Sök:

Sökresultat:

325 Uppsatser om Vad är en bostad - Sida 2 av 22

BostÀder i Tyresö

Min ingÄng i projektet var att undersöka hur man kan bo vÀrdigt pÄ Àldre dagar och vilka behov som uppstÄr. Undersökningen visade att frÄnsett att Àldre rör sig pÄ mer begrÀnsade ytor sÄ Àr behoven inte sÄ olika som man kan tro. IstÀllet för att fokusera pÄ Àldre har jag dÀrför lagt vikt pÄ en bostad som ska klara livets prövningar oavsett om det gÀller ett brutet ben, rullstoll eller Älderdom. Bostaden ska kÀnnas trygg, stabil och bestÀndig. Samtidigt vill jag att den ska vÀrna om den enskilda personens privata sfÀr och i hela bostadsomrÄdet finns en gradient av olika offentlighetsgrader.

NödbostÀder pÄ Kungsholmen

Kommunen Àr enligt lag ansvarig för goda bostÀder Ät alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy Àr det mycket svÄrt att producera bostÀder Ät lÄg- och medelinkomsttagare.Jag föreslÄr att vi inför en ny policy för markanvisning, dÀr fokus ligger pÄ att uppnÄ lagstadgade mÄl för kommunernas bostadspolitik. IstÀllet för att fokusera pÄ högsta försÀljningsvÀrde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som pÄ bÀst sÀtt kan tillgodose Stockholms utbud av bostÀder för samtliga samhÀllsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 smÄ lÀgenheter som hyrs ut under maximalt ett Är.LÀgenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad pÄ annat sÀtt. I vissa fall Àr det en annan myndighet den som stÄr för kostnaderna, oftast gör den boende det sjÀlv.Eftersom inte alla har eget bohag, sÄ gÄr det att hyra eller köpa möbler och husgerÄd i andrahandsaffÀren i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och dÀrför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt frÄn utsidan och dubbla trapphus gör det lÀttare att bÀra upp sÀngar utan att göra sig illa.

Söka bostad online- En studie av sökbeteendet hos Sveriges bostadsökare

Utvecklingen inom förmedling av bostÀder har gÄtt snabbt sedan internet blev en del av vÄrvardag. Idag vÀnder vi oss online för att hitta vÄr nya bostad och detta ger möjligheten attfölja bostadsmarknaden pÄ ett helt nytt sÀtt. Denna uppsats undersöker relationen mellanSveriges bostadsköpares sökbeteende pÄ Sveriges utan tvekan största bostadssöksajt Hemnetoch Riksbankens rÀntebesked.Genom att analysera det totala antalet sökningar gjorda pÄ bostadsrÀtter, hus och fritidshus vidav Riksbanken rapporterade rÀntehöjningar, rÀntesÀnkningar samt en lÀmnad oförÀndradreporÀnta försöker författarna se om sökbeteendet Àndras. Sökbeteendet fyller funktionen aven ny möjlig indikator för efterfrÄgan pÄ den Svenska bostadsmarknaden. Den statistik somundersöks strÀcker sig frÄn tidsperioden april 2011 till april 2013.Resultatet av studien visar att Riksbankens rÀntebeslut, oavsett karaktÀr, inte ger nÄgon effektpÄ antalet sökningar.

VĂ€sentlig anknytning 3:7 IL : - Är de mest betydelsefulla anknytningsfaktorerna bostad, familj och vĂ€sentligt inflytande i Sverige förutsĂ€gbara för den skattskyldige?

Som obegrÀnsat skattskyldiga i Sverige avses bland annat individer som har vÀsentlig anknytning till Sverige, under förutsÀttning att de tidigare haft bosÀttning hÀr i landet. Vid bedömning av vÀsentlig anknytning ska tio olika anknytningsfaktorer i 3:7 IL beaktas. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk, familj samt vÀsentligt inflytande i svensk nÀringsverksamhet anses vÀga tyngre i bedömningen Àn de resterande anknytningsfaktorerna. Bostad inrÀttad för Äretruntbruk inkluderar tvÄ olika bostadstyper, nÀmligen permanentbostÀder och fritidsbostÀder. Innehav av permanentbostÀder medför regelmÀssigt till vÀsentlig anknytning medan innehav av fritidsbostÀder aldrig gör det.

Utsökning av bostad: "En bedömningsfrÄga"

Arbetet behandlar frÄgan huruvida överskottet vid utmÀtning av bostad skall anses försvarligt eller ej i förhÄllande till de motstÄende intressen som vÀger in i denna bedömning; gÀldenÀrens beneficium och bostadssociala skyddsregler i förhÄllande till borgenÀrens ekonomiska intresse. Arbetet redogör till att börja med för de allmÀnna förutsÀttningar som gÀller vid utmÀtning samt reglerna om beneficium och dess tillkomst. DÀrefter förklaras begreppet överskott vid utmÀtning, dess tillkomst samt att detta stÀlls i proportion till de bostadssociala skyddsreglerna. Efter genomgÄngen av de grundlÀggande bedömningsfaktorerna visas en redogörelse för hur utvecklingen av bedömningen sett ut sen tillkomsten av reglerna. DÀrefter tas det aktuella rÀttsfallet NJA 2010 s.

Personalens kunskap om hörsel, hörselnedsÀttning, hörhjÀlpmedel och kommunikation pÄ bostad med sÀrskild service : En belysande studie

Bakgrund: Hörselskador Àr ofta förkommande hos personer med utvecklingsstörning, autism och inom autismliknande tillstÄnd, bÄde medfödda och Äldersrelaterade hörselskador. Ofta förblir de oupptÀckta dÄ dessa personer kan ha flera funktionsnedsÀttningar eller svÄrigheter att uttrycka sig. Dessa personer kan bo pÄ en bostad med sÀrskild service, och personal pÄ dessa boenden behöver ha kunskap i hörselrelaterade Àmnen för att de boendes behov ska tillgodoses. Syfte: Att belysa praktisk och teoretisk kunskap i Àmnen som hörsel, hörselnedsÀttning, vissa hörhjÀlpmedel och kommunikation hos personal som arbetar pÄ bostad med sÀrskild service.Metod: För att belysa kunskapen hos personal i Karlskoga och Lindesbergs kommun anvÀndes en postenkÀt som mÀtinstrument i denna kvantitativa undersökning.Resultat: Personalen hade störst kunskap inom omrÄdet kommunikation och vilken pÄverkan hörselnedsÀttningar kan ge. SÀmre kunskap fanns att se inom omrÄdet hörseltekniska hjÀlpmedel och hörapparater och om hur vanligt förekommande hörselnedsÀttningar Àr.Slutsats: Resultatet tyder pÄ att det finns vissa brister i personalens kunskap, frÀmst inom de omrÄden som handlar om hörsel, hörselnedsÀttning och vissa hörhjÀlpmedel.

Sockerbruket 140:22 : -att gestalta studentlÀgenheter

En uppsats som handlar om samtelet som förs mellan linjerna. En uppsats dÀr gestaltnings prosesen och det skriftliga arbetet redovisas i hop. Som den innre och yttre procesen,.

Vem kan ordna en bostad Ät Valle? : en studie om hemlösa i en liten kommun

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende pÄ olika aktörers insatser och om det sker nÄgon samverkan mellan olika verksamheter. FrÄgestÀllningar som jag har stÀllt Àr: Hur ser olika aktörer pÄ gruppen hemlösa? Vilka mÄl har aktörerna för de insatser som görs i förhÄllande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka Àr vÀgarna till framgÄng nÀr det gÀller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrÄn Àr en explorativ studie med syfte att fÄnga upp de intressenter som Àr intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag tvÄ privata bostadsbolag, tvÄ trossamfund och enhetschefen för socialtjÀnsten i GlÀntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en mÄlsÀttning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

Liv med kvalité vid 75+ : En intervjuundersökning av Àldres uppfattning om livskvalitet och boende

Bakgrund: Med en vÀxande andel Àldre i befolkningen i Norden följer ett ökat intresse för vad som ger ett gott Äldrande och vad Àldre sjÀlva anser skapar god livskvalitet. Forskningen inom omrÄdet i Sverige har i stort varit riktad mot individens yttre livsvillkor för att indirekt ge en bildav livskvali-teten. Bostaden Àr en viktig kontextuell faktor sÀrskilt mot bakgrund av att ca hÀlften av alla personer som Àr 80 Är och Àldre bori en bostad med bristande tillgÀnglighet.Syfte: Att undersöka synen pÄ den egna livskvaliteten hos personer i den tredje Äldern och identifiera vad som Àr viktigt för deras upplevda livskvalitet.Studien syftar till att öka förstÄelsen för enskildas uppfattningar om vad som Àr viktigt för upplevd livskvalitet under Äldrandeprocessen. Den avser ocksÄ att belysa om bostaden anses viktig för livskvaliteten och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, samt ge ökad kunskap om hur Àldre personer, som fortfarande befinner sig i den tredje Äldern, resonerar kring sitt boende.Metod: En intervjuundersökning genomfördes med 16 personer som var 75 Är och Àldre i en större stadi södra Sverige. Informanterna, tio kvinnor och sex mÀn, befann sig alla i ?den tredje Äldern? som omfattar den aktiva period i livet som intrÀder efter avslutat yrkesliv.

FastighetsmÀklarföretagets marknadsföring och tillÀggstjÀnster i tjÀnsteerbjudandet

En av de största affÀrerna vi gör i livet Àr förmodligen dÄ vi köper bostad. Idag rÄder det en relativt hÄrd konkurrens bland bÄde fastighetsmÀklarföretag och fastighetsmÀklare. Det gÀller dÀrför att leverera tjÀnsten bÀttre Àn konkurrenterna, för att kunna bli ett framgÄngsrikt fastighetsmÀklarföretag pÄ dagens marknad. Ett lyckat koncept kan dÄ vara word-of-mouth, det vill sÀga rekommendationer. Studier visar att rekommendationer pÄverkas av kundlojaliteten som i sin tur pÄverkas av kvaliteten som tjÀnsten erbjuder, tillfredstÀllelsen kunden kÀnner samt kundnyttan.

All aboard?- AnvÀndandet av intern marknadsföring som ledningsstrategiskt verktyg

UtifrÄn Canvas analysmodell, hur ser Fantastic Franks E-business ut? Hur Àr synen pÄ E-business hos en liten nischad fastighetsbyrÄ?Syftet med denna studie Àr att analysera Fantastic Franks E-business genom Canvas analysmodell och analysera hur differentiering genom E-business pÄverkar företagets framgÄng.Genom intervju med ledningsgruppsrepresentant frÄn Fantastic Frank samt med fastighetsmÀklare pÄ Fantastic Frank applicerades företagets affÀrsmodell pÄ modellen KÀllor till vÀrdeskapande i E-business företag. Denna metod anvÀndes för att undersökningens syfte att se hur Fantastic Frank differentierar sig genom E-business skulle kunna undersökas.Nyckelresurser, nyckelpartnerskap och nyckelaktiviteter Àr de viktigaste blocken inom Canvas analysmodell för Fantastic Frank, för att de ska kunna erbjuda en vÀrdeproposition och differentiera sig. Andra fastighetsbyrÄer börjar erbjuda liknande tjÀnster med bostadsstyling och Fantastic Frank bör vidareutveckla sin tjÀnst. För att skapa vÀrde bör Fantastic Frank utveckla relationer med kunder som köpt eller sÄlt bostad genom gemensamma intressen inom inredning/design.

Att motverka hemlöshet

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet Àr som störst i storstadsregionerna. I Malmö Àr den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den sÄ kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg trÀna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfÀlliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav pÄ nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav pÄ nykterhet eller behandling.

Bostad först ur socialarbetarens synvinkel : En kvalitativ studie om socialarbetarens uppfattningar kring en ny boendemodell för hemlösa individer

Our main aim with this study is to shed a light over the social workers opinions about what they believe will be the consequences of introducing Housing First in the city of Stockholm. We wanted to examine the social workers perceptions about how Housing First could change their client?s autonomy and justice. Therefor we accomplished five qualitative interviews with social workers. We analyzed our empirical material with the theoretical terms; justice, autonomy and intern role-conflict.

Schablonavdrag vid uthyrning av privatbostad och hyreslÀgenhet : En studie i avdragets utveckling

All inkomst frÄn uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger ocksÄ, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag pÄ hyresinkomsten pÄ vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag Àr tÀnkt att pÄverka och hur det har pÄverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se pÄ hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, dÄ inkomst frÄn uthyrning av privatbostad gick frÄn att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dÄvarande schablonavdraget pÄ 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gÄtt tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag pÄ 18000 kronor.

Urban Building vid Hornsbruksgatan

knyta samman gata och park.tvÄ huskroppar formade av stÄende vinklade skivor sÄ att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir sjÀlvklar.Parametrarna som styrt projektet Àr siktlinjer, flödesanalys och ett grid pÄ 800x800mm..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->