I dagens visuella effekter Àr digital compositing en av de viktigaste processerna. FrÄn att uteslutande ha utförts i 2D har digital compositing dock kommit att innebÀra en alltmer tredimensionell process. Det hÀr arbetet reder ut begreppet 3D-compositing och sammanstÀller vilka 3D-compositingtekniker som Àr vanligt förekommande. Ett urval av dessa tekniker tillÀmpas sedan i en egen effektsekvens. Slutsatsen blir att det Àr kombinationen av 3D-funkionalitet och 2D-compositing i samma program som Àr styrkan med digital compositing i 3D-miljö..

Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsÀtter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sÀgas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förstÄelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund Àr desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svÄrt för beslutsfattare i organisationer att fÄ en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gÀller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmÀnt mÀtinstrument för intern kommunikation i organisationer.

Den förÀndliga globala organisationskulturen krÀver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstÄnden krÀvs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rÀtt kompetens mot rÀtta arbetsuppgifter, utan att nÄgon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men Àven problem. I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en intervjuserie utförd med respondenter frÄn fem organisationer.

Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap om kommunikationsbrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig pÄ den kvalitativa metoden genom intervjustudie. UtifrÄn de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp Àr svÄrt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna Àr vÀsentlig för en god kommunikation. Mejl Àr den kommunikationskanalen som anvÀnds mest men det finns Àven andra kanaler sÄsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Inledning: Att kommunicera med nÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt Àr en av sjuksköterskans mest utmanande uppgifter vid vÄrd i livets slut. VÀtskebehandling av patienter i livets slutskede Àr ofta ett kÀnsligt Àmne för nÀrstÄende. NÀr patienten inte lÀngre kan eller vill Àta och dricka skapas oro och Ängest hos nÀrstÄende. För att förhindra att nÀrstÄende till patienter som vÄrdas inom palliativ vÄrd kÀnner sig oförberedda inför denna kÀnslomÀssiga och Ängestskapande situation bör sjuksköterskan förvissa sig om att i tidigt palliativt skede förklara och förbereda nÀrstÄende pÄ vad som Àr att vÀnta under döendeprocessen. Syftet Àr att undersöka nÀrstÄendes behov av kommunikation i samband med vÀtskebehandling inom palliativ vÄrd.

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjÀlp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, Àven om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlÀttas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet dÀr visuell tydlighet och struktur stÄr i centrum. Studien visar pÄ de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsÀgbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar Àven de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Title: A new battle, the same bottle: A case study of the visual communication of Absolut Vodka and how it?s positioned towards different market segments.Author: Anna von Friedrichs GrÀngsjö & Niklas SvanlindhTutor: Jessica GustafssonPurpose: To overview the visual communication of Absolut Vodka and how it?s positioned towards different market segments. Absolut Vodka is a brand that reaches a vast range of consumers through a single consistent marketing strategy. The hypothesis was that one can reach many different market segments with the marketing of a product by constantly keeping some components of the communication the same while constantly changing others. Key questions to be answered are: How do Absolut Vodka address their target audiences in their visual communication? Which market segments does the visual communication of Absolut Vodka seem to address?Method/Material: The research was conducted through a qualitative research study in which four Youtube videos by Absolut Vodka were analyzed.

VÄr studie har haft som syfte att undersöka hur nÄgra elever i Är 8 multimodalt designar sin förstÄelse av utvalda kunskapsomrÄden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna sprÄk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frÄgat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information frÄn olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehÄll och hur anvÀnder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken pÄ lÀrande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter sÄsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har Àven genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. VÄr studie visar att dessa elevgrupper anvÀnt en mÀngd resurser för att multimodalt designa sitt lÀrande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inredningsbranschen, genom IKEA som fallföretag, skulle kunna utveckla sin kommunikation för att ta till vara den potential och köpkraft som tros finnas inom rekordgenerationen. Rekordgenerationen Àr ett segment som har tid och pengar. Inredning Àr i sin tur produkter, för rekordgenerationen, som konsumeras i syfte att pÄvisa en identitet som Àr en del i den moderna och materiella utvecklingen. VÄr undersökning visar att IKEA missar ett stort och köpkraftigt segment och en av anledningarna Àr bristande kommunikation. Genom att anvÀnda sig av marknads-kommunikation som vÀnder sig till rekordgenerationen och matchar deras preferenser kommer företaget att kunna ta tillvara den potential som segmentet besitter..

Examensarbetet kommer att struktureras utifrÄn sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planomrÄdet. En genomgÄng av temana nya perspektiv, tillgÀnglighet, bebyggelse och rekreation utgör sÄledes den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgÄng och beskrivning av tvÄ analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Denna studie undersöker ett antagande om att konst Àr bra för hÀlsan. I Sverige finns en tradition av att anvÀnda och producera bilder i vÄrdsammanhang men ingen traditionsbunden forskning eller utbildning för att utvÀrdera detta. Vem sÀger att bildskapandet Àr hÀlsosamt, och vilka argument anvÀnds för att styrka detta?Vad sÀgs egentligen om bildskapande verksamhet och hÀlsa, av i första hand pedagogerna sjÀlva, men Àven av verksamheterna i deras informationstexter? Genom att anvÀnda diskursanalys som verktyg har jag samlat in och bearbetat material som bestÄr av institutionernas publicerade material samt transkriberade intervjuer med tre pedagoger. Mitt syfte Àr att undersöka talet om hÀlsoeffekter av konst bland i första hand pedagogerna sjÀlva frÄn utvalda institutioner som pÄ olika sÀtt arbetar hÀlsofrÀmjande.Studien Àr etnografisk kvalitativ.Resultaten visade att pedagogerna beskrev sinsemellan liknande observationer gÀllande konstens pÄverkan och klientens reaktioner, kommunicerande och producerande av bilder.

Begreppet mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter Àr idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att anvÀnda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta Àr dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad pÄ konsumentinriktade tjÀnster, och ofta förbises de verkliga anvÀndningsomrÄdena för mobil kommunikation. Det Àr viktigt att komma ihÄg att det Àr inom vissa yrkesgrupper som mobil kommunikation kan vara riktigt anvÀndbart. Med denna uppsats vill vi visa att fÀltarbetande personal Àr en av dessa yrkesgrupper som kan ha stor anvÀndning av mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik pÄverkar fÀltarbetarnas informationshantering.

Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.