Studiens syfte Àr att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvÀrderingar. De övergripande syftet Àr att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. UtvÀrderingarna Àr gjorda pÄ en estetisk linje med inriktning teater pÄ en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvÀrderat Àr samtliga elever i utbildningens tre Ärskurser.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration frÄn performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvÀgagÄngssÀtten har anvÀnts för en rad övervÀganden gÀllande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan anvÀndas i forskningssammanhang.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende pÄ lÀrare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet Àr att undersöka hur svenska och japanska speciallÀrare ser pÄ arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljÀra skolan skulle kunna vinna pÄ att arbeta pÄ liknande sÀtt som de gör. Ett antal lÀrare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus pÄ sprÄk- och inlÀrningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lÀrarnas syn pÄ sina respektive reguljÀra skolor, medan likheter förekommer i synen pÄ hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas sjÀlvförtroende..

Syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsÀtt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att fÄ en djupare förstÄelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper dÀr respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i Äldern 20-30 Är. Djup-intervjuerna kompletterades med enkÀter för att fÄ en bÀttre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

Abstrakt Detta kandidatarbete handlar om visuella effekter inom film och dess utveckling genom Ären. Visuella effekter har öppnat en ny vÀrld för filmskapandet dÄ man kan skapa i princip vad som helst vilket gör att det omöjliga helt plötsligt blir möjligt, pÄ filmduken. Kandidatarbetets syfte Àr att titta pÄ utvecklingen av visuella effekter och hur man kan anvÀnda de kunskaper i en mindre filmproduktion. VÄr problemformulerings frÄgestÀllning Àr ?Hur har utvecklingen inom visuella effekter sett ut och hur kan man implementera dessa kunskaper i en mindre filmproduktion??. I undersökningen analyserar vi hur man skapat scener i olika hollywoodfilmer som vi tagit inspiration av i vÄr produktion.

Hur kan en lÀsupplevelse skapas med inriktning mot manliga lÀsare? Genom att ta reda pÄ vad som format boken till hur den ser ut idag, undersöka fenomenet "visual writing" och skillnader i manlig/kvinnlig lÀsning kunde begrÀnsningar och möjligheter skönjas för att utveckla formgivningen av en tryckt artefakt med skönlitterÀr text. Möjligheterna för digital bokformgivning Àr stor men i detta arbete undersöktes hur den tryckta boken kan utvecklas vidare. UtifrÄn respons pÄ det fÀrdiga resultatet kunde en tendens ses att en manlig mÄlgrupp kan uppskatta visuella element i skönlitterÀra böcker, och att det Àr nÄgot som inte stör lÀsningen..

Det visuella uttrycket har lÀnge varit viktigt inom grafisk formgivning eftersom det förmedlar sÄ mycket mer Àn ögat ser. Ett varumÀrke representerar inte bara namnet pÄ företaget utan ocksÄ dess syfte och idé. DÀrför ska den visuella profilen utstrÄlar organisationens visioner pÄ ett tydligt sÀtt och ge betraktaren en skön helhets upplevelse. MÄnga gÄnger hjÀlper det att frÀscha upp ett varumÀrkes visuella profil för att pÄ sÄ sÀtt kunna lansera företaget pÄ nytt och i viss mÄn Àven öka dess konsumtion.Detta examensarbete redovisar för produktionen och designprocessen kring re-design av Sveriges KommunikationsbyrÄers (Komm!) specialpris Titanpriset. Komm! tyckte Titanpriset behövde fÄ en egen identitet och gav mig i uppgift att skapa detta.

Abstrakt Detta kandidatarbete handlar om visuella effekter inom film och dess utveckling genom Ären. Visuella effekter har öppnat en ny vÀrld för filmskapandet dÄ man kan skapa i princip vad som helst vilket gör att det omöjliga helt plötsligt blir möjligt, pÄ filmduken. Kandidatarbetets syfte Àr att titta pÄ utvecklingen av visuella effekter och hur man kan anvÀnda de kunskaper i en mindre filmproduktion. VÄr problemformulerings frÄgestÀllning Àr ?Hur har utvecklingen inom visuella effekter sett ut och hur kan man implementera dessa kunskaper i en mindre filmproduktion??.

Titel: Visuell butikskommunikation - en studie om Lindex arbetsprocess: frÄn huvudkontor genom butik till kund UtgivningsÄr: 2013 Författare: Hannah Franzén, Lisa Gustavsson Handledare: Susanne Edström Examinator: Martin Behre Företagen pÄ dagens globala marknad mÄste hela tiden utveckla nya metoder för att kunna konkurrera i kampen om kunderna. Att arbeta med den visuella butikskommunikationen kan vara ett sÀtt att vinna fördelar pÄ i dagens handel. DÄ kunderna har sÄ mÄnga försÀljningskanaler att vÀlja bland för att fÄ sina behov och önskemÄl tillfredsstÀllda, mÄste en butik stÄ ut ur mÀngden samt vara tydlig i sin kommunikation. Författarna till den hÀr uppsatsen ser en utveckling av denna typ av kommunikation som kommer vara Ànnu viktigare i framtiden och har dÀrför valt att behandla pÄ detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur vÄrt fallföretag Lindex arbetar med sin visuella butikskommunikation, frÄn huvudkontor genom butik till kund.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kÀrleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förÀndras boken i och med att den översÀtts? Vilka förtjÀnster och problem finns med den taktila översÀttningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sÀttning. En av analysens upptÀckter Àr att de taktila bilderna genomgÄende har blivit förenklade i förhÄllande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kÀrleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

Visuell kommunikation Àr nÄgot som vi dagligen stöter pÄ i vÄr vardag, i form av reklamannonser, reklamfilmer, skyltningar osv. Skyltfönster Àr en form av visuell kommunikation, och fungerar som företagens ansikte utÄt och det skapar ofta en första bild hos mottagaren om företaget.  Enligt köpbeslutsprocessen Àr reklam den mest förekommande informationskÀlla som pÄverkar konsumenten i köpbeslutet. Denna studie kommer att utgÄ frÄn Kotler och Kellers modell av köpbeslutsprocessen, som följer kunden före, under samt efter köpet. Modellen bestÄr av fem steg, problem erkÀnnande, informationssökning, utvÀrdering av valmöjligheter, köpbeslut och efter köpbeteende.

Studien syftar till att diskutera hur killar förhÄller sig till bilder av maskulinitet som tillgÀngliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgÄngspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 Ärs Äldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kÀrleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förÀndras boken i och med att den översÀtts? Vilka förtjÀnster och problem finns med den taktila översÀttningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sÀttning. En av analysens upptÀckter Àr att de taktila bilderna genomgÄende har blivit förenklade i förhÄllande till sin visuella förlaga.Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kÀrleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn..

Syftet med uppsatsen Àr att den ska bli ett underlag för norrlÀndska företag som vill stÀrka sitt varumÀrke i bÄde norra och södra Sverige med en norrlÀndskt prÀglad visuell identitet. Ett företag eller en organisation kan med en visuell identitet utrycka sig grafiskt pÄ samma sÀtt varje gÄng för att bygga upp en visuell igenkÀnning. Alla företag har en visuell identitet oavsett om de medvetet byggt upp den eller om de inte bryr sig. 15 respondenter i södra och norra Sverige har deltagit i en halvstrukturerad intervju bestÄende av ett frÄgeformulÀr och en visuell undersökning för att uppfylla uppsatsens syfte. Resultatet visar bÄde likheter och skillnader mellan sörlÀnningens och norrlÀnningens bild av Norrland.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..