Sammanfattning Det befintliga va-nätet växer hela tiden och blir större och större. Ledningarna i nätet har en viss antagen livslängd som talar om ungefär hur länge de antas hålla. Man antar att de äldre ledningarna löper större risk att gå sönder och att därmed behöver renoveras mer än de yngre, eftersom de når förväntad livslängd först. Innan 1980-talet renoverade man inte VA-ledningar, istället grävde man upp de gamla ledningarna och anlade nya. I och med att nätet är så stort idag är det inte ekonomiskt hållbart att lägga om gamla ledningar hela tiden. Därför började man i början av 1980-talet prova olika renoveringsmetoder.

Kandidatarbetes syfte är att klarlägga vilka rättighetsupplåtelser för ledningar som används på kommunal mark. Vi har genom litteraturstudier kommit fram till att kommunerna och ledningshavande bolag idag kan använda olika former av nyttjanderättsavtal, avtalsservitut eller ansöka om ledningsrätt. Tredimensionell fastighetsbildning kan även tillämpas. Då  uppkommer en total äganderätt istället för ett partiellt ianspråktagande av mark, som de tidigare nämnda rättigheterna ger. Vi har också intervjuat representanter på fem kommuner i Stockholmområdet, tre ledningsägande bolag samt Lantmäterimyndigheten (LM) i Stockholm.

Detta examensarbete jämför olika rättighetsupplåtelser som kan användas för att säkra allmänna VA-ledningar som ligger i mark som inte ägs av ledningshavaren. När fastighetsägaren och ledningshavaren har en överenskommelse bör de välja att säkra ledningen med ett avtalsservitut eller en ledningsrätt. Avtalsservitutets främsta egenskaper är en låg upprättandekostnad, går att upprätta snabbt samt att den underlättar vid en framtida flytt av ledningen medan ledningsrättens främsta fördel är att den gäller med bästa rätt i fastigheten. Jämförelsen mellan de olika rättigheterna visade att ledningshavaren borde använda sig av ledningsrätten men i de fall avtalsservitutets fördelar passar bättre för situationen kan även den användas. När det inte finns en överenskommelse har ledningshavaren möjlighet att expropriera marken genom ledningsrätt eller mark- och miljödomstolen. Arbetet behandlar de negativa konsekvenserna med en oskyddad VA-ledning, ledningshavaren kan t.ex.

Mitt syfte var att, genom min uppsats få en ökad förståelse för de faktorer som påverkar när och hur en rotinträngning uppstår, och genom denna förståelse försöka utarbeta rekommendationer för att både minska risken för rotinträngningar och hitta lämpliga lösningar på befintliga rotproblem. Uppsatsen består av två delar, en litteraturstudie och en fallstudie. Litteraturstudien bygger på relevant litteratur som ska ge en bild av problemen med träd i städer och tidigare gjord forskning inom ämnet. Fallstudien är gjord på fyra olika områden i Växjö som har problem med rotinträngningar i VA-ledningar. Där det har gått har jag jämfört tidigare filmningar med filmning som gjorts nu i höst för att få en uppfattning av hur stort problemet med rotinträngningar är i de valda områdena. De fyra områdena i min fallstudie har alla olika rotinträngningsproblem, och därigenom olika rekommenderade åtgärder. Alpgatan består av privatägda träd med endast ett fåtal större rotinträngningar.

Sekretessbelagd.

I och med förändringarna i ellagen och den nya el-förordningen (2006:1138) måste alla ledningar över 25 kV samt ledningar med regionskaraktär göras trädsäkra. Ett alternativ till konventionell stämpling och avverkning av de farliga kantträden är att använda sig av toppkapning med helikopter. Syftet med studien var att undersöka och bedöma riskerna med rötskador i helikoptertoppade granar invid kraftledningsgator i södra Sverige. Data insamlades från träd i kraftledningsgator som toppats under olika år och årstid. Totalt 75,7 % av granarna i studien var missfärgade varav 10,3 % var infekterade med rotticka.

Varje år orsakas stora skador på VA(vatten och avlopps)-ledningar under vinterhalvåret då de riskerar att frysa sönder. För att inte resultera i höga merkostnader måste detta undvikas. I tätbefolkade områden är frostskadade VA-ledningar sällsynt eftersom vatten kontinuerligt strömmar i ledningarna och därmed förhindrar vattnet från att frysa. Problem med VA-ledningar uppstår i mer glesbebyggda områden och säsongsbebodda sommarhusområden. Dessa områden saknar ofta kommunala VA-lösningar vilket därför behöver byggas ut.Många sommarhusområden ligger sjönära i en kringliggande fin natur med mycket berg strax under markytan.

Allteftersom dag- och spillvattenledningarna blir äldre så uppstår skador och defekter som ökar riskenför att vatten läcker in i dessa ledningar. Detta inläckage kan leda till att ledningarnas kapacitetöverskrids med en möjlig bräddning eller översvämning som resultat.Detta examensarbete använde sig av modellering, TV-inspektion, jämförelse av meteorologiska datamot spillvattenavrinning och fältarbete i form av områdesinspektion, okulärbesiktning,ammoniummätning och flödesmätning i spillvattenledning. Med hjälp av dessa moment fastställdesbelastningen på ledningar och pumpstationer, genom att bestämma volym på spillvattenproduktion ochdagvattenbildning i det studerade område i östra Knivsta.Beräkningar visade att utan inläckage var belastningen på spillvattenledningarna långt under denmaximala kapaciteten. Simulering av dagvattenbildningen visade dock att dagvattenledningarnaskapacitet är för liten för 2-, 5- och 10-årsregn.Ur TV-inspektionen framgick att det fanns många defekter på både dag- och spillvattensystemen,vilket kan leda till inläckage. Öppna sprickor kan under kraftig nederbörd innebära en stor extra volymi spillvattenledningen.

Naturens mineralresurser är till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden är osäker och omdebatterad. Ingen vet säkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som går att utvinna eller hur länge resurserna kommer att räcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallådror i våra städer i form av elkablar, telekablar och fjärrvärmerör. Många av dem används givetvis, men många är också uttjänta och urkopplade, och därmed tillgängliga för återvinning.Syftet med denna studie är att klarlägga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallåtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjärrvärmenät i Sverige. För att uppnå detta tillfrågades Sveriges tio största ägare av underjordiska lokala elnät om bl.a.

Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter.

Detta examensarbete handlar om EMC i allmanhet och overhorning i flatkabel samt ledningar i synnerhet. Arbetsuppgiften gick ut pa att undersoka overhorning i en flatkabel och ett kretskort.EMC, som star for elektromagnetisk kompatibilitet, beskriver mojligheten for elektriska och elektroniska system att fungera utan att stora andra system. Den beskriver aven formagan att fungera pa en angiven elektromagnetisk miljo for elektriska och elektroniska system. Problemet med overhorning i kablar och ledningar ar kant sedan tidigare och inom PCB design ar overhorning ett viktigt EMC problem.Tva undersokningar gjordes dar den forsta undersokningen utfordes pa flatkabeln. Matningar gjordes med ett oscilloskop for att sedan jamforas med teorin i form av berakningar och simuleringar.

Som examensarbete vid programmet högskoleexamen Samhällsbyggnad med inriktningen Infrastruktur, har metoder för renovering av VA-ledningar valts för studier och presentation. Valet har gjorts då nyfikenhet i ämnet väckts efter anställning vid konsultföretag inom området mark- och VA-projektering. Faktainsamling rörande renoveringsmetoder har utförts genom litteraturstudier, intervjuer med ledningsägare samt genom intervju med VA-projektör. Besök på plats för genomförd ledningsrenovering har skett, och utförande samt resultat av denna renovering har studerats. Litteraturstudier samt intervjusvar visar på att det finns nio huvudsakliga metoder, vilka anses vara vanligast förekommande, för ledningsrenovering samt en vanligt förekommande metod för brunnsrenovering.

Jag har beskrivit projektet Räfsarstigen och varför man genomförde det. Har även gett en beskrivning vad schaktlådor är och hur man använder dessa. Sedan har jag räknat ut efter två olika versioner av projekteringsritningar hur mycket schaktmassor som måste grävas upp utifrån dessa två ritningar. Sedan har jag även sammanställt hur verkligheten såg ut. Jag har försökt lista fördelar och nackdelar med de båda tillvägagångssätten..

Användningen och betydelsen av intranät, det vill säga en slags organisationsinterna webbplatser, ökar i många organisationer i takt med en ökad IT-användning när allt mer kommunikation sker via elektroniska kanaler. Fungerande intern kommunikation, inte minst ledningskommunikation, är samtidigt en förutsättning för organisering, ledning och styrning. Ju otydligare organisationens mål är ju större betydelse får en fungerande intern ledningskommunikation för att omsätta t.ex. visioner i konkreta åtgärder. Detta framstår som särskilt angeläget i offentlig förvaltning där politiska visioner, mål och prioriteringar ofta kan vara vaga eller motsägelsefulla.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark från fastighetsägare för att utöka eller effektivisera en allmännyttig anläggning. En ?allmännyttig anläggning? kan till exempel handla om ett företags önskemål att anlägga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbättra en teleförbindelse till ett område. När det gäller rätten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillämpas ledningsrättslagen som är speciellt utformad för markåtkomst angående anläggandet av ledningar. I de flesta länder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i anspråk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmännyttan.