Problemområde: Versionshanteringssystem är utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förändringarna har blivit rätt implementerade. Versionshantering används för att spara all historik av filer som man använder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det användas till att se vilka datum ändringar gjorts, vem som har gjort ändringarna och vilka kommentarer som är skrivna om ändringarna. Vi har valt att använda oss av två versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det är så att både projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frågeställningar: Arbetet bygger på hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem är beroende av varandra så styr det valet av versionshanteringssystem? Och våra frågeställningar: ? Hur stort är projektet i antal timmar och personer? ? Hur många moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner påverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med åtta stycken projektgrupper som använder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Examensarbete gjordes för Primus AB som konstruerar och tillverkar friluftskök. Examensarbetet syftade till att utreda vilka utvecklingsmöjligheter som fanns för dagens brännare till friluftskök.Efter analys av befintliga brännare identifierades utvecklingsmöjligheter för att justera brännarens lågmönster och därmed diameter. Med ett korrekt lågmönster i förhållande till storleken på kokkärlet som används kan tillagningstiden och energiförbrukningen effektiviseras.En grundlig genomsökning av patentdokumentation genomfördes för att skapa en överblick av befintliga lösningar på ämnet. Patentdokumentationen fungerade även som inspiration för konceptgenereringsfasen.Sex koncept togs fram som på olika sätt styr lågans diameter. Funktionsprototyper på koncepten konstruerades och utvärderades.Den slutliga lösningen som togs fram bygger på en brännare med två fasta lågmönster.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka faktorer som styr maten som serveras i förskolan, samt att knyta an till vetenskaplig forskning inom ämnet mat och hälsa. Vi har genomfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer, i vilka en kostchef, två kostrådgivare och fyra kokerskor har deltagit. Detta för att få utlåtanden från olika yrkeskategorier.Utifrån forskningen som granskats är det tydligt att det finns varierande åsikter om vad som är näringsriktig kost. Även informanterna i den empiriska undersökningen uttrycker skilda uppfattningar om vad barn bör äta.Ur resultatet av den empiriska undersökningen kan vi författare dra slutsatsen att det är olika faktorer som styr vilken mat som serveras i förskolorna i den undersökta kommunen; ekonomi, livsmedelsverkets kostrekommendationer, föräldrars åsikter och önskemål från barnen..

I läroplanen Lpo-94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska behärska det svenska språket samt kunna lyssna och läsa aktivt. Självklart har man alltid läst och diskuterat olika författare i skolan, men jag är mer intresserad av att se om dagens lärare använder sig av litteraturen i sin undervisning på ett sådant sätt att man utgår från skönlitteratur för att uppnå andra mål som står uttryckta i läroplanen. Jag tror att det är betydelsefullt att som lärare vara medveten om varför man väljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie är i första hand att undersöka vad som styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan väljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida där finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frågorna är närvarande i detta arbete.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar.

Problemområde: Versionshanteringssystem är utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förändringarna har blivit rätt implementerade. Versionshantering används för att spara all historik av filer som man använder sig av i projektgrupper. Till exempel kan det användas till att se vilka datum ändringar gjorts, vem som har gjort ändringarna och vilka kommentarer som är skrivna om ändringarna. Vi har valt att använda oss av två versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det är så att både projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frågeställningar: Arbetet bygger på hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem är beroende av varandra så styr det valet av versionshanteringssystem? Och våra frågeställningar: ? Hur stort är projektet i antal timmar och personer? ? Hur många moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner påverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med åtta stycken projektgrupper som använder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem. En egen undersökning har gjorts där vi mäter antal moment på varje funktion i versionshanteringssystemen.

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan..

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

Titel: När ordet inte räcker till - Begreppsfluktuationen i terrorns spår: En studie om 25 års terrorismrapportering och om ordets utvecklingFörfattare: Anton Modin och Joakim RönningKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal exklusive bilagor: 33 sidorAntal ord: 14 015 ordSyfte: att undersöka om och i så fall hur den svenska pressens sätt att rapportera om terrorattacker har förändrats sedan 1985.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Nyhetsartiklar, ledartexter och analystexter som publicerats första dagen efter det respektive dåd i Dagens Nyheter. 44 texter har analyserats.Huvudresultat: Studien visar att en tidsbunden förändring kan identifieras och härledas till 9/11 men det tycks vara andra faktorer än just den rådande tidsandan som styr hur begreppet används och uppfattas. Den kronologiska förändringen framstår som en efterhandskonstruktion då det snarare tycks vara dådens utförare och dess motiv som avgör begreppets innebörd och styr det i nya riktningar. Däremot kan ett rådande konsensus, i en begränsad social kontext förklaras med lingvistiska teorier som förenklat kan sägas göra det senaste, mest omfattande dådet till utgångspunkt för uppfattningar och kommunikation om efterkommande, liknande dåd. Därmed kan sägas att nya, stora och uppmärksammade dåd utgör semiotiska index och styr hur den rådande uppfattningen, i en begränsad grupp med liknande social kontext, utvecklas och konstitueras..

Bakgrund: Den svenska arbetsmarknaden undergick mellan åren 1990-2000 en betydande förändring gällande anställningsstrukturen. Utvecklingen har gått från tillsvidareanställningar på heltid, till någon form av atypiskt arbete. Eftersom de anställda är den resurs, som utgör bemanningsföretagens kärnkompetens, är styrningen av denna en kritisk faktor för att nå framgång. Problemdiskussion: En anställning hos ett bemanningsföretag innebär en triangulär relation mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och konsulten. Med utgångspunkt i den speciella tjänst bemanningsföretag erbjuder samt de arbetsförhållanden deras konsulter ställs inför, är deras motivation och prestation av yttersta vikt för företagets lönsamhet.

Prisutvecklingen på småhus I Stockholms län har varit kraftig under de senaste åren. Vi har i denna uppsats försökt att finna orsaker till varför det har sett ut som det gör och vilka variabler som har störst samband med denna utveckling. Vi vill lokalisera vilka kommuner i Stockholms län som genererar den högsta avkastningen på eget kapital med hjälp av de variabler som styr prisutvecklingen. För att ta reda på hur de olika variablerna förhåller sig till prisutvecklingen har vi använt oss av regressionsanalyser. Det datamaterial som vi därefter fått fram har speglat hur väl variablerna har haft samband med undersökningen.