Studien genomfördes hösten 2013 pÄ ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sÀ-kerhetsklimatets potentiella pÄverkan pÄ medarbetarnas förhÄllningssÀtt till incidentrapporte-ring. UtifrÄn teorier om sÀkerhetsklimat skapades en enkÀt, innehÄllande ett urval frÄgor frÄn samtliga av de sju sÀkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frÄgeformulÀret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehÄller. Dessa kompletterades med frÄgor som fokuserade pÄ uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att sÀkerhetsklimatet pÄverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bÀttre klimatet Àr desto större blir benÀgenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, Àven nÀr man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.

Lilja, C & Svensson, K. OmvÄrdnad vid neutropeni orsakat av cytostatika. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008. Neutropeni Àr en allvarlig komplikation hos patienter som behandlas med cytostatika och Àr förenat med risk för vÄrdrelaterade infektioner och sepsis som kan vara livshotande.

Bakgrund: Varje Är intrÀffar det cirka 330 miljoner fall av sexuellt överförbara infektioner i vÀrlden. I Sverige har klamydiafallen tredubblats de senaste tio Ären. Sveriges befolkning har blivit sÀmre pÄ att anvÀnda kondom vid sexuella samlag. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Metod: Artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning i databasen Pubmed.

The purposes of this thesis is study the European Court of Justice from a non legal perspective and investigate the courts possibility to advance its own preferred goals rather that of the member states in cases of non-compliance. Drawing on general principal-agent theory I construct a model from which I derive certain hypothesis mainly about under what circumstances we should expect the Court to be more sensitive to member states preferences and under what circumstances we should expect the Court to be less sensitive. These hypotheses are then tested empirically against all cases of non-compliance initiated by the European Commission against member states between 1953-2000. The results from the study are rather positive. The most important result is that when the threat of sanctions against the Court increases so does the Courts sensitiveness to member states preferences and when it decreases so does the Courts sensitiveness..

Prokalcitonin Àr ett prohormon pÄ 116 aminosyror som normalt produceras i tyroideas c-celler och i neuroendokrina celler i lungorna som svar pÄ hyperkalcemi. Vid sepsis och andra bakteriella infektioner stimulerar bakterielipopolysackarider (LPS) och olika cytokiner produktionen av prokalcitonin i celler i hela kroppen. Flera studier har gjorts för att utvÀrdera hur prokalcitoninmÀtningar kan anvÀndas, dels för att skilja bakteriella infektioner frÄn icke-bakteriella, dels för att anpassa antibiotikabehandlingen individuellt. I dessa studier har antibiotikaanvÀndningen kunnat minskas, vilket kan leda till minskat selektivt tryck och minskad resistens hos bakterier, samt sÀnker kostnaden för behandling. Syftet med denna studie Àr att sÀtta upp en ny metod för prokalcitoninanalys.

En av de vanligaste komplikationerna inom sjukvÄrden Àr spridning av vÄrdrelaterade infektioner, sÄsom Multi Resistenta Staphylococcus Aureus, (MRSA). Det finns idag olika handhygienÄtgÀrder för att förhindra spridningen. Syftet med denna studie var att genom en evidensbaserad litteraturstudie undersöka effekten av handhygien för att förhindra spridning av MRSA. Litteraturstudien baserades pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Kan spridning av MRSA minskas med handhygienrutiner? Finns hinder för handhygienrutiner? Studien innehöll Ätta vetenskapliga artiklar och granskades utifrÄn mall för kvalitetsbedömning.

VÄrdrelaterade infektioner Àr en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvÄrdade patienter. Antalet patienter som Àr smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hÀlso- och sjukvÄrden utan ocksÄ i samhÀllet. Som multiresistenta bakterier rÀknas MRSA, VRE samt ESBL vilka krÀver speciell vÄrd pÄ enkelrum samt sÀrskilda förhÄllningsregler bland patienter och vÄrdpersonalen. VÄrdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlÀnger tiden patienten Àr inneliggande pÄ sjukhus och orsakar Ärligen stora ekonomiska kostnader för samhÀllet. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner pÄ en uppvakningsavdelning pÄ ett sjukhus i Mellansverige..

BakgrundI hÀlso- och sjukvÄrdslagen förklaras att vÄrden bör upprÀtthÄlla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner. VÄrdrelaterade sÄrinfektioner stÄr för ett pÄtagligt lidande för den enskilda patienten och innebÀr stora kostnader för samhÀllet. Det finns Àven en tydlig sammankoppling mellan bristande hygienrutiner och ökat antal vÄrdrelaterade infektioner. En förebyggande ÄtgÀrd för att minska antalet vÄrdrelaterade sÄrinfektioner Àr de vÀl dokumenterade rutiner för sÄromlÀggningar som finns utformade. Grundat pÄ detta Àr det intressant att undersöka hur sÄromlÀggningsrutiner och basala hygienrutiner efterföljs.SyfteSyftet var att studera tillÀmpning av sÄromlÀggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med sÄromlÀggning vid en ortopedklinik.MetodSom metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema.

Det Àr vÀl kÀnt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlÀngningen minska lidande och öka patientsÀkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner Àr flera och en ensam förklaring gÄr oftast inte att finna. PersonalmÀssiga faktorer Àr dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i kÀnd forskning och dess förklaring Àr komplex. Operations-sjuksköterskors omvÄrdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter nÀr det gÀller följsamheten till hygienrutiner Àr studerat i mycket liten omfattning.

VÄrdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhÀllet. Den vanligaste smittvÀgen Àr kontaktsmitta via personalens hÀnder. Under hösten 2006 startades ett ptojekt pÄ Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, pÄ en avdelning pÄ UMAS.

Mycoplasma genitalium (M. genitalium) Àr en liten bakterie utan cellvÀgg som kan smitta sexuellt och efter en veckas inkubationstid orsaka genitala infektioner. Bakterien Àr svÄrodlad, men med PCR-teknik kan DNA-sekvens, specifik för M. genitalium, detekteras i prover frÄn uretra/vagina. M.

En grampositiv bakterie kallad meticillin-resistent Staphylococcus aureus (MRSA), har utvecklat resistens mot antibiotika och Àr ett stort problem inom humansjukvÄrden dÀr den orsakar vÄrdrelaterade infektioner. En ökad anvÀndning av antibiotika Àr en faktor som gör det möjligt för bakterier att minska sin kÀnslighet för antibiotika och utveckla resistens, vilket i lÀngden ökar morbiditet och mortalitet hos mÀnniskor och djur. Spridningen av resistenta bakterier pÄ sjukhus runt om i vÀrlden beror i sin tur till stor del pÄ grund av dÄliga vÄrdhygienrutiner. Under den senaste tiden har MRSA Àven blivit ett problem hos djur, vilket förmodligen beror pÄ den nÀra kontakten som mÀnniskor och djur har till varandra. HÀstsjukhus bÄde i Sverige och utomlands har kunnat bekrÀfta utbrott dÀr samma stam av MRSA kontaminerat omrÄden i miljön, patienter och personal under en lÀngre tid, vilket tyder pÄ att bakterien har en stor förmÄga att överleva och spridas. HÀstar kan bÀra bakterien i den nasala passagen och pÄ huden utan att den orsakar infektioner, men lÄnga sjukhusvistelser och nedsatt immunförsvar Àr nÄgra faktorer som ökar risken för att bÀrare av MRSA utvecklar infektioner.

Inom hÀlso- och sjukvÄrden stÀlls idag höga krav pÄ renlighet för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner. Detta gÀller inte minst vÄrdpersonalens hÀnder. Syftet med studien var att undersöka benÀgenheten att följa de i Handbok för hÀlso- och sjukvÄrd beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och lÀkare pÄ den utvalda vÄrdavdelningen. Studien hade bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag Àr lÄg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. SÀttet pÄ vilket man följer sin behandling och tar sina lÀkemedel har inverkan pÄ effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som stÀndigt pÄminner om att man Àr sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förÀndringar i det vardagliga livet. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som pÄverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ sju kvalitativa artiklar.

Det Àr vÀl kÀnt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlÀngningen minska lidande och öka patientsÀkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner Àr flera och en ensam förklaring gÄr oftast inte att finna. PersonalmÀssiga faktorer Àr dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i kÀnd forskning och dess förklaring Àr komplex. Operations-sjuksköterskors omvÄrdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter nÀr det gÀller följsamheten till hygienrutiner Àr studerat i mycket liten omfattning.