Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Den här studien handlar om specialpedagogens roll som handledare i skolan. Syftet med studien är att undersöka om specialpedagoger handleder andra pedagoger och i så fall i vilken omfattning. Jag vill också ta reda på specialpedagogers, rektorers och andra pedagogers inställning till specialpedagoger som handledare. Studien genomförs med hjälp av intervjuer och enkäter till specialpedagoger, rektorer och andra pedagoger i en mellanstor svensk kommun. Jag har valt att använda diskursanalys för att analysera och tolka mina resultat.

Denna studie handlar om lärarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärarstudenter och utgår från följande frågeställningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lärarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhäver att studenterna, på grund av relationens asymmetri, ofta rättar sig efter handledarens agerande och förväntningar. Handledningen sker i de flesta fall på handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga inställning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Handledaren är en nyckelperson i studenternas utveckling till professionella sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva sjuksköterskors uppfattning om  omvårdnadshandledning av sjuksköterskestudenter. Fokusgruppsintervjuer valdes som metod. Nitton sjuksköterskor deltog i intervjuerna. Materialet bearbetades.

Allt fler yrkesgrupper efterfrågar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag även utanför det kliniska området. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. Teorigenomgången har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrån praxis och perspektiven på handledning är många. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera handledares och elevers upplevelser av ett nytt APU-upplägg för förstaårselever som genomförts på försök under läsåret 2007-2008 på Omvårdnadsprogrammet. Det nya upplägget syftar till att utveckla APU:n, stärka samverkan mellan skolan och yrkeslivet samt ge eleverna en tidig inblick i yrket som omsorgsassistent för att ges möjlighet att känna efter om de valt ?rätt? program. De metoder jag använt mig av har varit kvalitativa och bestått av att intervjua handledarna och att låta eleverna göra skriftliga utvärderingar. Efter att ha analyserat intervjuer och utvärderingar har jag kommit fram till att handledarträffen inför introduktionsveckan upplevts positivt av både handledare och elever. Eleverna ansåg att det skapade en trygghet att få träffa handledaren och prata lite med denna innan de möttes på APU-platsen och handledarna tyckte att de fick bra och tillräcklig information på träffen och kände sig förberedda att ta emot eleverna.

Denna fallstudie är en undersökning om lärande vid arbetsplatsförlagd undervisning i den yrkesförberedande gymnasieskolan. Undersökningens syfte vara att studera hur samspelet mellan handledare och elev påverkar elevens lärande, vad handledaren ser som viktigt att bedöma och vilken betydelse elevens egen drivkraft och intresse har för utfallet. Informationen samlades in via systematiska observationer, anteckningar, samtal, ostrukturerade intervjuer, analys av både muntliga och skriftliga omdömen samt elevers loggböcker. Undersökningens slutsatser handlar i stort om att ett bra samspel mellan handledare och elev är en absolut avgörande faktor för att ett lärande ska ske och att handledaren formulerar ett omdöme. Vidare handlar det om att utformandet av och innehållet i omdömet står i relation till både elevens och handledarens egen drivkraft och intresse för vald yrkesinriktning..

Sjuksköterskeutbildningen på högskolor i Sverige utgörs av teoretiska och praktiska studier, uppdelat på sex terminer. I den svenska utbildningstraditionen var upplägget att en person, lärare eller handledare, hade kunskapen om ett ämne där studenten skulle ställa frågor för att få ta del av denna kunskap. Denna tradition återfanns även i yrkesutbildningar så som sjuksköterskeutbildningen, även om den då lade mycket ansvar hos både studenten och handledaren. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur sjuksköterskestudenter i termin 4 uppfattade det stöd de fick av sina handledare (kliniska sjuksköterskor) under VFU placeringarna i termin 4. Dessutom efterfrågades de egenskaper studenterna ansåg att en god handledare bör ha.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan känna sig sårbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan påverkas både positivt och negativt av bemötandet från både handledare och övrig personalgrupp.Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande från handledare och övrig personalgrupp och hur detta påverkar förmågan att utföra omvårdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen.Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer.Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande från handledare; Bemötande från övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktäriserades av vänlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dåligt bemötande kunde bestå av försummelse, att känna sig i vägen och dålig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmåga att utföra omvårdnad.Slutsats: Studien påvisar att det är viktigt för studenter hur de blir bemötta på sin VFU, och vilken roll de får på arbetsplatsen.

Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer.

Syftet med denna studie är att undersöka vad handledarna inom handeln har för synpunkter på den handledarutbildning som skolorna erbjudit dem. Jag ska även undersöka om behovet av en handledarutbildning finns och hur stort det är samt att ta reda på hur utbildningen kan göras mer attraktiv så att den lockar fler handledare att genomföra den. Som avslutning är tanken att ta reda på hur utbildningen kan utvecklas så att den är anpassade efter branschen och skolans krav så att bästa utbyte mellan dem uppstår. Metoden som studiens resultat baseras på är individuella intervjuer av tio handledare i olika butiker i Växjö. Intervjun bestod av tio huvudfrågor med tillhörande följdfrågor.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i frågeställningar som berör handledarens yrkeskunnande. Benämningen handledare syftar i detta fall på lärare som är VFU-handledare för lärarstudenter eller mentorer för nyutexaminerade lärare. VFU och introduktionsår för nya lärare befinner sig i gränsområdet mellan utbildning och yrkespraktik. Vilka är de kritiska punkterna i handledarrollen? Är det möjligt att följa en modell och vad fungerar i verkligheten? Vilka områden och frågeställningar är relevanta för blivande handledare? Hur kan man utbilda för att kunna hantera dessa områden?Det empiriska material som ingår i denna uppsats har bland annat arbetats fram med hjälp av dialogseminariemetoden.