We live in an exciting society, characterized by continuous changes and challenges. The effects of the globalization are widespread. The continuous flow of people, capital and goods follows in the wake of advances in communications, transport and information technology, resulting in a changed situation for different stakeholders in the society. This situation leads to increased cooperation and exchange, but also increased competition. The primary means of collecting empirical data for this study was interviews and a document study.

Influensasjukdomen har en världsvid spridning varje år. Dödligheten i sjukdomen och dess följdsjukdomar är stor fr a i riskgrupper. Socialstyrelsen rekommenderar därför Vaccination mot influensa av gamla och kroniskt sjuka i ?allmänna råd, Vaccination mot influensa? (3) Däremot finns ingen rekommendation om Vaccination av övrig befolkning förutom möjligen vid pandemier. Många arbetsgivare väljer varje år trots det att bekosta de anställdas Vaccination mot influensa för att minska sjukfrånvaro.

Bakgrund: Ebola upptäcktes för första gången 1976 i ett dubbelt utbrott i Sudan och Zaire i Afrika. Det pågående utbrottet av ebola virus sjukdom (EVD) startade i Guinea 2013 och har sedan dess spridits vidare till Liberia, Sierra Leone, Nigeria, Mali och Senegal. T.o.m. 4 mars 2015 har nästan 24 000 smittats och 10 000 avlidit vilket är mer än 50 gånger fler än i det tidigare största utbrottet i Uganda 2000. Viruset består av fem arter: Bundibugyo, Reston, Sudan, Tai Forest och Zaire.

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är det herpesvirus som är specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. När den akuta infektionen är över går viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus främst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan få infektionen att reaktiveras. Uppsatsens syfte är att undersöka hur viruset påverkar individer i olika åldrar, sjukdomens effekter på hundaveln och lämpliga åtgärder för att undvika sjukdom. Hos den vuxna individen ses oftast bara lättare luftvägsinfektion, ögoninflammation eller genitala förändringar.

?Canine leishmaniosis? (CL) är en vektorburen zoonos, orsakad av den encelliga parasiten Leishmania infantum och sprids via sandmyggor inom släktet Phlebotomus. Vektorerna förekommer inte i Sverige men det finns flera fall av leishmanios hos importerade hundar och veterinärmedicinsk kunskap om sjukdomen behövs förbättras. Sannolikt kan vi förvänta oss en ökning av antalet fall i landet på grund av att man tar med sina hundar vid längre utlandsvistelser samt också på grund av hundimport. Arbetet syftar till att fördjupa kunskapen om L. infantum med fokus på diagnostik, behandling och profylaktiska metoder.

Fluorokinoloner är viktiga för behandling av bakteriella infektioner inom både humanmedicinen och veterinärmedicinen. De används speciellt vid komplicerade och akuta infektioner då de har ett brett spektrum, baktericid effekt och en stor distributionsvolym. Den ökande resistensen som utvecklas mot fluorokinoloner är ett hot mot både enskilda individer och samhället som helhet. I denna litteraturstudie undersöks fluorokinoloner och olika strategier att hindra resistensuppkomsten mot dem. Resistensen mot fluorokinoloner sker främst genom två mekanismer, men ytterligare en mekanism har nyligen upptäckts. De två främsta mekanismerna är förändring av målenzymen och minskad mängd fluorokinoloner i bakterien.

De vanligaste orsakerna till kattsnuva är infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). Båda virusen är vanligt förekommande även i den friska populationen och prevalensen är generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lägger sig viruset ofta latent och kan återaktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera år efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom. Smittspridning för FHV-1 sker främst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt från sjuka djur eller friska smittbärare men kan också smitta via ytor.

Detta är en litteraturstudie av sjukdomen Devil Facial Tumour Disease (DFTD) som drabbar tasmansk djävul. De lever i vilt tillstånd på ön Tasmanien som ligger utanför Australiens södra kust. Tasmanska djävular är köttätande pungdjur i ungefär samma storlek som en rödräv. De är nattaktiva och lever ensamma, förutom vid konkurrens om föda och under parningsperioden då de möter andra tasmanska djävular. Vid dessa möten blir det ofta slagsmål för att göra upp rangordningen. DFTD ger stora tumörer i munhåla, ansikte och halsregion samt eventuella metastaser.

Afrikansk svinpest är en av de allvarligaste grissjukdomarna och är på frammarsch i östra Europa. Under 2000-talet har det oerhört tåliga afrikanska svinpestviruset med hög morbiditet och mortalitet spridits från Afrika till Kaukasusregionen och angränsande europeiska länder där den utgör en stor risk för den globala grisindustrin. Sjukdomen är ingen zoonos men eftersom det saknas Vaccin och behandling har den en stark påverkan på människor rent socialt och ekonomiskt när deras grisar drabbas. Sjukdomsutbrott leder till minskad internationell handel, kostsamma kontrollstrategier för att stoppa utbrott och stora förluster för småskaliga bönder. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera huruvida europeiska vildsvin kan bli ett hot mot grisproduktionen i Sverige.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

Fotröta hos får orsakar ekonomiska förluster och djurlidande i stora delar av världen. Sjukdomen orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus. Fotröta har varit en känd sjukdom i hundratals år men först 1938 fann man den sjukdomsframkallande organismen. När klövspaltens hud blir skadad eller utsätts för långvarig fukt kan den invaderas av jord- och träck-bakterien Fusobacterium necrophorum. Denna bakterie kan ge inflammation av klövspalten och möjliggör även för andra bakterier, inklusive D.

ABSTRACT. Mastitis is one of the most common diseases affecting dairy cows worldwide. In Sweden annu-ally about 60% of the dairy cows get infected and Staphylococcus aureus cause approximately 30% of these infections. Mastitis causes enormous economic losses. In Sweden, the costs to cure mastitis are estimated to be 192 million SEK per year, excluding the costs for mastitis prevention.