Syftet med studien är att genom textanalys undersöka om svenska kommersiella företag använder riktlinjer för klarspråk i sina hållbarhetsrapporter. Vidare undersöks om riktlinjerna, som är utvecklade för myndighetsspråk, även är lämpliga att tillämpa på hållbarhetsrapporter. Analysmodellen för textanalysen består av Språkrådets klarspråkstest. Hållbarhetsrapporter är ett sätt för företag att VISA att och hur de arbetar med Corporate social responsibility/ansvarsfullt företagande, och de slumpmässigt utvalda företagen blev Atrium Ljungberg, Getinge och NCC. Genom textanalysen drogs slutsatserna att svenska, stora företag i hög grad arbetar med klarspråk och att det vore lämpligt med ett speciellt klarspråkstest för hållbarhetsrapporter..

Undersökningen syftar till att VISA andraspråkselevens språkliga kunskaper på modersmålet och på svenska språket. Arabisktalande eleven skriver två texter. Den första är på modersmålet och den andra är översatts till svenskan. Performansanalys är ett bedömningsverktyg som beskriver vad eleven kan och som inte räknar elevens fel. Performansanalys är den metoden som används för att analysera elevens texter och sedan bedöma elevens språkliga kunskaper.

Syftet med vårt arbete var att beskriva lärarens uppfattningar om i vilka avseenden undervisningsformerna särundervisning och samundervisning gynnar idrott- och hälsoundervisningen. Dessutom VISA på vilka fördelar och nackdelar som lärarna ansåg finnas med respektive undervisningsform. För att kunna beskriva lärarnas uppfattningar gjorde vi kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare på två olika skolor. Vår slutsats blev att samundervisningens sociala vinningar anses av lärarna som mycket viktiga för eleverna och för idrottsämnet, men att inslag av särundervisning kan ge vissa fördelar speciellt för de lågpresterande flickorna. Vidare att nivågruppering på idrotten också det bör ses som en undervisningsform.

Sedan 1960-talet har HR genomgått stora förändringar vilka inneburit en övergång från den traditionella rollen med administrativt ansvar och lönehantering till ett större ansvarsområde med helhetssyn över organisationen samtidigt som ett mer operativt och strategiskt arbete antagits. Idag ser många inom HR att de har en självklar plats i organisationens översta skikt medan realiteten inte speglar samma bild. Då det bland medarbetarna råder oklarheter kring HR och dess bidragande resurser för hur deras arbete genererar ekonomiskt till organisationen, har HR och dess legitimitet ifrågasatts. I denna studie kommer den upplevda statusen inom HR-yrket att undersökas utifrån tre perspektiv. Frågeställningarna är följande: Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett påverkansmöjlighetsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett könsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett organisationsteoretiskt perspektiv? Denna studie syftar till att öka förståelsen för den status som HR upplever sig ha utifrån ovan nämnda teman då statusfältet av oss setts som ett relativt outforskat område.

I vår studie utgår vi ifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsättningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förståelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har använt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av våra data. Under två dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor på en förskola då de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av våra data genomfört multipla läsningar av vårt filmmaterial och analyserat vårt resultat med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vårt resultat VISAr enligt vår tolkning på att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar både inom och emellan de filmade situationerna.

I rapporten undersöks vilka möjligheter användarberoende vyer av XML-data kan ge i webbmiljö. Undersökningen omfattar dels att ta reda på vad en användare vill ha möjlighet att kunna VISA eller påverka i en dynamisk vy, och dels vilka av dessa egenskaper som kan uppnås med hjälp av stilmallar i XSL. Med dynamiska vyer skall det gå lättare att förändra och skapa rapporter som passar den enskilde användarens behov, det vill säga en mer lättläst och överskådlig version. Vad som framkommer av rapporten är vilka egenskaper som en användare vill ha i en dynamisk vy. Ett antal existensbevis i form av exempel VISAr också vilka av dessa som går att lösa.

Tänk om det skulle VISA sig att världen kanske inte ser ut så som man fått lära sig. Tänk om livet och döden kanske inte alls fungerar så som man trodde. Hur skulle man reagera? I den här uppsatsen analyseras Birger Sjöbergs diktning ur ett idéhistoriskt perspektiv, genom religiösa motiv och aktuella livsfrågor i sekulariseringens svallvågor. I en jämförelse mellan skaldens två viktigaste lyriska perioder, den tidiga idylliska och den senare modernistiska, framträder ett utvecklingsmönster där tro blir till tvivel, tvivel blir till ångest, ångest till likgiltighet och likgiltighet till lugn..

Fritiden ska fungera som en glädjekälla och vara både avkopplande och stimulerande. En tillfredsställande fritid påverkar hur vi mår. Den här uppsatsen behandlar vad kvinnor gör på sin fritid. Uppsatsen syftar till att studera begränsande faktorer för kvinnors fritid, begränsningar samt skillnader i fritidsmöjligheter och fritidsvanor. För kvinnor i olika åldersgrupper och stadier i livet.

Den här uppsatsen kommer undersöka huruvida det finns prioriteringar som inte överensstämmer med styrdokument, politiska ställningstaganden eller uttalade mål för verksamheten i statligt styrda Vattenfall. Detta kommer genomföras med hjälp av Foucaults diskursanalytiska ramverk som genom en kvalitativ analys ser närmare på hur det offentliga bolagets organisation kan påverkas av de överliggande politiska diskurserna gällande miljö och ekonomi. Detta för att se hur dessa övergripande mål utvecklar sig i organisationen och huruvida organisationens inriktning stämmer överens med aktuell politik.Analysen kommer i sin tur VISA på att otydligheter de övergripande diskurserna emellan kan bidra till motsägelsefulla och inkonsistenta prioriteringar inom organisationen, där tolkningsfrihet leder till att ekonomiska faktorer prioriteras framför miljönytta..

Förtätning är ett ämne som det talas mycket om i dagens samhälle. Det utövas i många städer och anses på många håll vara en långsiktigt hållbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt är det ett begrepp som inte riktigt är definierat. Min uppfattning är att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn på vad förtätning egentligen innebär. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtätning som är vanligt förekommande hos allmänheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.

Dagvatten är regn och smältvatten från is som rinner över en hårdgjord yta. Vattnet kan tas om hand på olika sätt. I naturen infiltreras vattnet ner i marken och växter tar upp en del. Det är inte möjligt inne i städerna till följd av de hårdgjorda ytorna. Dagvatten måste därför avledas för att inte områden ska översvämas. Allt mer forskning tyder på att Sverige kommer bli blötare i framtiden då kraftiga regn kommer bli mer vanligt.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medierorsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografiskmetod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten användsmusikgenren Black Metal som exempel för att VISA hur normer styr och kontrollerar socialthandlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer frånErving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare iarbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks iiscensatta fotografier..

Denna studie baseras på analyser av kommentarer till tidningsartiklar om idrottare som utmanar synen på möjlighet, förmåga och funktionsfullkomlighet.1 Arbetet utgår ifrån diskursanalytiska redskap för att ta reda på hur omgivningen reagerat på idrottare med funktionsnedsättning2 som vill delta fullt ut i idrottsvärlden. För att belysa ämnet har en idrottare, den dubbelamputerade sprintern Oscar Pistorius, fått utgöra typexempel. Genom att VISA hans personliga och sportsliga förutsättningar framträder de diskurser och tankegångar som utgör skärningspunkten mellan frågor kring vem som har ett funktionshinder3, vad som ingår i idrottsvärlden och hur annorlunda ens sportutrustning får vara. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa gränsöverskridande idrottare tas emot både av idrottsvärlden och av samhället i stort. Förhoppningen är att i stora drag synliggöra de frågor och värderingar som finns idag kring vad en idrottare är, vad hon kan göra och hur hon ska ges en sportslig chans att VISA detta. Uppsatsen VISAr att idrottare som utmanar gränserna mellan funktionshinder och förmåga ges allt större möjlighet att göra detta inom idrottsvärlden.

Syftet med föreliggande uppsats är att analysera Paul Austers roman Leviathan (1992) och VISA hur den är ett försök att överbrygga klyftan mellan postmodernismens språkspel och realismens mimesis. Utgångspunkten är att romanen befinner sig mellan dessa två poler. Termen språkspel är sprungen ur den poststrukturalistiska (eller dekonstruktivistiska) uppfattningen om språket som ett ?spel? utan direkt förbindelse med den empiriska verkligheten. Som en motpol till detta ställs mimesistanken, enligt vilken det tvärtom är möjligt för språket att fullständigt framställa en objektiv, sann verklighet..

Det här arbetet handlar om att göra en undersöka om de vanligaste webbläsarna Firefox och Internet Explorer om de har problem att skriva ut vanlig HTML-kod. Arbetet var utformat att hämta de vanligaste HTML-elementen och CSS-elementen från sex webbsidor. Det gjorde även en enklare fördjupning om varför webbsidorna avviker från standarden från första början. De elementen som togs fram tidigare användes sedan i undersökningar som fem olika personer har deltagit i. Testerna gick ut på att personerna kollade på testsidorna i Firefox och Internet Explorer för att se om något skiljde sig åt mellan webbläsarna.