I mitt kandidatarbete undersöker jag fantasi och kreativitet, varför vi skapar fantasivÀrldaroch hur vi hittar till dem - finns det portaler till fantasivÀrldarna? Jag letar efter svar ur filosofiskaperspektiv genom att lÀsa om fantasi och lek. Jag tittar nÀrmare pÄ andra konsthantverkareoch konstnÀrers fantasivÀrldar och drar kopplingar till filmers fantasivÀrldaroch sagor för att jÀmföra innehÄllen och det visuella. Om detta skriver jag i denna rapport,jag skriver Àven om hur min gestaltning har vÀxt fram, formats och utvecklats och minatankar under arbetets gÄng..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

PatientsÀkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vÄrdskador Àr ett högaktuellt omrÄde. Problemet med undvikbara vÄrdskador Àr omfattande och i Sverige uppges vÄrdskador orsaka 630 000 extra vÄrddygn pÄ ett Är, vilket medför bÄde ett mÀnskligt lidande men ocksÄ ekonomiska konsekvenser för samhÀllet. Antalet patienter som skadas av vÄrden Àr ett direkt mÄtt pÄ patientsÀkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete Àr en betydande orsak till att vÄrdskador uppstÄr. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde pÄverka kommunikationen och teamarbetet i hÀlso- och sjukvÄrden samt vilken betydelse dessa hade för patientsÀkerheten.

NÀr det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det Àr svÄrt att vÀlja ett visuellt material som Àr representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer Àr antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som Àr utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en frÄga om bilden Àr moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal.Bilder av kÀrlek, sex och relationer har stort utrymme i vÄrt samhÀlle. Samtidigt Àr vÄr relation till dessa Àmnen nÄgot som Àr oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ?sexualitet Àr bÄde det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framstÀllda, det mest medfödda och det mest inlÀrda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron?.

Syftet med arbetetÀr att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att fÄ redskap för att hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt.Idéenbygger pÄ att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och dÄ hanteradetta pÄ ett konstruktivt sÀtt.Vidare Àrsyftetatt undersöka hur det ser ut pÄ fritidshem vad gÀller pedagogers förmÄga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkÀterkartlÀggshur pedagoger ser pÄ konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som Àr trygga i sin profession vad gÀller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjÀlpa elever att sjÀlv hantera situationer dÀr de behöver komma överens. Resultatet visar Àven att lÀrarutbildningarÀn sÄ lÀngeberör dessa omrÄden alldeles för lite, samtidigt som det Àr varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom omrÄdena kommunikation och konflikthantering.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att belysa vilka hinder som kan uppstÄ vid mötet i patientens hem dÄ patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva nÄgra av de faktorer som kan frÀmja mötet. DÄ vi genom vÄrt arbete i hemsjukvÄrden i invandrartÀta omrÄden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstÄr. Hur fÄr vi patienter med invandrarbakgrund att kÀnna sig som en del i ett sammanhang och hur fÄr vi patienten att kÀnna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingÄr sjuksköterskor, anhöriga och patienter.

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr den lindrande och stödjande vÄrd som ges till patienter nÀr kurativ vÄrd inte lÀngre Àr effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient Àr en av den palliativa vÄrdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvÄrdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svÄra besked, emotionella och existentiella frÄgor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vÄrdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can?t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception..

Syftet med denna uppsats Àr att studera flödet av kommunikation i ett företag, inblandat i ett företagsförvÀrv inom byggsektorn, ur ledaren och medarbetarens perspektiv. Fokus ligger pÄ att beskriva problemets breda komplexitet och jag vill belysa de förhÄllanden som tillsammans pÄverkar kommunikationen vid företagsförvÀrv. Intervjuer har genomförts med fyra stycken personer med olika arbetsuppgifter inom det aktuella företaget, BergnÀsets stÀllningsmontage AB. Slutsatsen blir att förÀndringar kan vara en smÀrtsam och svÄr upplevelse för bÄde organisationen som den enskilde individen men en tvÄvÀgskommunikation underlÀttar förÀndringsarbete att bra och rÀtt kommunikation gör att förÀndringen gÄr lÀttare..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

I en tid nÀr kommunikationens betydelse vÀxer blir det ocksÄ viktigare vilken syn pÄ kommunikation organisationer har, eftersom det pÄverkar hur man tÀnker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har nÄgon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgÄr frÄn kommunikationspolicyer verkar det inte finnas sÄ mycket forskning gjord runt sjÀlva dokumenten. Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer frÄn offentliga verksamheter pÄ fem olika förvaltningsnivÄer i Sverige. Syftet med studien Àr att beskriva vilken syn pÄ kommunikation som kan utlÀsas av policydokumenten.

AbstraktStudien har sitt fokus pÄ förÀldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur förÀldrar uttrycker sig pÄ olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av förÀldrarna. Intresset Àr dÀrför riktat mot att nÀrma sig en djupare förstÄelse av hur förÀldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. FrÄgan som fokuseras Àr Hur upplever förÀldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehÄll, Meads sÀtt att se pÄ kommunikation som nÄgot som hÀnder i mötet mellan mÀnniskor och Bernsteins sÀtt att se pÄ den styrning som sker i kommunikationen.För att fÄ svar pÄ förÀldrars upplevelser anvÀndes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.