Sök:

Sökresultat:

14576 Uppsatser om Vad är kunskap - Sida 21 av 972

Sjuksköterskors kunskap och attityd till att vÄrda vuxna som diagnostiserats som HIV-positiva

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner mÀnniskor med HIV i vÀrlden. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rÀdda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har dÀrför anvÀnt överdrivna försiktighetsÄtgÀrder. Sjuksköterskor bÀr med sig personliga och professionella förestÀllningar om hÀlsa/sjukdom, dessa pÄverkar hur de vÄrdar patienter.

Kunskapsöverföring pÄ fartyg

Denna empiriska undersökning började utifrÄn ett antagande om att det inte skedde sÄ mycket kunskapsöverföring ombord pÄ fartyg. Syftet var att ta reda pÄ hur kunskapsöverföring sker mellan dÀckbefÀl ombord. FrÄgestÀllningen att ta reda pÄ var om det fanns nÄgra direktiv frÄn rederiets kontor, hur sÄg man pÄ nya och erfarna befÀls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta nÀr det var ont om tid?Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frÄgeformulÀr dÀr en objektiv metod anvÀndes. Respondenterna valdes frÄn bara ett fartyg dÄ intresset var att se hur det fungerade pÄ just det fartyget.Slutsatserna var att det inte skedde nÄgon organiserad kunskapsöverföring ombord pÄ fartyget.

HögstadielÀrare och hÄllbar utveckling

Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.

Hur pedagoger uppfattar begreppet en skola för alla : Gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola.

Studien Àr kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med Ärskurs 6). De olika yrkeskategorierna Àr alla pedagoger men verksamma inom olika omrÄden, vilka Àr Ärskurs 1-3, Ärskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvÄrd. Syftet med studien Àr att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser pÄ kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhÄllande till de i lÀroplanen (Lpo 94) faststÀllda strÀvansmÄlen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i lÀroplanen (Lpo 94) talas det om strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, dÀr strÀvansmÄlen anger inriktningen pÄ skolans arbete och dÀr uppnÄendemÄlen anger vad eleverna minst ska ha uppnÄtt nÀr de lÀmnar skolan. StrÀvansmÄlet Àr samhÀllets uppdrag till skolan och ska vara utgÄngspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

Nedsatt njurfunktion hos diabetiker : En jÀmförelse mellan olika metoder att mÀta njurfunktion Annette Andreasson

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap inom CSN? : En kvalitativ fallstudie av hur kunskapen som fÄs av att hantera komplexa Àrenden överförs inom CSN och hur samarbetsklimatet pÄverkar överföringen

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnÀmnden, CSN, och hur samarbetsklimatet pÄverkar kunskapsöverföringen. Det Àr enkvalitativ fallstudie som Àr inriktad pÄ de Àrenden som krÀver bedömning. Dessa benÀmnskomplexa Àrenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fÄs av att hanterakomplexa Àrenden kan CSN uppnÄ ett gemensamt synsÀtt för att sÀkerstÀlla att liknande Àrendenbehandlas pÄ likartat sÀtt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer pÄolika positioner inom CSN.

Vad kan slöjden bidra med i kunskapssamhÀllet? ? en undersökning om sambandet mellan slöjden och yrkeslivets problemlösning

Arbetets huvudsakliga del har varit att undersöka om slöjdens praktiska problemlösning anvÀnds i kunskapssamhÀllets yrken. Vi har sedan gjort en direkt koppling till slöjdens problemlösning. För att ge lÀsaren en inblick i begreppen har vi Àgnat mycket plats till definitionen av slöjd, problemlösning och kunskapssamhÀllet. Metoden vi har anvÀnt Àr en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Resultatet i vÄr studie visade att problemlösning var vanligt förekommande i vÄra informanters yrken men ingen kunde se ett samband mellan slöjdens problemlösning och yrkeslivets problemlösning.

Timvikariers förutsÀttningar för utvecklandet av yrkeskompetens

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

Downs syndrom : LÀkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom och vid kognitiv funktionsnedsÀttning hos yngre och vuxna med Downs syndrom

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Pedagogers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förskolan för barn i socioemotionella svÄrigheter : Specialpedagogens yrkeskunnande, rutiner och sprÄkstöd, att ta tillvara barnens intressen

Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.

Att fÄnga kunskap och erfarenhet

Att ta tillvara pÄ de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation Àr nÄgot som, enligt oss, bör ses som en sjÀlvklarhet. VÄrt syftemed uppsatsen Àr att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram pÄ hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förstÄelse för detta problem.SEC Àr en ganska nybildad organisation dÄ de för inte allt för lÀngesedanbröt sig loss frÄn kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. PÄ grund av att deras organisation Àr sÄ pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin sÀger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer pÄ företaget för att fÄ en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar pÄ framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.DÄ vi tycker att Knowledge Management (KM) Àr den teori som liggerproblemet nÀrmst om hjÀrtat Àr det utifrÄn den vi valt att bygga vÄr uppsatskring. Till hjÀlp har vi valt att anvÀnda en berÀttelse om hur det kunde ha gÄtttill nÀr SEC implementerar KM i sin organisation. BerÀttelsen hjÀlper till attbelysa problemomrÄdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen Àruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa nÄgon fÀrdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gÄ till utan tenderar snarare till att, med hjÀlp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen hÄller somviktigast..

Är silver en effektiv antimikrobiell substans? : En litteraturstudie om silver vid brĂ€nnskadevĂ„rd samt mot kateterinfektion. Vilken indikation Ă€r effektivast?

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Kunskapshantering : En kvalitativ studie om vad som utgör kunskapshanteringen pÄ en enhet inom en bilkoncern

Denna uppsats undersöker vad som utgör kunskapshanteringen pÄ en enhet inom en bilkoncern. Syftet med studien Àr att undersöka vad som utgör hantering och överföring av kunskap och vilka förutsÀttningar respektive hinder som finns med hanteringen och överföringen pÄ enheten. Enheten som undersöks ingÄr i en svensk bilkoncern som sÀljer personbilar och lastbilar samt erbjuder tjÀnster som verkstad och finansiering. Av totalt 1200 anstÀllda pÄ företaget arbetar 80 stycken av dem pÄ den enhet vi Àmnar undersöka i vÄr studie, varav Ätta sÀljare har deltagit i studien. Studiens teoretiska ramverk utgÄr huvudsakligen frÄn Alvesson och KÀrremans modell Model of managerial intervention, Davenport och Prusaks teori om kunskapsöverföring och tyst kunskap av Gustavsson och Rolf.Resultatet visar att hantering och överföring av kunskap utgörs av enhetens intranÀt och social interaktion mellan medarbetarna. FörutsÀttningar och hinder för hantering och överföring av kunskap Àr autonomi, samverkan, dokumentation och tillit. I diskussionen diskuteras resultatet och vidare presenteras studiens slutsats.

HUR LÄR MAN SIG OM SIN SVENSKA IDENTITET I ETT INTERKULTURELLT MÖTE?

Eftersom det i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att bosÀtta sig utomlands ökar behoven av kunskap om kulturella möten och kontraster. Möten med andra kulturer Àr sÀllan oproblematiska dÄ alla individer Àr fÀrgade av sin ursprungskultur. En stor fördel för integrering i en ny kultur Àr dock att ha kunskap om sig sjÀlv och sin egna kulturella identitet. Denna kunskap kan förvÀrvas innan kulturmötet men uppstÄr Àven som en konsekvens av det. Syftet med denna studie var att klargöra hur man lÀr sig om sin svenska identitet i ett interkulturellt möte.

Sjuksköterskors upplevelse av hÀlsorÄdgivning vid ohÀlsosam livsstil

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskors upplever hÀlsorÄdgivning vid ohÀlsosam livsstil samt om de upplever sig ha tillrÀcklig kunskap i hur man utför hÀlsorÄdgivning. Vetenskapliga artiklar söktes med hjÀlp av relevanta sökord i tre sökmotorer. Tio artiklar stÀmde mot syftet. Huvudresultat visade pÄ Äterkommande faktorer dÀr, sjuksköterskans roll, tidsbrist, följsamhet och kunskap, upplevdes viktiga av sjuksköterskor i deras hÀlsorÄdgivning. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist var en stor bidragande orsak till att individbaserad hÀlsorÄdgivning fick lÀgre prioritet Àn övrigt omvÄrdnadsarbete, trots att de visste att detta behövdes.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->