Att leva med kronisk sjukdom påverkar människans dagliga liv både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de internationellt publicerade vetenskapliga artiklarna. Resultatet visade att människor inte orkade eller kunde fortsätta arbeta eller ha fritidsintressen de haft tidigare. De blev oroliga när de fick för lite information om sina symtom.

Hospiceverksamheten startade i slutet av 1960-talet. Denna vårdform går ut på att försöka skapa en så god livskvalitet som möjligt i livets slutskede. En av grundpelarna i denna vårdform är att låta familjen vara med i omvårdnaden runt den sjuke. Studiens syfte är att belysa de anhörigas behov när en närstående vårdas på hospice. Studien som gjorts är en litteraturöversikt som grundar sig på texter från forskningsartiklar.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

SammanfattningInom svenska kyrkan finns inga särskilda restriktioner att ta hänsyn till vid vård i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemål om att fira nattvard, ha enskilt samtal med präst samt önska att förbön hålls i hemförsamlingen.Romernas traditioner kring vård i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men även kring rädslan att påverkas av gajé. Man tar själv hand om sina släktingar och de som är så sjuka att sjukhusvistelse krävs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att så kallade sanningar skall undanhållas den som ligger för döden, man får inte ta hoppet från patienten. Dessutom tror romer att man kan framkalla döden om man talar om den.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kärnverksamhet. En skola som det ställs många skilda förväntningar på från det omgivande samhället, pedagoger, föräldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bär med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet påverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser på sig själva med.

Fler och fler människor vårdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvården på ett bra sätt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervård. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo.

Palliativ vård benämns ofta som vård vid livets slutskede och förekommer i hemmet, på hospice, palliativa enheter eller sjukhus. År 2003 avled ca 35 000 personer av 80 000 avlidna på sjukhus i Sverige. Palliativ vård är en komplex omvårdnadssituation då sjuksköterskor behöver bemöta såväl patientens som de närståendes behov. Närstående har behov av ett individuellt anpassat stöd och önskar mer information och delaktighet i vården. Kommunikationen kan för sjuksköterskorna upplevas som svårt och stressande.

Aim: To describe nurses' experiences providing end of life care to patients. Method Descriptive literature study, 15 articles were included. The search was made in PubMed, CINAHL and by manual search. The articles were reviewed, analyzed and summarized. Results: For newly graduated nurses? experience in end of life care proved to be something new, developing, difficult to manage and frightening, but expected in the profession.

Den palliativa vården utgår från en helhetssyn på patienten och närstående och den ska vila på en grund bestående av fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt närståendestöd. Den palliativa vården bedrivs av både slutenvård, primärvård och kommun och den kräver ett gott samarbete över huvudmannagränser för att vården ska fungera så bra som möjligt för patienten och de närstående. På uppdrag av de dåvarande sjukhuscheferna i Alingsås, Borås och Skene samt primärvårdschefen i södra Älvsborg startade hösten 1999 en tvärprofessionell arbetsgrupp arbetet med att sammanställa ett vårdprogram för palliativ vård i livets slut. Vårdprogrammet kom ut i verksamheten 2004. Verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor har positioner som kan ge förutsättningar för och följa upp att en god palliativ vård bedrivs.

Människor i dagens samhälle blir allt äldre och drabbas av sjukdomar som medför ett långt sjukdomsförlopp. Därför måste den palliativa vården lyftas fram mer än vad den gör i dagsläget. Personer som är i behov av palliativ vård finns inom de flesta delar av sjukvården. Därför behöver sjuksköterskan ha teoretisk och praktisk kunskap i det de ska bemöta personen som är i behov av palliativ vård. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden till personer som är i behov av palliativ vård.

Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvårdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring är den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementära behandlingar har ökat och både musik och massage kan påverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementära behandlingars betydelse i den palliativa omvårdnaden, med inriktning på massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera användningsområden så som symtomlindring, avslappning,  sinnesstämning och känslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

I dag vårdas personer med svår sjukdom i livets slut ofta i hemmet med stöd av hemtjänst, närstående och distriktssköterskor. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge omvårdnad i hemmet till äldre personer med svår sjukdom i livets slut. I studien har sex distriktssköterskor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att vara närvarande, vilket innehåller fyra kategorier: Att känna tillfredställelse: Att ge trygghet: Att inse betydelsen av närståendes närvaro och Att känna sig otillräcklig.

Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ?Att få vara hemma i trygghet? med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet.

Bakgrund:Utvecklingen i Sverige går mot att fler människor vårdas och dör i sitt eget hem. I och med detta ökar de anhörigas ansvar för vården av den döende familjemedlemmen. Det finns brister rörande vården vid livets slutskede vad det gäller bemötande, information och stöd till närstående. Syfte: Att belysa upplevelser hos anhörigvårdare till palliativa patienter som vårdas i hemmet. Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio kvalitativa artiklar.