Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder gentemot patienter som lever med HIV eller AIDS samt beskriva eventuella skillnader i kunskap och attityder mellan yngre och äldre sjuksköterskor. Metod: Föreliggande empiriska studie hade en kvantitativ ansats med en beskrivande jämförande design. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval där totalt 63 sjuksköterskor deltog och enkäter skickades ut till nio avdelningar på tre olika sjukhus. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade god kunskap om HIV och AIDS, positiva attityder samt en vilja att vårda denna patientgrupp. En del av sjuksköterskorna uttryckte dock en rädsla för att smittas av HIV, ett behov av mer utbildning och negativa attityder gentemot vissa specifika grupper med sjukdomen.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens föränderliga samhälle. Det ställer därmed krav på ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgång och främja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillämpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap. Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap särskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien är att en verbal tvåvägskommunikation, såsom fysiska möten och telefonkommunikation, är mest tillämplig vid förmedling av den tysta kunskapen.

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning.Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. Frågeställningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som läggs vid brukarens kunskap. Metoden som har använts i uppsatsen är en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framträdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja två diskurser som har använts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Problem: Hög personalomsättning är en realitet i många branscher, vilket gör att företag står för utmaningen att framgångsrikt bevara kunskapen inom företaget när de anställda väljer att lämna. Eftersom att kunskapen i ett företag är starkt relaterad till företagets konkurrenskraft är det av stor vikt att ta till vara på och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anställda. Tyst personlig kunskap är svår att kodifiera, och på så sätt svår att bevara.Syfte: Denna uppsats syftar till att inom ämnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien ämnar examinera frågan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och då vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen.Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktären av både deskriptiv och explorativ studie. Data har primärt samlats in genom intervjuer på två olika företag inom revisionsbranschen.Slutsatser: Face-to-face processer såsom teamarbete, nätverk och sociala aktiviteter används på de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer är dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare.

Bakgrund: Trycksårsprevalensen i Sverige är fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: Trycksår har länge varit ett problem inom sjukvården som orsakar onödig smärta och lidande för patienterna, samt ger längre vårdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vårdtiden för en patient med trycksår är dubbelt så lång som för en patient utan trycksår. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat när det gäller förebyggande av trycksår, eftersom undersökningar visar att trycksårsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksår.

Bakgrund Bemanningsbranschen växer och det blir allt vanligare att företag använder sig av inhyrd personal. Ett problem som företag kan ställas inför är att viktig kunskap kan spridas vidare till andra företag. Det finns väldigt lite skrivet om kunskapsspridning via inhyrd personal och därför är det intressant att bidra med ny kunskap på området.Syfte Huvudsyftet med studien är att beskriva hur bemanningsföretag och deras kunder ser på kunskapsspridning mellan företag via inhyrd personal. Studiens delsyfte är att beskriva de eventuella åtgärder som kundföretag vidtar för att hindra att kunskap sprids vidare till andra kundföretag.Metod I denna studie har en kvalitativ forskningsansats använts och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. En narrativ analysmetod med inspiration från Burkes pentad har används för att analysera det insamlade materialet.Slutsats Bemanningsföretagen och deras kunder är medvetna om att kunskapsspridning existerar men de ser det inte som ett problem.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Bakgrund: Samhället har blivit bekvämare och resultatet blir att stor del av befolkningen ökar i vikt. Det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskapen som krävs för en viktnedgång, och förmedla kunskapen vidare till patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskap som är av betydelse vid viktnedgång och hur kunskapen kan förmedlas till patienten. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehållande kvantitativa och kvalitativa artiklar. Analys av artiklarna skedde utifrån en granskningsmall.

Det finns idag över 40 000 registrerade små och medelstora bolag i Sverige, varav cirka 25 procent exporterar. Värdet av all Sveriges export uppgår till nästan hälften av Sveriges BNP, vilket innebär att Sverige är mycket beroende av sin exportverksamhet. När ett företag ska utvidga sin verksamhet och ta sig in på utländska marknader kan man inte lita på att man kan arbeta som på hemmamarknaden längre. En exportmarknad skiljer sig ofta åt från hemmamarknaden, och företagen behöver kunskap för att kunna utföra en lyckad export. Tidigare forskning har uppmärksammat tre kunskapstyper som alla är kritiska för att ett företag ska kunna internationaliseras på ett lyckat sätt.

Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika länder och hur detta påverkar hur ett företag väljer att expandera in på nya marknader. Dock måste ett företag inte ha en väl genomtänkt strategi för att etablera sig i USA så länge företagets medarbetare besitter en tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen är flexibel och det som bäst förhåller sig till en omvärld i ständig förändring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta är viktigare än en fastställd expansionsstrategi..

Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ?learning by doing? modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget.

I dagens kunskapsintensiva verksamheter finns det ett växande behov av att ta tillvara, sprida och skapa kunskap och lärande mellan projekt. Samtidigt har det blivit vanligare att verksamheten bedrivs i projektform, där arbetet sker i tidsgränsade projekt mot uppställda mål. Traditionellt sätt har projekt betraktats som engångsföreteelse som inte kommer att upprepas.  Enligt den tanken finns ingen eller litet möjlighet till kunskapsspridning och lärande mellan projekten. Idag ses arbetet med kunskap och lärande mellan projekt som en möjlighet och även som en förutsättning för att verksamheten ska överleva på en alltmer konkurrensutsatt marknad.

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.    Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes?I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ?tyst kunskap i arbetslivet?, ?yrkeskunnande?, ?överförande och mottagande av tyst kunskap?, ?synliggörande och utveckling av tyst kunskap? samt ?lärande?.