Sökresultat:
735 Uppsatser om Vćrd i livets slutskede - Sida 40 av 49
Rent ruskiga saker : En fallstudie av moralpaniken kring "vÀrldens Àckligaste hÄrdrockgrupp"
 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring tvÄ fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och frÄn min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt frÄn existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades frÄn att se livsvÀrlden frÄn tvÄ förhÄllningssÀtt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.
Pendling, ett uttryck för det senmoderna samhÀllet. : En studie om hur pendling pÄverkar det sociala livets förutsÀttningar.
Den moderna livsstilen i det senmoderna samhÀllet pÄverkar i stor grad hur vi lever vÄra liv. Tidigare hade vi vÄrt hem och arbete i samma ort. Det var dÀr vi hade vÄra vÀnner och det var dÀr, i det lokala rummet, vi skapade vÄra identiteter. Pendling Àr ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och Àr nÄgot som alla förvÀntas vara.
Ny kursplan, ny lÀrobok? : Om hur en historielÀrobok blir till utifrÄn nya kursplaners utfomning
 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring tvÄ fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och frÄn min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt frÄn existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades frÄn att se livsvÀrlden frÄn tvÄ förhÄllningssÀtt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.
"Nu sÀnder jag bud efter mÄnga fiskare..." : En undersökning av motiveringar till projektet Operation Jabotinsky
Det finns en allmÀn uppfattning och en starkt förankrad förestÀllning om att kön Àr nÄgonting statiskt som inte kan ifrÄgasÀttas eller Àndras. SprÄk kan förmedla och upprÀtthÄlla diskriminerande Äsikter och vara privilegierande för mÀnniskor som Àr bekvÀma med, och följer rÄdande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver mÀnniskor som lever som, och identifierar sig sjÀlva i enlighet med de normativa förestÀllningar som rÄder i samhÀllet. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlÀgg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att fÄ förstÄelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som anvÀnder det. Som analysverktyg anvÀnds innehÄllsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- frÀmst anvÀnds av tvÄ aktörer i samhÀllet: transpersoner och feminister.
DÀrför Àr slöjden en viktig del av skolan : Vuxnas resonemang om skolslöjdens innehÄll och vÀrde
Syftet i detta arbete har varit att finna argument för slöjden som Àmne i skolan. Vi har gjort en undersökning dÀr vi anvÀnt oss av strukturerade intervjuer för att ta reda pÄ hur 52 vuxna i vÄr geografiska nÀrhet resonerar om slöjdens innehÄll och vÀrde. Vad har de lÀrt sig frÄn slöjden, har de haft nÄgon nytta av dessa kunskaper i sitt senare liv och tycker de slöjden Àr viktig i skolan och i sÄ fall varför/varför inte. VÄr studie resulterade i att alla respondenter utom en tyckte slöjden var viktig i framtidens skola och motiverade detta pÄ varierande sÀtt. Vi samlade dessa under kategorier och fick ihop bÄde starka och svaga argument för slöjden som Àmne i skolan. MÄnga av de argument vÄra respondenter uppgav sammanföll med hur slöjden motiveras i rÄdande lÀroplan och vad tidigare forskning sÀger.
Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda döende patienter pÄ en akutvÄrdsavdelning
Det Àr svÄrt att bedöma hur lÄng tid en mÀnniska har kvar i livet och brytpunkten för nÀr en patients döende fas inleds kan vara otydlig (Ellershaw & Ward, 2003). Det Àr viktigt att den sista tiden blir sÄ bra som möjligt och hÀr spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda döende patienter pÄ en akutvÄrdsavdelning. Metoden som anvÀndes var kvalitativa fokusgruppintervjuer och data analyserades med induktiv innehÄllsanalys. Ett övergripande tema för studien kan benÀmnas vÄrdens vÄgskÄlar, dilemman och tillfredstÀllelse, vilket speglar den dubbelbottnade natur vÄrden har.
PatientsÀker överrapportering vid skiftbyte mellan sjuksköterskor : - en litteraturöversikt
Bakgrund: NÀr livets slut nÀrmar sig försÀmras ofta patienters kognitiva förmÄgor vilket medför att förmÄgan att uttrycka sin smÀrta verbalt minskar. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smÀrta för att kunna ge god omvÄrdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smÀrta i palliativ vÄrd av Àldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan anvÀnda sig av sjÀlvskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanstÀlldes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smÀrta och vilka faktorer de observerade.
Livets labyrint : - klienters uppfattningar om vad som frÀmjar och hindrar motivation i samband med avgiftning vid narkotikamissbruk
Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som frÀmjade eller hindrade dem i deras motivations-och förÀndringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv anvÀndes Prochaska & DiClementes teori om förÀndringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet anvÀndes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier.
Patienters upplevelse av att vara i ett palliativt skede
Bakgrund: Att vara patient i palliativt skede innebÀr att kroppen förÀndras successivt. Kroppen förlorar alltmer sin förmÄga att reglera blodcirkulation, puls och temperatur. Individen blir trött och förvirrad. NÀr livets slut nÀrmar sig isolerar sig patienten frÄn omvÀrlden och endast de nÀrmaste personerna finns kvar nÀra patienten. Patienten Àr ensam i sin död dÀr en lÀtt beröring kan vara viktigare Àn nÄgonsin.
Att förstÄ och bli förstÄdd : En studie kring existentiella dimensioner i psykoterapi
 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring tvÄ fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och frÄn min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt frÄn existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades frÄn att se livsvÀrlden frÄn tvÄ förhÄllningssÀtt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.
Obstetriska plexus brachialisskador
Obsterisk plexus brachialisskada (OBPP) Àr en nervskada som kan uppkomma vid vaginal förlossning. OBPP kan ge neurologisk funktionsnedsÀttning med varierad svÄrighetsgrad. Konsekvenserna för barn med OBPP Àr framförallt funktionsnedsÀttningar i axel, arm, hand och fingrar men Àven ögats nerver kan skadas. Den största riskfaktorn för OBPP Àr klinisk handlÀggning av skulderdystoci. Skulderdystoci Àr en svÄr komplikation som uppstÄr dÄ barnets axlar fastnat i kvinnans bÀcken i samband med förlossningens slutskede.
Anhörigas reaktioner pÄ att en nÀra familjemedlem Àr med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang
Manipulation Ă€r ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersĂ€tta den med nĂ„got annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga fĂ„r dĂ„ en nĂ€ra familjemedlem Ă€r med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden Ă€r kvalitativ med interaktiv induktion. Ăppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrĂ„n ett snöbollsurval som sedan analyserades pĂ„ gruppnivĂ„ efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden Ă€r vald dĂ€rför att det finns litet forskning pĂ„ omrĂ„det och Ă€r sĂ€rskilt lĂ€mplig nĂ€r sociala processer ska undersökas.
PopulÀrfilm i undervisningen : en handledning
I filmens vÀrld lÀr vi oss vad som Àr ont och vad som Àr gott, vilka dygderna Àr i vÄr tid, vilka ideal vi lever efter. Vad som Àr rÀtt att sÀga och tÀnka lÀr vi oss i filmens magiska vÀrld. UngefÀr som mÀnniskor i alla tider gÄtt till kyrkan för att fÄ veta livets hemligheter och sanningar sÄ gÄr vi i vÄr tid allt oftare till biografen och fÄr svaren pÄ de stora frÄgorna som formar vÄra vÀrderingar. I biomörkret formar vi oss, speglar oss i det samhÀlle vi lever i. Vi fÄr bekrÀftelse pÄ vÄra fantasier och lÀr oss vad Àkta kÀrlek Àr.
Lastfördelning och effektmÀtning med Arduino och PLC
Detta arbete var bestÀllt av Sjöfartshögskolan i Kalmar. Skolan ville ha en enhet som kunde mÀta aktiv-, reaktiv- och skenbar effekt, ström, spÀnning, frekvens och cos? pÄ en generator och som kommunicerade vidare dessa vÀrden till en PLC. Detta för att kunna lastfördela lasten mellan ett antal generatorer i kursen TillÀmpad elteknik 15 hp dÀr studenterna bygger en generatorinstallation med tre generatorer. Ett funktionsblock för lastfördelning skulle ocksÄ programmeras.
Sinnen som aldrig vilar : En kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att fÄ ADHD-diagnos i vuxen Älder och av livet före diagnosen
Syftet med studien var att undersöka hur individer, som fÄtt en ADHD-diagnos i vuxen Älder, idag beskriver sin och omgivningens interaktion under livets gÄng, i huvudsak med fokus pÄ sjÀlvbild.Studiens datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Under bearbetningen av intervjumaterialet skapades ett övergripande tema kallat sjÀlvbild, omgivning & ADHD. Materialet har Àven brytits ner i kategorier och underkategorier. Resutatet analyserades med utgÄngspunkt i George Herbert Mead och Herbert Blumers symboliska interaktionism samt Erving Goffmans teoribildning om Stigma.Resultatet visar att alla informanter sett det som övervÀgande positivt att fÄ diagnosen ADHD och att alla var öppna med att prata om sin ADHD-diagnos med andra. Resultatet visar Àven att alla kÀnt sig "dumma" under uppvÀxten samt att skolmiljön inte varit anpassad för dem.