Sök:

Sökresultat:

1619 Uppsatser om Vćt koppling - Sida 2 av 108

Granskningsdispens i kammarrÀtt

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

Inkludering av elever i en skola för alla : UtifrÄn funktionsnedsÀttningarna ADHD och Aspergers syndrom

I dagens samhÀlle Àr barnen mer stillasittande, det kommer larmrapporter som varnar för att detta kan leda till hÀlsoproblem hos mÄnga unga. Vi har valt att titta pÄ hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk trÀning i skolan, och om alla barn fÄr möjlighet till rörelse under hela skoldagen. Vi vill Àven se om rörelse och motorik kan ha en koppling till inlÀrning.Undersökningen vi har gjort bygger pÄ intervjuer med sju informanter med olika professioner. Studien visar att rörelse och motorik har en indirekt koppling till inlÀrning, dÄ detta pÄverkar barnens koncentration. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr medvetna om rörelsens betydelse, men att man arbetar med rörelse och motorik i olika utstrÀckning pÄ de olika skolorna..

"SpÀnnande, men det Àr rÀtt bra som det Àr" : en studie av hur lÀromedelsförlag och lÀrare i religion resonerar kring den framtida lÀroboken

Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och redogöra för hur religionslÀrare och lÀromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslÀrobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lÀrare och lÀromedelsförlag ville jag ta reda pÄ om det finns en efterfrÄgan av en lÀrobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sÄdant lÀromedel och vilken funktion det beskrivs fÄ i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrÄgan av lÀromedel med koppling till digital informationsteknik Àven om olika grupper av lÀrare efterfrÄgar olika saker precis som de förhÄller sig olika till teknik och lÀroboken. Resultaten bekrÀftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare Àn en revolution dÄ lÀrarna frÀmst vill kunna anvÀnda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svÄrighet för förlagen dÄ satsningar pÄ digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lÀrare som anvÀnder lÀroboken mest idag och den grupp av lÀrare som efterfrÄgar mer digitala funktioner bara ser lÀroboken som en i mÀngden av lÀromedel och antagligen inte kommer att anvÀnda den mer trots nya funktioner..

KriminalvÄrdens arbete mot organiserad brottslighet

Syftet med studien har varit att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter undersöka hurKriminalvÄrden arbetar mot organiserad brottslighet. Uppsatsen fokuserar pÄ trefrÄgestÀllningar; 1) varför det finns skÀl för KriminalvÄrden att identifiera personer medkoppling till organiserad brottslighet, 2) enligt vilka kriterier en sÄdan identifiering sker samt3) vilka sÀrskilda ÄtgÀrder som riktas mot dessa individer. Organiserad brottslighet har funnitsi nÄgon form under alla tider men har pÄ senare Är fÄtt ett allt större utrymme i sÄvÀl mediasom inom politiken. Det förefaller finnas en allmÀn uppfattning om organiserad brottslighetsom ett vÀxande hot mot det svenska samhÀllet. Regeringen iscensatte 2006 en nationellmobilisering mot organiserad brottslighet, en satsning som visat sig vara förhÄllandevisframgÄngrikt med att lagföra personer för brott.

Krav och möjligheter : Arbetsmarknadspolitik och arbetsvilja i ett komparativt perspektiv

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..


Personligt bemötande: Hur Àndras kunders beteende nÀr de vÀlkomnas av en kundvÀrd? : En experimentell studie i Telias butik i Karlstad

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

Chefsprat om vÀrdegrund : En studie om hur chefer inom idéburna organisationer talar om sin vÀrdegrund och om sitt arbete med den.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man som chef i en idéburen organisation talar om hur man arbetar med vÀrdegrund, dels hur den tagits fram och dels hur man jobbar utifrÄn den i det vardagliga arbetet, och om man anser det viktigt att hÄlla en tÀt koppling mellan vÀrdegrunden och det vardagliga arbetet ute i verksamheterna pÄ alla nivÄer. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar pÄ att chefernas tal om organisationens vÀrdegrund och arbetet utifrÄn denna Àr gott. Det framkommer Àven att cheferna inom organisationen anser det viktigt att hÄlla en tÀt koppling mellan vÀrdegrund och det praktiska arbetet. Intentionen med denna uppsats Àr att lÀgga en grund för en senare studie som avser att jÀmföra chefernas upplevelser av detta med medarbetarnas..

Ardenneroffensiven 1944 i speglingen av NATO:s planeringsprocess

Uppsatsen analyserar den tyska planeringen av Ardenneroffensiven med hjÀlp avNATO:s planeringsprocess, GoP 99. Inledningsvis sÄ beskrivs planeringsprocessen ochdess koppling till militÀrteorin. DÀrefter sÄ analyseras den tyska planeringen införArdenneroffensiven med hjÀlp av de olika stegen i planeringsprocessen i syfte att hittaskillnader och likheter. Slutligen sÄ förs en diskussion kring planeringsprocessensanvÀndbarhet som analysinstrument. Resultatet av analysen visar att den tyskaplaneringen i huvudsak har haft samma innehÄll som de olika stegen i GoP 99.


Genetisk variation i spermakvalitet, och dess koppling till galtars fruktsamhet

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar galtens ejakulatkvalitet, t.ex. genetisk bakgrund och miljöfaktorer. Om det finns ett samband mellan ejakulatets kvalitet och galtens verkliga fruktsamhet kan man lÀtt skilja pÄ bra och dÄliga galtar, och dÀrmed sÄlla bort galtar med dÄlig fruktsamhet. I Sverige kontrolleras idag alla ejakulat som skall gÄ till artificiell insemination för fem klassiska spermieegenskaper (volym, koncentration, motilitet, andelen onormala spermier och totala antalet spermier), för att fÄ en uppfattning om ejakulatets kvalitet. Dock har det inte kunnat pÄvisas att dessa egenskaper har nÄgon klar koppling till galtens verkliga fruktsamhet, Àven om de kan ge indikationer om den.

Utlandsstudiers pÄverkan pÄ företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet

Utbytesstudier utomlands sÀgs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare Àr en viktig faktor för att företag ska vara framgÄngsrika i dagens allt hÄrdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi Àr framtida anstÀllda och företagsledare, dÀrför Àr det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka utlandsstudiernas pÄverkan pÄ företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker pÄverkan pÄ kreativitet med hjÀlp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet dÄ dessa personegenskaper anses pÄverka kreativiteten.  Resultat frÄn genomförd internetenkÀt (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar pÄ en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet.

Stress, bemÀstring och framtidstros koppling till studie- och arbetssituationer

Stress har definierats som en individs interaktion med miljömÀssiga hÀndelser och hur denne vÀrderar hÀndelserna. BemÀstringsstrategier Àr ett av de sÀtt som perso-nen anvÀnder sig av för att hantera stress. BÄde studenter och anstÀllda kÀnner stress. Syftet med studien var att se om stress, bemÀstringsstrategier eller fram-tidstro Àr kopplat till arbetssituation. Deltagarna var 166 varav 27 mÀn.

Effektivare fjÀrrvÀrmeanvÀndning med bÀttre exergiprestanda i fjÀrrvÀrmecentralen

FjĂ€rrvĂ€rmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhĂ€llets energieffektivitet och minska vĂ„r miljöbelastning med sĂ€nkta CO2-emissioner. I Sverige Ă€r i dag omkring hĂ€lften av alla bostĂ€der och lokaler anslutna till fjĂ€rrvĂ€rme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningar ocksĂ„ ökar. Med kraftvĂ€rme, avses en anlĂ€ggning som producerar bĂ„de fjĂ€rrvĂ€rme och el.För elproduktion i en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning fungerar det fjĂ€rrvĂ€rmeanslutna bostadsbestĂ„ndet som en kylanlĂ€ggning och en god avkylning Ă€r att föredra bĂ„de för el- och vĂ€rmeproduktionens effektivitet. MĂ„nga genomförda studier under 1990-talet har visat pĂ„ onödigt höga returtemperaturer i svenska fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t och vikten av en sĂ€nkt returtemperatur har betonats och vĂ€rderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gĂ„tt trögt. Med detta som utgĂ„ngspunkt har fokus i detta arbete lagts pĂ„ möjligheten att sĂ€nka returtemperaturen och dĂ„ mer specifikt pĂ„ fjĂ€rrvĂ€rmecentralens funktion och utformning i de fall dĂ€r fjĂ€rrvĂ€rme anvĂ€nds för ventilationssystemet. Simuleringar och berĂ€kningar har gjorts för att jĂ€mföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jĂ€mfört med en delvis seriell koppling som medför en lĂ€gre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjĂ€rrvĂ€rmecentralen och utformningen av vĂ€rmesystemet kan pĂ„verka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sĂ€nkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stĂ€llet för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullstĂ€ndigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med Ă„tervinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ÂșC lĂ€gre.

Är lĂ€sförstĂ„esle nĂ„got att rĂ€kna med? : om kopplingen mellan lĂ€sförestĂ„else och matematikkunskaper

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan lÀsförstÄelseproblem och matematiksvÄrigheter.En inledande teorigenomgÄng visar pÄ olika sorters svÄrigheter med lÀsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svÄrigheter. Teoridelen tar Àven upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvÄrigheter och lÀs- och skrivsvÄrigheter i allmÀnhet och lÀsförstÄelse i synnerhet.En kvantitativ undersökning utreder om det finns nÄgon koppling mellan resultatet pÄ ett lÀsförstÄelsetest som elever gör i Är 7 och resultatet pÄ de nationella proven i matematik som görs i Är 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i Är 9.Resultatet pÄ undersökningen visar att det finns ett samband mellan lÀsförstÄelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat pÄ lÀsförstÄelsetestet tenderar att ge sÀmre resultat pÄ de nationella proven samt lÄga betyg i matematik..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->