Sök:

Sökresultat:

1627 Uppsatser om Vćt koppling - Sida 19 av 109

Samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Maskinistspelet : En undersökning om ett spel kan fungera som ett bra komplement till undervisningen pÄ Sjöfartshögsskolan

I detta arbete har det undersökts om ett brÀdspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet pÄ Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brÀdspel har producerats och utvÀrderats av studenter.Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen pÄ skolan. Med spelets hjÀlp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att anvÀnda sig av ett spel för att lÀra sig delar av olika Àmnen i utbildningen.För att söka svar pÄ vÄr problemstÀllning sÄ har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgÄtt ifrÄn empirin med en pragmatisk inriktning.

?Tror du att en mormor syr drÀkter för vargar eller?!? : - en aktionsforskningsstudie om hur lÀsförstÄelsen uttrycks genom dramapedagogik

Denna studie syftar till att undersöka hur elever lÀser bilder.FrÄgestÀllningen som undersöks Àr Vilka olika sorters inferenser göreleverna nÀr de kommunicerar kring lÀsta bilder? Empirin som Àr hÀmtadi en Ärskurs tvÄ och tre analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Detframkom sex underkategorier av inferenser; Inferens genom kopplingar tillegna erfarenheter, Inferens genom kopplingar utanför och mellanbilderna, Inferens genom att förutspÄ och förklara handling, InferensutifrÄn tolkning av karaktÀren, Inferens genom koppling mellan fantasioch verklighet och Inferens genom att koppla bild till onomatopoetiska ordsamt ord i text. Studiens slutsats Àr att elever spontant gör olika sortersinferenser och att det finns mÄnga faktorer som pÄverkarinferensskapandet. Studien visar Àven att eleverna behöver stöd i form avfrÄgor nÀr de ska utveckla inferensförmÄgan samt att de förhÄller sig tillbildmaterialet pÄ olika vis..

Social hÄllbarhet i planeringen av Masthusen : en komparativ studie frÄn vision till Breeam-certifiering

HÄllbarhet Àr idag en term som figurerar i en mÀngd olika sammanhang och social hÄllbarhet framhÀvs som en viktig del i hÄllbarhetsarbetet bÄde pÄ nationell- och lokal nivÄ. PÄ den lokala nivÄn finns aktörer som stÀder och kommuner vars arbete och visioner för att uppnÄ social hÄllbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram bÄde för stadens utveckling, men ocksÄ för mindre enheter som stadsdelar och omrÄden inom stadsdelarna. Idag finns det ocksÄ en möjlighet att anvÀnda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hÄllbara de Àr bÄde avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hÄllbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spÄra social hÄllbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av omrÄdet Masthusen i VÀstra Hamnen, dÄ detta Àr det första omrÄde i Sverige som idag Àr delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur reflekteras aspekter av social hÄllbarhet genom planprocessen, frÄn översiktsplan och aktualisering, vÀrdeprogram, detaljplans-beskrivning till hÄllbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spÄra social hÄllbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att anvÀnda indikatorer för social hÄllbarhet och spÄra deras förekomst i planmaterialet. DÄ en vedertagen definition för begreppet social hÄllbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hÄllbarhet som Statistiska CentralbyrÄn tagit fram.

Bemötande av Àldre

Det huvudsakliga syftet med det hÀr arbetet var att utröna om de fanns eventuella för eller nackdelar med att vara tatuerad ur en sjömans perspektiv. Vi ville se om och i sÄ fall hur synen angÄende sjöfolk och tatueringar förÀndrats över tid.Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer och induktiv ansats som metod. Alla de fem intervjuade har anknytning till sjölivet och samtliga Àr tatuerade. Tre av de fem Àr frÄn den Àldre generationen och en av de fem jobbar som tatuerare.Vi noterade en vÀldigt stark koppling mellan sjömansyrket och tatueringar, dock starkare förr Àn nu. Det Àr ocksÄ vÀldigt tydligt att det skett en enorm förÀndring pÄ hur tatueringar tas emot i samhÀllet idag.

Logotyp vs. FörÀndringsbehov ? ur ett konsumentperspektiv

Syftet med vÄr forskning Àr att öka förstÄelsen för hur ett logotypbyte uppfattas av individen samt hur vÀl företagets motiv till förÀndringen lyser igenom i den nya logotypen. Vi har valt en induktiv ansats med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer ligget sÄledes till grund för vÄrt fortsatta arbete. Teorier rörande varumÀrkesidentitet, logotypens egenskaper samt konsumentens beteende som Àr relevanta för vÄr uppsats tas upp. Dessa hjÀlper oss sedan tolka vÄr empiri.

Varannan vatten : en kvalitativ studie om vÄrdpersonals attityder och vÀrderingar kring Àldres alkoholvanor

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Regler och rutiner : En fusions konsekvenser för en organisations formella regler och informella rutiner

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrÄn det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjÀlp av semistruktureradeintervjuer av anstÀllda pÄ olika nivÄer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhÀngigt huruvidagamla tillvÀgagÄngssÀtt slopats eller behÄllits. I organisationen vi undersökte intrÀffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gÀllde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

Spridning av Target Costing: en studie av stora tillverkningsföretag i Sverige

Dagens konkurrenssituation Àr hÄrd eftersom konsumenternas preferenser stÀndigt förÀndras. Produktutveckling har dÀrför blivit en av ett företags viktigaste framgÄngsfaktorer. Eftersom mer Àn 80% av kostnaderna Àr lÄsta redan i tillverkningsstadiet bör kostnadsreducering kreeras under produktens idé och designstadium. Target Costing Àr ett sÀtt att lyckas med kostnadsreducering. Det Àr frÀmst stora tillverkningsföretag med höga kostnader för produktutveckling som anvÀnder hela Target Costing processen eller dess olika delar till att förbÀttra sin konkurrentsituation.

Naturens betydelse för barns hÀlsa

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Intelligent videoanalys (IVA) som verktyg för genomförandet av rörelseanalyser hos fotgÀngare pÄ offentliga platser

Detta Àr en studie kring Àmnet intelligent videoanalys som verktyg för framtagandet av rörelseanalyser. Rörelseanalyser Àr ett brett begrepp dÄ rörelse kan ske pÄ mÄnga olika sÀtt. Det kan vara rörelse av fotgÀngare, cyklister, bilister m.fl. Dagens analyser av rörelsemönster baseras bland annat pÄ intervjuer, observationer, egna erfarenheter, spÄr i marken, som en del av andra analyser (Bland annat genom Kevin Lynch och Jan Gehl) eller koppling till befintliga strukturer. För att fÄ verklighetsbaserad data under en lÀngre tidsperiod och för att kunna utföra mer djupgÄende analyser av rörelsemönster hos fotgÀngare pÄ offentliga platser krÀvs nya verktyg.

LÀsutvecklingsmodeller- pedagogers medvetenhet och motiv för val

Vi vill granska vilka modeller som pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och vad som avgör vilka eller vilken modell som den enskilda pedagogen skall arbeta med. Vi vill ocksÄ undersöka om pedagogerna vet vilka teorier som metoden de anvÀnder sig av baseras pÄ. EnkÀtundersökningen Àr en kvantitativ undersökningsmetod. Vi kommer att presentera vÄr resultatanalys utifrÄn omrÄdena lÀsutvecklingsmodeller, fortbildning och samarbete kring lÀsutveckling. Vi har i datorprogrammet SPSS kombinerat olika frÄgor för att tydliggöra resultatet mellan de olika frÄgorna.

Demens och livskvalité : en kvalitativ studie

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Bilden av muslimer i media - en innehÄllsanalys av tidningsmedia veckan efter 11 september 2001.

Studiens syfte Àr att studera vilken bild av muslimer som förmedlas i svensk tidningsmedia veckan efter terrorattacken mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Undersökningen tar sin teoretiska utgÄngspunkt i postkolonial teori och Saids ?orientalism?-begrepp. Jag har valt att anvÀnda mig av en riktad kvalitativ innehÄllsanalys för att undersöka vad kÀllmaterialet förmedlar och har utifrÄn innehÄllet skapat kategorier som ska tydliggöra detta. Slutresultaten visar att den bild som tidningarna förmedlade av muslimer efter terrordÄdet den 11 september 2001 var prÀglad av stereotyper om Orienten, dÀr muslimer bland annat beskrivs som kÀnslostyrda, omoderna och religiösa.

"Att vara eller icke vara, det Àr frÄgan" En kvalitativ studie om Livskunskap och om det ska finnas i svenska grundskolan eller inte

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ vad livskunskap Àr, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har anvÀnts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har anvÀnts har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap Àr svÄrt att sÀtta en förklaring pÄ samtidigt som det Àr mÄnga som har försökt sig pÄ det. Livskunskap Àr ett populÀrt Àmne i dagens skolor och materialet som anvÀnds flitigast kallas Livsviktigt.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->