagda männen. Jag har följt alpinåkaren, Anja Pärson under en två månaders period, i Sportbladet.

I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd.

Det talas mycket om ledarskap i arbetslivet idag. Utbudet av kurser och seminarier iämnet tycks oändligt och vi har ett stadigt ökande antal management-modeller att förhållaoss till. Att lära sig något om ledarskapets villkor tycks således vara intressant för mångaav oss.Företagsledaren som person ägnas stor uppmärksamhet i media, och tenderar då attantingen beskrivas som superhjälte eller monster (Rehn, 2003). Medias ökande inflytandeoch den tilltagande personifieringen bidrar till att göra det offentliga rummet till endominerande arena när det gäller konstruktionen av ledarskap (Holmberg, 2005).Med detta som bakgrund fann jag det intressant att studera den plats på företagenshemsidor där VD väljer att tala till oss, närmare bestämt under vinjetten ?VD har ordet?.Som företagets främsta representant fann jag att VD var en intressant ledare att studeraoch då företagens hemsida är en intressant del av det offentliga rummet blev detta mittval av ?arena?.Det jag ville ta reda på i min studie var hur företeelsen ?VD har ordet? konstrueras ochvad denna konstruktion kan säga oss om ledarskapet idag.

Termen sociala medier har fått mycket uppmärksamhet i samband med presidentens valkampanj i USA år 2008, detta har väckt ett intresse att ta reda på vad sociala medier egentligen innebär och på vilket sätt det tillämpas vid svenska förhållanden och i den svenska politiken. Detta är inte en helt enkel uppgift och ett mycket stort ämne att undersöka. För att avgränsa ämnet har denna studie för avsikt att kartlägga användningen av sociala medier bland socialdemokraternas kommunala politiker i Uddevalla. Teorier om offentlighet och tvåstegshypotesen används som analysredskap i studien.Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer.

Karriärcoaching är en tjänst som ökat kraftigt på den svenska marknaden. Tidigare studier inom området har visat att en stark självkänsla stärker en persons hälsa och underlättar för denne att hantera problem. Syftet med studien var att undersöka om karriärcoaching har någon påverkan på prestationsbaserad självkänsla, känslan av kontroll (Locus of Control) samt självbemästring av tankar och känslor (Self-Efficacy). Genom en enkätundersökning har en grupp som genomfört karriärcoaching jämförts med en kontrollgrupp som ej genomfört karriärcoaching. Ett oberoende t-test gav en signifikant skillnad i Locus of Control (p<.05).

Utvärdering har idag blivit något av ett ledord i offentliga verksamheter, såväl i Sverige som i andra västländer. Resultat och kvalitet skall mätas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skådad omfattning. I denna uppsats ställer jag mig frågan om vad de ständiga utvärderingarna får för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvärderas och gör en genomgång av aktuell forskning på området. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts på problemet ifråga men egentligen inte särskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lärningsprocesser som sätts igång i de utvärderade organisationerna, medan andra pekat på problematiska bieffekter och utvärderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra vad pedagogens agerande i fråga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger på observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi såg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtänkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi två underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi såg också skillnad på vem reglerna egentligen utgick från, om de utgick från elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhållningssättet till de regler som finns i ett klassrum är näst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsställande..

Aims The aim of this study was to investigate how personnel within food control are regarded from different perspectives and to find the answers to the sub questions:- what is included in the profession of food control?- what are the requirements for personnel within the profession of food control?- how is the profession perceived from different perspectives?- how do personnel within the profession of food control estimate their psycho social working conditions?Method The study included 68 individuals (34 female and 34 male) and was conducted via observations, web-based surveys and survey-based interviews. Conclusion - The study was feasible.- The overall goal of the study as well as the research questions were answered to and contributed to clarify what is included in the profession of food control. - Quality measures should be implemented to greater extent within the development of the national food control system..

Har du någonsin blivit trött på något i samhället? Alltså jag menar riktigt trött så man bara tänkervart är den här världen på väg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt?Jag blir så trött ganska ofta. På till exempel fattigdom, hur vi behandlar djur, våldtäkter, krig, att viskiter i vår jord som helt uppenbarligen håller på att gå sönder, rasism, trångsynthet och att jag somkvinna år 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som män i min omgivning.Och till slut började jag känna på samma sätt när det kommer till design. Vad är meningen medyrket? Varför gör jag det här? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var några av defrågor jag ville ge mig själv svar på.Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda på hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser på utomhuspedagogik och barns lärande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger på enskilda intervjuer med 7 förskollärare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen då kunde se processer och få upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade också mycket med att utforma gården, så att barnen skulle få en så ?rik? utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsäkring. Antalettecknade försäkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försäkrade fordon. Reglerna på försäkringsområdet och försäkringensomfattning påverkar således många.

Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder:§ Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid?§ Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter?§ Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter?§ Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens?Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet.