?Extended-spectrum ?-lactamases? (ESBL) är idag ett stort problem inom humanmedicinen men börjar även skapa problem inom veterinärmedicinen. ESBL-produktion hos bakterier medför resistens mot cefalosporiner av 3:e generationen, som är viktiga antibiotika mot infektioner med gramnegativa bakterier. Resistensen är överförbar mellan bakterier, och spridning från djur till människor kan ske. Ofta är bakterier med ESBL-produktion samtidigt resistenta mot flera andra grupper av antibiotika.

A lot of young athletes have great dreams but only a few reaches the stars. Which ways make it possible for the dreams to come true?This study has made a small research on the Swedish NHL professionals have made their way to the NHL by looking at data about their choices during his career, and tried to see if there is any connection between their paths to every hockey player's dream, the NHL. Results of the study show that there is a anatla different ways to go, but some are more common than others..

Att inte beakta städ- och hygienföreskrifter kan leda till ett onödigt vårdlidande för patienten genom överföring av mikroorganismer från kontaktytor. Studier har visat på att kontaktytor kan fungera som en reservoar för mikroorganismer samt att överlevnaden kan vara från timmar till månader. Överförs mikroorganismer från kontaktytor till patient kan detta leda till vårdrelaterade infektioner som i sig kan leda till invasiva kirurgiska ingrepp och i värsta fall till döden. Det finns metoder och föreskrifter för att begränsa denna smittspridning men följsamheten är låg. Den prehospitala vårdmiljön är en utsatt miljö när det gäller smittspridning och exponering av mikroorganismer.

Bakgrund: Trots tydliga föreskrifter om basala hygienrutiner följs dessa inte alltid av personal på vårdavdelningar. Studier visar att orsaken till detta beror på olika faktorer. Syfte: Att undersöka kunskapen om, samt följsamheten till Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner hos undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett universitetssjukhus i Mellansverige.Metod: En kvantitativ studie med deskriptiv och jämförande design. Datainsamlingen skedde med hjälp av ett observationsprotokoll samt en enkätundersökning. Antal medverkande i observationsmomentet var 93 deltagare respektive 81 i enkätundersökningen.  Data analyserades med ANOVA samt deskriptivt statistik.Resultat: Samtliga professioner hade relativt god kunskap gällande kunskapsfrågorna samt ansåg att kunskap är viktigt.

Pneumokockinfektioner finns av både allvarligare och mer harmlösa slag och kan drabba människan i olika åldrar. Meningit, sepsis, pneumoni, sinuit och otit är infektioner som vanligen orsakas av bakterien Streptococcus pneumoniae för vilken drygt 90 olika serotyper finns beskrivna. Mest utsatta för dessa infektioner är barn under två år, äldre personer över 65 år samt personer med nedsatt immunförsvar och vissa kroniska sjukdomar. År 2001 godkändes ett heptavalent konjugerat pneumokockvaccin, avsett för yngre barn, innehållande serotyperna 4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F och 23F. Varje serotyp är konjugerad till ett bärarprotein som bidrar till antikroppsbildningen hos barn yngre än två år.Målet med denna litteraturstudie har varit att undersöka om vaccinering av barn yngre än två år med det heptavalenta konjugerade pneumokockvaccinet kan förebygga öroninflammation.

Bakgrund: Var tionde patient i svensk sjukvård drabbas av vårdrelaterade infektioner vilket gör det till den vanligaste vårdskadan. Infektionerna leder till ökad dödlighet, längre vårdtideroch ökade kostnader för sjukvården. Trots tydliga riktlinjer och evidens för att basalahygienrutiner minskar förekomsten av vårdrelaterade infektioner är vårdpersonalensföljsamhet inte optimal. Samtidigt har förekomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika ökat i svensk sjukvård vilket ställer ökade krav på en rationell antibiotikaanvändning och att vårdpersonalen följer de basala hygienrutinerna. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner.

Johnsson, Å & Vigre, V. Följsamhet till basala hygienrutiner ? en kartläggning av faktorer av betydelse. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoäng.

The purpose of this literature review is to visualize the contributing factors of insufficient hygiene routines and incorrect aseptic handling. The literature review contains ten scientific articles from England, USA, Italy and Sweden, and related literature. Factors causing the problem are presented as four themes, the most reoccurring in our material are lack of time, knowledge/education, equipment and attitudes/motivation..

SAMMANFATTNINGBakgrund: PICC är en central infart som används inom vården för att kunna ge kärlretande läkemedel. Komplikationer vid användning av PICC kan vara infektion, trombos, tromboflebit eller stopp i katetern. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av komplikationer av PICC hos onkologiska patienter samt för att se om det finns några skillnader mellan olika diagnosgrupper och behandlingar med avseende på förekomsten av djupa ventromboser (DVT) och infektioner. Syftet är också att ta reda på hur länge en PICC sitter och hur vanligt det är att en PICC felplaceras. Metod: Metoden som används är en retrospektiv, deskriptiv, kvantitativ undersökning. I studien ingår alla onkologpatienter som fått en PICC år 2009-2011 (n=677). Data samlades in med hjälp av journalgranskning. Resultat: Förekomsten av DVT var 5,6 %.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör ett betydande hot för alla patienter inom somatisk vård och förknippas med stora ekonomiska kostnader. Den huvudsakliga orsaken är bristande handhygienrutiner och problemet skulle kunna elimineras med högre följsamhet. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning som uppfyllde förutbestämda krav utvaldes för analys. Tolv artiklar selekterades fram.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta de åtgärder sjukvårdpersonal med sjuksköterska i fokus använder sig av för att minska risk för spridning av MRSA på vårdavdelning. 10 vetenskapliga artiklar från olika europeiska länder granskades. Analysen resulterade i fyra teman som kan generaliseras: kunskap/utbildning, screening och isolering, handhygien, barriärvård. Samtidigt konstaterades att det inte finns någon skillnad mellan åtgärder för minskning av MRSA-spridningen och andra nosokomiala infektioner..

I sjuksköterskans kompetens ingår enligt kompetensbeskrivningen för legitimeradsjuksköterska förmågan att kunna informera, ge stöd och vägledning samt undervisa patienter isyfte att främja hälsa. STI står för sexuellt överförbara infektioner och det finns tio styckensom vanligen nämns. Det preventiva arbetet för att minska spridning av STI sker på bred frontdär landsting, regioner och kommuner har en nyckelroll. De mål som finns uppsatta är blandannat att antalet nyupptäckta fall av HIV, där smittoöverföringen skett i Sverige, skall hahalverats till år 2016 samt att kunskapen om HIV och hur det är att leva med infektionen skallförbättras. Syftet med detta arbete är att undersöka hur MI fungerar som metod i avseende attminska förekomsten av STI hos särskilt riskutsatta grupper och hur sjuksköterskor kan arbetamed metoden.

Sammanfattning Bakgrund: Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.Syftet: Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ?vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS? på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande.Metod: En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna.

Det här examensarbetet är ett tjänstedesignprojekt, i samarbete med CTMH, som har utförts på urologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Projektet syftar till att öka medvetenheten hos besökare och patienter, och uppmärksamma om föreliggande risker för smittspridning under en sjukhusvistelse. Detta genom att utveckla tjänster som uppmanar besökare och patienter att följa hygienrutiner. Projektet har initierats till följd av ett förbättringsarbete på urologiska kliniken för att minska antal vårdrelaterade infektioner. En minskning av vårdrelaterade infektioner skulle innebära en ekonomisk vinning för Karolinska universitetssjukhuset samt resultera i minskat lidande för patienter.Examensarbetet har fokuserat på att, genom ett användarorienterat arbetssätt, utveckla tjänstekoncept som uppmanar patienter och besökare att följa hygienrutiner.