Bakgrund: När en kvinna får diagnosen bröstcancer, innebär det en stor omställning för henne, både emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god vård, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en känsla av trygghet och empati, är det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tänkas gå igenom och uppleva. Syfte: Således syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det är att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad på åtta vetenskapliga artiklar.

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi.Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna.

Sammanfattning: Bröstcancer är en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptäcks varje år och mortaliteten uppgår till runt 1500 årligen. En kvinna av tio under 75 års ålder kan räkna med att drabbas och livskvaliteten kan förändras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter genomgången behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.

Bakgrund: Abort är en händelse som berör många. Orsaker till avbrytande av havandeskap kan variera. Kvinnors känslor och upplevelser efter inducerad abort är viktigt för sjukvårdspersonal att ha kunskap om.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors känslor och upplevelser efter att ha genomgått inducerad abort.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes genom databaser på Internet och genom manuell sökning. Nio studier användes i litteraturstudien. Artiklarna analyserades och resultatet sammanställdes utifrån Travelbee´s begrepp Lidande och Mening.Resultat: Resultatet strukturerades i underrubrikerna Mental ohälsa, Trauma, Sorg, Tankar, Hälsa, Lättnad och Självförtroende.

Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade.

Under graviditet och postpartum genomgår kvinnans kropp omfattande fysiologiska förändringar och en restriktiv syn på träning har förkommit. Gravida rekommenderas att följa samma träningsrekommendationer vid okomplicerade graviditeter som övriga befolkningen. Det finns inte rekommendationer för postpartumträning.Syftet med studien var att undersöka vilka resultat träning ger under graviditetens olika faser samt postpartum. En systematisk litteraturöversikt genomfördes i de tre databaserna Pubmed, Cinahl och Pedro med sökorden; pregnancy, exercise, pregnancy outcome och postpartum period. 137 artiklar identifierades varav 20 artiklar var relevanta och 12 inkluderades.

Desperate Housewives lockar tittare med sin sammanblandning av såpa, drama, action, komedi och deckare. Att berättarrösten i serien är en död kvinna, som från början har en av huvudrollerna, bidrar till attraktionen för serien. Det står klart att Desperate Housewives är en av få såpoperor som fortfarande fungerar på bästa sändningstid..

Desperate Housewives lockar tittare med sin sammanblandning av såpa, drama, action, komedi och deckare. Att berättarrösten i serien är en död kvinna, som från början har en av huvudrollerna, bidrar till attraktionen för serien. Det står klart att Desperate Housewives är en av få såpoperor som fortfarande fungerar på bästa sändningstid..

Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Den här uppsatsen handlar om män som är i en något ovanlig sits. De är nämligen i underläge numerärt och har dessutom i allt fler fall inte särskilt mycket makt. I en skola där merparten av arbetskamraterna är kvinnor och chefen dessutom är kvinna är det rent logiskt sett inte så lätt att vara "mannen i huset" på det sätt man brukar mena med detta talesätt. Hur klarar männen det?.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas.

Bröstcancer drabbar 15-20 kvinnor i Sverige varje dag, vilket innebär att det är en av de vanligaste sjukdomarna. Vi har valt att studera om bröstcancer då detta är en sjukdom som påverkar hela kvinnors liv och livsvärld. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Vi har valt att analysera fyra biografier utifrån kvalitativ innehållsanalys, detta har gett oss en helhetsbild av kvinnor som genomgått bröstcancer. I resultat framkom att när en kvinna drabbas av bröstcancer leder det till förändringar i både livsvärlden och den subjektiva kroppen.

Denna uppsats analyserar filmrecensioner skrivna om två filmer av Ella Lemhagen och två filmer av Daniel Alfredson. Recensionerna är lästa ur ett genusperspektiv för att undersöka om recensentens sätt att skriva avsöljar om regissören är en man eller en kvinna, och i så fall hur detta kan se ut..