Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Denna uppsats undersöker vilka litterÀra gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure anvÀnder sig av i sin visuella estetik, nÀrmare bestÀmt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgÄr frÄn teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv dÀr det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som anvÀnds i denna text Àr bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv dÀr frÀmst det undermedvetnas funktion inom den litterÀra texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgÄr ifrÄn Mattias Fyhr definition av den litterÀra gotikens kÀnnetecken. Undersökningen visar att The Cure anvÀnder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssÀtt till att fungera i en postmodern kontext.

Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.

3d-skÀrmar Àr en spÀnnande teknik som har fÄtt en ny vind pÄ senaste tiden med artiklar som 3DeeShell till iPhone och Wazabees 3d-lösningar till PC.NÀr dessa 3d-skÀrmar anvÀnds till att visa spel i 3d sÄ stöter spelutvecklare pÄ problem nÀr de ska utveckla visuella effekter sÄsom anti-aliasing och billboarding, dÄ dessa tekniker kanske inte Àr anpassade till 3d-skÀrmens funktionalitet.Undersökningen i detta arbete söker att finna nÄgra svar pÄ hur dessa tekniker fungerar tillsammans med dessa 3d-skÀrmar och det kommer att redogöras för nÄgra ÄtgÀrder för att förbÀttra kvalitéen pÄ dessa visuella tekniker..

De perceptuella preferenserna utgör en del av Dunns lĂ€rstilsmodell. Syftet med detta examensarbete Ă€r att med hjĂ€lp av kvantitativ innehĂ„llsanalys undersöka den procentuella andelen visuella, auditiva, kinestetiska och taktila övningar i lĂ€roböcker i spanska för Ă„rskurs 6. I samband med detta lyfts olika exempel pĂ„ kinestetiska och taktila övningar fram. Övningarna undersöks Ă€ven utgĂ„ende frĂ„n om de Ă€r multisensoriska eller stimulerar ett sinne. UtgĂ„ende frĂ„n resultaten ur undersökningen kan konstateras att de visuella övningarna Ă€r överrepresenterade i samtliga undersökta lĂ€roböcker.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Syftet med denna uppsats Àr att genom textanalys av fem lÀroböcker i skolÀmnet svenska visa vilka lÀrstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som frÀmst gynnas i böckernas övningar. VÄr undersökning Àr dÀrmed utförd med tre kategorier av lÀrstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den Àr frÀmst av kvantitativ karaktÀr men har Àven kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lÀrstilarna inte varieras sÀrskilt mycket i de analyserade lÀromedlen, dessutom finns det en avgörande mÀngd övningar anpassade för den visuella lÀrstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra Àr att det Àr den visuella lÀrstilen som framförallt gynnas, varpÄ de övriga tvÄ hamnar i skymundan. Det kan ocksÄ konstateras att fyra av de fem analyserade lÀroböckerna har ett relativt liknande innehÄll och upplÀgg..

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berÀttande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven Àr fenomenologi, estetiska lÀrprocesser och teorier om berÀttande. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen Àr hermeneutiskt inspirerad.

All kommunikation, inklusive den politiska, förÀndras i och med de sociala mediernas framvÀxt. De erbjuder alternativa kommunikationsvÀgar till traditionella massmedier och torgmöten. I denna uppsats har de tvÄ svenska politikerna Veronica Palms (S) och Filippa Reinfeldts (M) relationsskapande via det visuella sociala mediet Instagram granskats. UtifrÄn teorier kring mediernas logik, medialisering, privat och offentligt, det vÀxande förtroendet kring att bilder visar verkligheten samt visuell kommunikation har politikernas bildflöden analyserats utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och semiotik.  Deras tvÄ bildflöden skiljer sig delvis Ät dÄ Palm tar större delen av bilderna som publiceras sjÀlv, ofta nÀrbilder pÄ saker i sin omgivning, medan Reinfeldt istÀllet lÄter sig bli fotograferad i halvbild.

VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka om barns lÀsvanor av olika texter pÄ fritiden pÄverkar deras lÀsförstÄelse och lÀshastighet. Vi har utifrÄn syftet stÀllt tvÄ frÄgor:· PÄverkar barns lÀsvanor pÄ fritiden deras lÀsförstÄelse och lÀshastighet?· Finns det skillnader i barns lÀsförstÄelse och lÀshastighet, beroende pÄ vilken typ av text de konsumerar (sÄsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig lÀser skönlitteratur pÄ fritiden?Till grund för vÄr undersökning Àr 23 elever i Ärskurs fyra. Metoden vi anvÀnt Àr, kvalitativ dÀr vi har genomfört intervjuer för att fÄ fram urvalsgrupper. För att fÄ reda pÄ elevernas lÀs- förstÄelse och lÀshastighet, fick eleverna lÀsa en saga och svara pÄ frÄgor som hade anknyt- ning till texten.Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poÀng Àr redovisade i diagram.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Vindkraften stĂ„r inför en omfattande utbyggnad de nĂ€rmaste Ă„ren och dess visuella pĂ„verkan i landskapet kommer att bli pĂ„taglig. Ämnet Ă€r intressant att ta upp eftersom landskapets utformning Ă€r landskapsarkitekters arbetsomrĂ„de. Uppsatsen undersöker de förutsĂ€ttningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. HĂ€r studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har ocksĂ„ berörts utifrĂ„n tvĂ„ platsspecifika studier..

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med sÀrskild fokus pÄ visuella gerillakampanjer, kartlÀgga de av byrÄerna benÀmnda karaktÀrsdragen för gerillakampanjer samt byrÄernas arbetssÀtt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes pÄ respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvÀmlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktÀrsdrag för en gerillakampanj. UtifrÄn dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kÀnnetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktÀriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som pÄ egen hand vÀcker stort intresse eller uppmÀrksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.ArbetssÀtten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nÀmnvÀrt mot arbetssÀtten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska övervÀganden om huruvida lagövertrÀdelser kan komma att krÀvas. Det framkom Àven att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att fÄ sÄ stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media..

En skillnad i internets utveckling kan ses mellan de visuella och de auditiva elementen, dÀr det auditiva ligger lÄngt efter vad gÀller övergripande standarder och anvÀndningens utbredning. Vad beror det pÄ? Har skillnader mellan hur vi ser och hör information en betydelse? Denna uppsats undersöker instÀllningen till ljud över internet med hjÀlp av en enkÀt som vanliga internetsurfare med varierande vana av informationssökning över internet har svarat pÄ. Resultaten visar en, inte helt ovÀntad och inte heller osminkad, skepsis mot ljud över internet..

Detta arbete omfattar en studie angÄende ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen pÄ ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt pÄ centret Àr ett rum avsÀtt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum pÄ bÀsta sÀtt kan bidra till flexibilitet och anvÀndbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus pÄ visioner, hinder och förutsÀttningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsÀttningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar lÄda som gÄr att anvÀnda som sittplats, en plats till förvaring, samt gÄr att sÀtta ihop till önskade moduler.