Syftet med denna studie är att utifrån samtal med gymnasieelever få en bild av deras upplevelser kring muntliga examinationer. Den genomförda undersökningen består av fyra gruppintervjuer med tre elever i varje, vilka vid tiden för intervjun gick i årskurs två på gymnasiet. Studiens teoretiska utgångspunkter vilar på socialpsykologisk grund och människans samspel med miljön intar en framträdande roll. Resultatet av undersökningen visar att eleven, läraren och gruppen bildar ett helhetsperspektiv i situationen då en muntlig examination hålls. För eleven är dennes inställning och förberedelse inför momentet lika betydelsefullt som lärarens och kamratgruppens förhållningssätt i avseendet hur muntlig examination upplevs.

Arbetet innefattar en bakgrund i de byggstenar som finns i en digital ljudfil och hur de påverkar ljudet. De problem som undersökningen menar att besvara är när upplever en människa kvalitetsförlust och vilken del eller aspekt av ljudet är det viktigaste för upplevelsen. Även huruvida ljud av olika ursprung som syntbaserade eller inspelade ljud påverkas i olika grad av kvalitetsförlust. De försökspersoner som använts vid undersökningen har olika bakgrund, ena gruppen har erfarenhet av ljuddesign eller Hifi medan den andra inte har speciella preferenser beträffande ljud. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ undersökning där försökspersonernas uppfattningsförmåga testades och sedan sammanställdes.

In 2007 the Prevention Unit at Södermalm in Stockholm started a group activity for parents and children. The group activity?s intention is to offer families support in their early interaction. This study is a part of providing knowledge about this intervention. The purpose of this study is to describe and analyze the stories which are produced by five participants in a support group for parents and children.

Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mår bra, men ett större antal unga hbt-personer mår dåligt, än i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hälsofrämjande och identitetsstärkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshäng . Syftet med studien är att undersöka betydelsen av sådana fritidshäng för unga hbtq-personers identitetsberättelser med fokus på hur en säker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshängen framkommer att fritidshängets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lärande, utveckling och delaktighet för integrerade särskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade särskoleelevers lärande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgången belyses vårt syfte utifrån olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förståelse för läsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilken är en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhållningssätt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar på olika betydelsefulla områden som är viktiga för elevgruppens lärande, utveckling och delaktighet. Dessa områden är tid, resurser/stöd, gruppen, språk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Den här undersökningen prövar värdet av ett informellt lärande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lärande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frågeställningen: Vilka processer blir synliga i det informella lärandet, där tonvikten läggs på att vi skapar, snarare än hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?Den informella lärandemiljön har iscensatts med hjälp av ett förutbestämt ramverk där tyngdpunkten har lagts på skapandet som handling både individuellt och i grupp och där en fokusering på delaktighet varit styrande. Min utgångspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ?frizon? snarare än som något som tillhörde ett visst specifikt ämne med specifika krav på teknik, analys och resultat.Undersökningen har bestått av ett etnografiskt fältarbete som utförts genom en praktisk workshop där pedagogen tillsammans med besökarna på en fritidsgård har skapat ett lapptäcke.

Ledarskap är ett ständigt aktuellt ämne. Det debatteras mycket om ledarskapet och dess betydelse för ett företags framgång.Syftet med vår uppsats är att genom ett begränsat antal intervjuer ta reda på vad det är som karakteriserar ledarskapet inom Kinneviksgruppen och vilken prägel Jan Stenbeck har satt på ledarskapet. Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Vår ansats är abduktiv då vi använder oss av empiri i kombination med teorier. Kinneviksgruppens ledarskap karakteriseras av ett starkt engagemang, en stor detaljfokus samt en hård prestationskultur.

3 Sammanfattning I denna rapport undersöks med kvalitativ enkätundersökning som metod, på naturvetenskapligt program nyblivna gymnasieelevers förförståelse och vardagsupplevelse gällande blomväxter. Undersökningen finner att det föreligger indicier som pekar mot att gruppen har förenklade uppfattningar om växtriket. Vidare finner studien att det även om eleverna är förmögna att korrekt använda termen blomväxt, kan finnas skäl att tro att en förenklad bild av blomman och dess attribut föreligger. I undersökningen som omfattade 141 elever framkom en kärna av 11 arter som anges av mer än 20 procent av respondenterna, varav fyra uppgavs av mer än hälften av respondenterna. Gruppjämförelser mellan kvinnliga och manliga respondenter påvisade signifikanta skillnader i svarsbild utan signifikanta skillnader i svarsfördelning över de faktiskt undersökta kategorierna.

Trafikundervisningen är integrerad med övrig undervisning i och med LPO94 och vi har ett intresse att se hur stora kunskaperna är och om det fungerar. Studiens syfte är att klargöra årskurs 6 kunskapsnivå om trafikfrågor och om vi kan förbättra denna nivå genom en kortare lektion hos dessa. Vi utför en kvantitativ studie hos åk 6 med hjälp av en enkät, utformad från polisutbildningen och NTF?s material. Enkäten görs av två grupper.

Denna studie behandlar sambandet mellan Antonovskys (1991) begrepp Känsla av sammanhang(KASAM) och stress samt hur dessa yttrar sig i förhållande till kön, ålder ocharbetslöshet. 168 personer, 97 män och 71 kvinnor, fördelades på tre grupper; arbetslösa för första gången, flergångsarbetslösa samt en grupp sysselsatta. Resultatet visade att personeröver 30 år angav högre KASAM än personer under 30 år och att gruppen sysselsatta personer upplevde högre KASAM än arbetslöshetsgrupperna. De förstagångsarbetslösa angav lägre KASAM än de som varit arbetslösa fler gånger. Det fanns inga könsskillnader, såsom antagits, och inte heller skillnader med avseende på stress eller energi.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka upplevelser av inkludering elever i behov av särskilt stöd i ämnena svenska, engelska eller matematik som får sin undervisning delvis förlagd i liten grupp men till största delen i helklass, hade då de befann sig i helklass. Med inkludering avseddes i den här studien olika dimensioner av delaktighet, nämligen uppgiftsorienterad delaktighet, social delaktighet samt upplevd tillhörighet (se avsnitt 3). Något som vi ytterligare ville ta reda på var till vilken dimension av delaktighet elevernas upplevelser av inkludering lättast och svårast kunde hänföras. Den metod som användes i studien var en kvalitativ forskningsintervju. För att besvara våra frågeställningar valde vi att intervjua sex elever i årskurs nio.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur eleverna upplever gruppstärkande samarbetsövningar och om de förstår att innehållet i övningarna har som mål att de ska uppleva delaktighet och trygghet i gruppen. Vi ville även undersöka om det fanns någon skillnad mellan eleverna i år 1 och år 2 i fråga om ovanstående. Vi genomförde gruppstärkande och samarbetsinriktade övningar i två skilda klasser. Övningarna genomfördes vid flera olika lektionstillfällen under 4 veckor, och var av lite olika karaktär. Metoderna vi använde oss av i undersökningen för att se om syftet förverkligades var en enkät, gruppintervjuer och deltagande observationer.

Missbruket av narkotika har under de senaste åren ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis också missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss på den yngre ålderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 år. Vi ansåg att den gruppen var intressant då vi vet att ungdomar i den ålderskategorin oftast testar narkotika för första gången. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio års period, samt hur stort problemet var i dagens samhälle.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrån en utgångspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att å ena sidan syfta till att skapa ett mer rättvist och demokratiskt samhälle, samtidigt som flera problemområden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnå detta mål. Genom att studera en detaljplaneprocess i Biskopsgården i Göteborg där stadsbyggnadskontoret själva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förståelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frågor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fått ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte främst beror på den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att även andra planeringsnivåer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta är att vidden av deltagandegruppens perspektiv på stadsdelens utveckling övergår detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gäller undersökningen av uppsatsens värdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnått en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker även om förhållandet skiljer sig när vi endast tittar på gruppen kvinnor, och gör en jämförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi använder oss av två modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. Våra resultat ger tydliga indikationer på lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en ännu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en så kallad dubbel diskriminering, där den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön än invandrarkvinnor..