Sök:

Sökresultat:

32 Uppsatser om Vaccinering - Sida 2 av 3

Kattsnuva orsakad av felint herpesvirus typ 1 och felint calicivirus : laboratoriediagnostik, epidemiologi och immunprofylax

De vanligaste orsakerna till kattsnuva är infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). Båda virusen är vanligt förekommande även i den friska populationen och prevalensen är generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lägger sig viruset ofta latent och kan återaktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera år efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom. Smittspridning för FHV-1 sker främst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt från sjuka djur eller friska smittbärare men kan också smitta via ytor.

Hur och hur väl fungerar HPV-vaccin?

Papillomvirus är ett cirkulärt naket dubbelsträngat DNA-virus som kan orsaka benigna eller maligna transformationer i epitel på de allra flesta djur. Olika djurslag har olika artspecifika papillomvirus. Viruset sprids via direkt- eller indirekt kontakt. Hos människa finns över 100 olika typer av humant papillomvirus (HPV) som har olika predilektionsställen på kroppen. Cirka 40 av dem angriper anogenitala områden där vissa kan ge upphov till könsvårtor medan andra ger cellförändringar som senare kan utvecklas till cancer. Hos kvinnor är slemhinnan i cervix känslig för onkogena HPV och cellförändringar där kan leda till cervixcancer (CC).

Kan inställningen till framtida sexualvanor och deltagande i gynekologisk cellprovskontroll påverkas av HPV-vaccinering? : En kvalitativ innehållsanalys.

Human Papilloma virus (HPV) can lead to cervical cancer, a common form of cancer in Sweden and globally. A vaccine has been developed for the most carcinogenic strains of HPV. In Sweden it is planned that the vaccine be included in the public national vaccination program for children. The aim of this study was to illustrate attitudes towards future sexual habits and preventive cervical cancer screening among young women and parents of girls vaccinated against HPV. This study is a part of a larger project where interviews with young women aged 17 to 26 years and parents of girls aged 13 to 17 years compose the foundation.

Tillämpningen av hygienrutiner på äldreboenden : -En litteraturstudie

Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna.Syfte.

Glukos som smärtlindringsmetod vid vaccinering av 18 månader gamla barn

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om oral administrering av två milliliter 30 % glukos har någon smärtlindrande effekt vid vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund [MPR]. Metod: Urvalsgruppen bestod av 18 månader gamla barn som besökte Samariterhemmet- och Eriksbergs barnavårdcentral (interventionsgrupp) eller Flogsta barnavårdcentral (kontrollgrupp) för en 18-månaderskontroll och MPR-vaccination under tiden för studien. Totalt deltog 24 barn, interventionsgruppen bestod av 14 barn och kontrollgruppen bestod av 10 barn. Studien har genomförts med en kvantitativ, kvasi-experimentell design. Vid observation av deltagarna mättes skriktid samt föräldrarnas upplevelse av barnets smärta.

Uppfödning av okastrerade hangrisar - ett alternativ till obedövad kirurgisk kastrering av smågris

Pigs kept for meatproduction are often surgically castrated to prevent aggression and boartainted meat. Castration without analgesia and anesthesia is painful and causes a lot of stress to the pig. There are alternatives such as to surgically castrate the male pigs with analgesia and/or with anesthesia, immunocastrate or keep them as intact males. In Sweden the most common practice is to surgically castrate the pigs before they are seven days old. The impact on the pig is that the incision causes pain and stress, which may lead to changes in behaviour, reduced appetite, reduced growth and a higher risk of infections.

Råmjölksinnehållets förändring över tid och dess inverkan på smågrisens immunförsvar

Råmjölk karakteriseras av högt proteininnehåll i form av immunoglobuliner samt låg fett- och kolhydrathalt jämfört med vanlig mjölk. Vid 24 timmar efter påbörjad grisning har prolaktin- och kortikoidnivåerna hos suggorna ökat och då sjunker proteinhalten i råmjölken, immunoglobulin-halten minskar och kaseinhalten ökar. Samtidigt ökar mjölkutsöndringen och även fett- och kolhydratshalten ökar jämfört med halten som uppmättes direkt efter påbörjad grisning. Näringsämnena syntetiseras från suggans blod via epitelceller i alveolerna till mjölkkomponenter och kan därmed överföra näringsämnen och antikroppar till smågrisen via råmjölken. Ju fler antigener suggan har utsatts för ju mer antikroppar förvärvar smågrisen via råmjölken och får därmed ett bredare immunförsvar.

Kan vaccination av barn yngre än två år med heptavalent konjugerat pneumokockvaccin förebygga öroninflammation?

Pneumokockinfektioner finns av både allvarligare och mer harmlösa slag och kan drabba människan i olika åldrar. Meningit, sepsis, pneumoni, sinuit och otit är infektioner som vanligen orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae för vilken drygt 90 olika serotyper finns beskrivna. Mest utsatta för dessa infektioner är barn under två år, äldre personer över 65 år samt personer med nedsatt immunförsvar och vissa kroniska sjukdomar. År 2001 godkändes ett heptavalent konjugerat pneumokockvaccin, avsett för yngre barn, innehållande serotyperna 4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F och 23F. Varje serotyp är konjugerad till ett bärarprotein som bidrar till antikroppsbildningen hos barn yngre än två år.Målet med denna litteraturstudie har varit att undersöka om Vaccinering av barn yngre än två år med det heptavalenta konjugerade pneumokockvaccinet kan förebygga öroninflammation.

Sjuksköterskestudenters kännedom om och inställning till HPV-vaccination ? en intervjustudie.

Syftet var att belysa kvinnliga sjuksköterskestuderandes kännedom om och inställning till HPV vaccination, samt att ta reda på hur de resonerade kring sitt eget val rörande HPV-vaccination. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskestudenter deltog. Resultat: Studenterna hade en god kännedom gällande HPV-vaccination. Samtliga studenter var positivt inställda till HPV-vaccin. Däremot framkom en viss misstänksamhet mot HPV-vaccin då de uppfattade det som nytt och obeprövat.

Vaccinering mot galtlukt ? ett alternativ till obedövad kirurgisk kastrering av smågris

In 2012, about 1.3 million boars were surgically castrated, most of them without anaesthesia. Castration is performed to avoid the occurrence of boar taint and aggressive and sexual behaviour. There is a growing concern about the welfare of the piglets and the Swedish Board of Agriculture is working to find efficient and functional alternatives to castration without anaesthesia. The aim of this study was to obtain an overall picture of the latest research about the alternatives to castration without anaesthesia, with focus on vaccination against boar taint, and how they affect the welfare of the pigs. The alternative methods that are available today are surgical castration with anaesthesia and/or analgesia, rearing entire males and vaccination against boar taint.

Immunokastrering av gris genom vaccination mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH)

Immunisering mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) har visat sig vara effektivt mot att hämma galtlukt på griskött och oönskat aggressivt beteende bland hangrisar. I ett samhälle där vi sätter allt högre krav på våra produktionsdjurs välfärd är efterfrågan på metoder som inte innebär smärta eller lidande för djuren stor. Det finns dessutom positiva produktionsrelaterade effekter med immunokastrering gentemot klassisk kirurgisk kastrering, såsom ökad tillväxtpotential. Faktorer som dessa talar för immunokastrering, men samtidigt finns många svårigheter med att vaccinera mot något kroppseget och således bryta kroppens tolernas mot självt. Den här litteraturstudien behandlar svårigheterna med att rikta ett vaccin mot ett endogent hormon, vad som har lett fram till dagens upptäckter och de eventuella problem som kan uppstå i framtiden.

Vaccinationsbiverkningar hos hundar i Sverige

Vaccinology is an ever expanding field. As a member of the veterinary staff it is important to stay up to date with the continuous new scientific data and recommendations that affect the care that our companion animals receive at the veterinary clinic. This paper presents adverse vaccination reactions, their cause, risk factors and suggestions how we can minimize the risk of adverse vaccine events in dogs. Dog owners in Sweden were allowed to answer a questionnaire about adverse events following vaccination. Lethargy, edema and pruritus were among the most frequently seen adverse effects.

Hur kan CHV-1 (canine herpesvirus-1) förebyggas hos dräktiga tikar och neonatala valpar?

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är ett virus som finns enzootiskt i Europas hundpopulation. Vid infektion hos vuxna hundar ses generellt inga eller milda symtom och viruset ligger sedan kvar latent i kroppen. Infektion av en dräktig tik kan dock resultera i abort eller dödfödsel av fostren och infektion av valpar yngre än tre veckor leder oftast till döden. Det finns ett antal faktorer som man funnit verkar predisponerande för en infektion med CHV-1, inklusive stress, kennelstorlek, kennelhosta samt bristande hygien. Det har föreslagits att en infektion skulle kunna förhindras genom isolering av tiken eller genom att höja valparnas temperatur. Det finns dock inga vetenskapliga stöd för att dessa två tillvägagångssätt skulle vara speciellt effektiva.

Bacillus anthracis - förekomst och bekämpning i Afrika

Mjältbrand är den arketypiska zoonosen, ingen annan infektiös sjukdom drabbar så många olika arter med så allvarliga konsekvenser. I Västvärlden är mjältbrand numera endast ett sporadiskt problem men i Afrika är sjukdomen fortfarande endemisk och anses ha stor påverkan på både populationer av vilda djur och tamboskap. Sjukdomen orsakas av Bacillus anthracis vars sporer är mycket resistenta och kan överleva i miljön under lång tid. Bland vilda djur är det framförallt gräsätare som drabbas och transmissionen sker oftast genom oralt intag av sporer eller parenteral inokulation av sporer. Intaget sker vanligen genom att djuret dricker kontaminerat vatten eller betar gräs som är förorenat med sporer.

Utveckling av vaccin mot kongenital toxoplasmos hos får

Toxoplasma gondii är en parasit som kan infektera alla varmblodiga djur, men orsakar sällan komplikationer om den inte infekterar en dräktig eller immunosupprimerad individ. Den är ett stort problem för fårnäringen i och med de aborter, dödfödslar och neonatala dödsfall den orsakar. Då parasiten bildar vävnadscystor hos sin mellanvärd innebär infekterat fårkött en smittorisk för människa. I försvaret mot en toxoplasmainfektion är den cellmedierade immuniteten allra viktigast med tanke på att T. gondii är en intracellulär patogen. De viktigaste cellerna i skyddet mot infektion är NK-celler, aktiverade makrofager och T-celler.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->