Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur svenska konsumenter uppfattar och pÄverkas av svenska företags anvÀndning av multiple celebrity endorsement som kommunikationskÀlla i företagets visuella kommunikation.Vi har valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssÀtt genom en fallstudie. Vi har genomfört vÄra intervjuer i form av fokusgrupper och dÀrefter abstraherat vÄr data genom kategorisering. De teorier vi i huvudsak behandlar, bestÄr av multiple celebrity endorsement, visuell kommunikation, konsumentbeteende, kommunikationskÀllan och dess mervÀrdesfaktorer, samt recall och recognition.VÄra respondenters svar ligger till grund för den data vi redogör. Vi har analyserat empirin utifrÄn den teori vi tidigare redogjort för. Vi beskriver Àven inledningsvis vÄrt val av fallföretag bestÄende av AXA Sports Club och MQ Sweden AB samt hur vi anvÀnt oss av kÀnda personligheter frÄn deras annonser..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tvÄ mÄlgrupper tolkar Vings visuella kommunikation med hjÀlp av tvÄ bilder ur deras annonsering för att sedan jÀmföra detta mellan de tvÄ grupperna samt Vings intention med kommunikationen.  För att besvara detta syfte har vi utformat följande forskningsfrÄgor:Vad vill resebolaget förmedla med sina bilder i sin annonsering?Vilka skillnader och likheter finns det i mÄlgruppers tolkning av resebilder? PÄ vilka sÀtt stÀmmer sÀndarens intention med bilderna överens med mottagarnas uppfattning och tolkning av dessa?Vi har valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Valet föll pÄ denna undersökningsmetod dÄ vi ville inbringa förstÄelse för vÄrt problem. VÄrt empiriska material Àr insamlat med hjÀlp av Ätta personliga intervjuer med tvÄ mÄlgrupper samt en telefonintervju med Ving för att fÄ information om bilderna som anvÀnts i undersökningen.Vi har kommit fram till att resebolaget Ving vill förmedla följande budskap med sina bilder i sin annonsering: kunden ska besöka deras hemsida, kvinnor ska framstÀllas som starka och med respekt, de vill förmedla kÀnslor av avkoppling, lugn, harmoni och semesterkÀnsla samt differentiera sig pÄ marknaden. Skillnader i mÄlgruppernas tolkning har vi kommit fram till att vara följande: Äsikter kring svartvita resebilder, förmÄgan att urskilja fler komponenter och den manliga modellens framstÀllning.

Denna undersökning stÀller sig frÄgan huruvida skolans bildundervisning behövs eller inte? Detta görs genom att inventera och diskutera tre stycken argument som bestrider bildÀmnets marginalisering, och dÀrigenom försvara bildundervisningens plats i skolan. Arbetet har sin uppkomst i ett politiskt beslut, vilket föranledde en ekonomisk försÀmring för VÀsterÄs Konstskola. Undersökningens didaktiska syfte Àr att synliggöra ungdomars relation till den visuella kulturen, och pÄ vilket sÀtt den kan kopplas till dagens bildundervisning.I den konstnÀrliga gestaltningen undersöks den visuella retorikens kraft. Genom blickar, poser visas bilder betydelsebÀrande funktioner och hur ett budskap kan förmedlas.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, kÀnner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. UtifrÄn tidigare erfarenheter har vi oftast stött pÄ pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. IstÀllet Àr pedagogerna fokuserade pÄ att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras pÄ förskolans lÀroplan. UtifrÄn tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmÀrksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hÀnsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter pÄ i vardagen.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tre frÄgestÀllningar undersöka hur fotografierna förÀndrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhÀllsförÀndringar i sÄvÀl ett familje-som samhÀllsperspektiv. Det Àr med den bakgrunden det visuella uttrycket Àr intressant att jÀmföra.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudsakligen visuell kommunikation, synen pÄ familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mÄngkulturell och jÀmstÀlld familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jÀmför med katalogen som gavs ut 1973..

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Detta arbete som utgÄr ifrÄn ett perceptions- och semiotiskt perspektiv undersöker om det Àr möjligt att med enbart visuella symboler i en 3D-miljö, referera till ett kunskapsÀmne utanför spelvÀrlden som spelaren Àr fördjupad i . Detta gjordes genom att producera en 3D-miljö av ett kontor och sedan placera ett flertal symboler frÄn nordisk mytologi och nordisk historik mellan 800- och 1000-talet i denna kontorsmiljö. Sedan fick respondenter utforska miljön och besvara en enkÀt i en kvantitativ undersökning dÀr frÄgor stÀlldes angÄende respondentens uppfattning om miljön, om de fann objekt i miljön "utstickande" och om de fann symboliska objekt och varför. Med detta arbete som grund kan framtida arbeten fördjupa sig ytterligare om symboler och hur de anvÀnds i spelmiljöer..

Syftet med denna uppsats Àr att genom textanalys av fem lÀroböcker i skolÀmnet svenska visa vilka lÀrstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som frÀmst gynnas i böckernas övningar. VÄr undersökning Àr dÀrmed utförd med tre kategorier av lÀrstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den Àr frÀmst av kvantitativ karaktÀr men har Àven kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lÀrstilarna inte varieras sÀrskilt mycket i de analyserade lÀromedlen, dessutom finns det en avgörande mÀngd övningar anpassade för den visuella lÀrstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra Àr att det Àr den visuella lÀrstilen som framförallt gynnas, varpÄ de övriga tvÄ hamnar i skymundan. Det kan ocksÄ konstateras att fyra av de fem analyserade lÀroböckerna har ett relativt liknande innehÄll och upplÀgg..

Syfte:  Syftet med studien var att underso?ka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i a?ldrarna 9-12 a?r, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen a?r en del i projektet ?Unga na?tkulturer? som finansieras av KK-stiftelsen.Metod:  I studien har vi tilla?mpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.Resultat: Barns dro?msajt besta?r av kommunikation, interaktion (fra?mst i form av olika spel), design och personlighet. Det a?r viktigt fo?r dem att de kan go?ra na?got mer a?n ?bara? la?sa..

Studiens syfte Àr att utifrÄn tre frÄgestÀllningar undersöka hur fotografierna förÀndrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhÀllsförÀndringar i sÄvÀl ett familje-som samhÀllsperspektiv. Det Àr med den bakgrunden det visuella uttrycket Àr intressant att jÀmföra.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudsakligen visuell kommunikation, synen pÄ familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mÄngkulturell och jÀmstÀlld familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jÀmför med katalogen som gavs ut 1973..

Syftet med den hÀr rapporten var att skapa ett ljudbaserat skrÀckspel utifrÄn vissa ramar och modeller. Spelet bestÄr av tre banor med tre olika ljudbilder som utgÄr frÄn Murch (2005) fem spektrum. Med hjÀlp av undersökningen ville jag ta reda pÄ vilken av de tre banorna som var tydligast att följa och förstÄ och vilken som var, om nÄgon, mest skrÀmmande. Undersökningen bestod av tre urvalsgrupper, personer med mycket spelerfarenhet, personer med liten spelerfarenhet och synskadade. Personerna som deltog fick spela hela spelet för att sedan svara pÄ enkÀtfrÄgor samt medverka i en intervju.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke vÀljer jag att rikta in mig pÄ gymnasieungdomar. LÀrare behöver bli bÀttre pÄ att anvÀnda vardagsbilder i undervisningen och inhÀmta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlÀrare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser pÄ bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det Àr detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.

Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda pÄ vilka inre bilder en individ konstruerar nÀr denna lyssnar pÄ en ljudberÀttelse. Syftet var att kunna jÀmföra en individs bilder med andra som har lyssnat pÄ samma ljudberÀttelse. Undersökningen som gjordes innehöll Ätta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsÀtt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan pÄminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berÀttelsen överensstÀmde bÀst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.

Med utgÄngspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet Àr att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svÄrt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. TillvÀgagÄngssÀttet i uppsatsen Àr analys av text, berÀttande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehÄlla visuella luckor skapade av illustratören, sÄvÀl som en text innehÄller verbala luckor.