Sökresultat:
973 Uppsatser om Vćldsutsatt kvinna - Sida 13 av 65
?Jag har ju blivit utsatt för ett brott, men? ? mÀns upplevelse av att utsÀttas för vÄld nÀr förövaren Àr en kvinna
Detta Àr en kvalitativ intervjustudie vars med inriktning pÄ mÀns subjektiva upplevelse av att utsÀttas för vÄld nÀr förövaren Àr en kvinna, speciellt nÀr vÄldet sker inom ett parförhÄllande. Syftet har varit att beskriva och analysera dessa upplevelser i relation till teorier om offerskap, makt och manlighet. Fokus har varit pÄ kÀnslomÀssig upplevelse, mÀnnens syn pÄ sig sjÀlva i relation till begreppet brottsoffer samt tankar kring om förövarens könstillhörighet pÄverkat deras reaktioner. Studien har bestÄtt av en litteraturstudie av relevant empiri samt fyra intervjuer med mÀn som utsatts för vÄld av kvinnor. Intervjuerna skedde individuellt, tre av dem via e-mail, och analyserades sedan fenomenologiskt.Resultatet visade att de mÀn som drabbas av vÄld i en parrelation har en tendens att skylla det som sker pÄ sig sjÀlva, vilket Àr vanligt Àven vid kvinnomisshandel.
Kvinnors upplevelse av att drabbas av missfall: En litteraturstudie
Missfall innebÀr en förlust av ett foster innan graviditetsvecka 23 och drabbar uppemot 50 % av alla kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av missfall. Studien baserades pÄ nio kvalitativa artiklar som analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fem kategorier; att kÀnna sig oförberedd, att vilja finna en förklaring, att kÀnna sorg och förlust, att behöva stöd och bli förstÄdd samt att förÀndras och gÄ vidare. Kvinnorna hade svÄrt att acceptera missfallet och förnekade dÀrför hÀndelsen.
Fem kvinnor om sitt ledarskap
Denna uppsats handlar om vilka förestÀllningar fem kvinnor inom de mÀnniskoförÀndrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt Àr socialtjÀnst, kriminalvÄrd samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de Àr verksamma. De centrala frÄgestÀllningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men Àven vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp Àr anledningar till varför det finns sÄ fÄ kvinnor som Àr ledare, samt hur de ser pÄ denna maktaspekt som ett ledarskap medför..
Den nya kvinnan : Om genusidentiteter i Hey Dolly av Amanda Svensson
Arbetet bestÄr av en analys av boken Hey Dolly av Amanda Svensson med fokus pÄ genusidentiteter och hur Dolly representerar den nya kvinnan. Hey Dolly innehÄllertraditionella kvinno- och mansroller men personerna i boken bryter ocksÄ mot de traditionellagenusidentiteterna.Den nya sortens kvinna som Dolly representerar Àr en person som pendlar mellan rollerna och utmanar. Hon kÀmpar med sin genusidentitet och öppnar slutligen upp för alla att befinna sig i en grÄzon. Resultatet blir en ny genusidentitet dÀr en man kan vara mjuk och manlig och enkvinna kan vara hÄrd men kvinnlig. Dolly tÀnker inte vÀlja och tycker inte att andra ska behöva vÀlja heller..
Vad Àr tillÄtet i konstens namn? : En studie om receptionen av Anna Odells konstverk OkÀnd Kvinna 2009-349701"
Hur kommer det sig att en etablerad konstnÀr, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igÄng en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer Àn ett liknande arbetssÀtt inom ett annat arbetsomrÄde? Jag syftar pÄ konst kontra journalistik. Jag syftar pÄ att det Àr acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men nÀr en konstnÀr gör det, dÄ blir det rubriker.KonstnÀren Anna Odell satte 2009 igÄng en diskussion som frÀmst kom att handla om vad man fÄr, och vad man inte fÄr göra i egenskap av konstnÀr, alltsÄ den konstnÀrliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en sjÀlvupplevd psykos pÄ Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmÀrksamma psykiatrins arbetsmetoder och bÀdda för en diskussion om hur psykiatrins tvÄngsomhÀndertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats Àr att undersöka dem.
Heterosexuella skÄdespel i Margareta av Navarras Heptameron
Jag vill i den hÀr uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befÀsts och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgÄr frÄn Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism pÄverkar och pÄtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger pÄ en normerande och normaliserad heterosexualitet som stÀndigt för tillbaka avvikelserna frÄn denna norm, hos sÄvÀl devisanterna som i de tvÄ noveller jag studerat, till en binÀr könskategorisering. Huvudfokus ligger pÄ tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kÀrlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sÄdana begrepp i verket visar pÄ att det inte gÄr att finna nÄgot essentiellt ursprung eller nÄgon slutgiltig definition av dem. Det Àr just dÀrför den heterosexuella normen mÄste iscensÀttas gÄng pÄ gÄng.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i frÄga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberÀttelse dÀr de slÄs fast och i novellerna dÀr de problematiseras, vilket ocksÄ pÄpekats av Bernard.
Barnvisans kvinnliga pionjÀrer: en kollektivbiografisk studie ur ett genusperspektiv om en grupp kvinnor som författade, illustrerade och komponerade barnvisesamlingar 1885-1922
Uppsatsens syfte Àr att undersöka och jÀmföra genuskontraktet (vÀrderingar, lagar, individuell situation) för en grupp kvinnliga barnviseaktörer som författade, illustrerade, komponerade barnviseutgÄvor under Ären 1885-1922, samt relatera resultatet till samhÀllsprocesser som prÀglade den borgerliga kvinnans förÀndrade roll i hem och yrkesliv. Kollektivbiografisk metod anvÀnds. Barnvisesamlingar, biografier, uppslagsverk, tidskrift samt tidningsartiklar utgör kÀllmaterialet. Teoretisk förankring Àr Hirdmans genuskontrakt samt Habermas borgerliga offentlighet. Resultatet visar att de 16 kvinnliga barnviseaktörer som ingÄr i studien föddes 1854-1895, vÀxte upp i borgerlig/överklassfamiljer i södra Sverige.
MÀns vÄld mot kvinnor ur ett manligt perspektiv - en kvantitativ studie om mÀns syn pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer
Studiens syfte var att ur ett klass- och Äldersperspektiv titta pÄ hur mÀn ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vÄr övergripande frÄga var om vi i vÄr undersökning kunde se nÄgra skillnader eller likheter mellan de olika grupperna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. VÄra utgÄngspunkter var:? Vad mÀnnen anser att vÄld Àr? Vem de tror att mannen som misshandlar Àr och varför han anvÀnder sig av vÄld? Vem de tror att den kvinna som riskerar att utsÀttas för vÄld i nÀra relationer Àr? Hur mÀnnen ser pÄ jÀmstÀlldhetFör att bÀst belysa vÄr studies syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi en kvantitativ ansats. Genom en enkÀtstudie frÄgade vi mÀn om hur de ser pÄ fenomenet mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. VÄr population bestod utav 102 respondenter frÄn tvÄ olika gymnasieprogram (ett yrkes- och ett studieförberedande) och tvÄ olika arbetsplatser (en verkstads- och en tjÀnstemannaarbetsplats).
Myten om att tjat och gnÀll tillhör kvinnan: Surgubbe och gnÀllkÀrring
Det som undersöks i denna uppsats Àr om det förekommer gnÀll pÄ mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. GnÀllet som mÀts pÄ arbetsplatserna Àr uppdelat i tvÄ olika typer av gnÀll som involverar allt förekommande gnÀll pÄ arbetsplatserna. Det Àr uppdelat i typ-1 gnÀll och typ-2 gnÀll. Uppdelningen av gnÀllet Àr viktigt för att förstÄ vad gnÀll handlar om och Àven fÄ en bÀttre förstÄelse för varför det förekommer överallt.Myten om att gnÀll tillhör det kvinnliga könet ger kvinnodominerade yrken dÄligt rykte och kan pÄverka rekryteringsprocessen. Myten kommer frÄn min position som enhetchef pÄ en kvinnodominerad arbetsplats och Àven frÄn vardagliga samtal med mÀn som arbetar pÄ mansdominerade arbetsplatser.
?Tillvaron [...] vidgar sig? : Alberte ? en Ny kvinna i genusomskapandets tid
This essay examines the Alberte triology, by the Norwegian writer Cora Sandel, from a gender/feminist perspective. Taking Yvonne Hirdman's theory about the gender system as a starting point I will show how the living conditions and the different roles of men and women are represented in the novel and how they are changing during the centuries before and after the First World War.I am particularly interested in Alberte, the main character, what attitude she takes to her position in the gender system and in what way she differs from the traditional female model. Is she a New Woman, a different ?species?, who doesn't fit into the rigid gender system? Does the New Woman have a male counterpart, and is he to be found in the novel? Does the novel give a positive vision of a future where men and women can meet as equals?.
NÀr mÀnniskor ser pÄ TV Àr de nÄgon annanstans : En konstnÀrlig undersökning av TV:s representationsformer i bilderböcker
Mitt kandidatarbete Àr ett undersökande och utmanande av unga kvinnors sjÀlvbild i förhÄllande till upplevda krav och förvÀntningar, samt normativa förestÀllningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnÀrlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillÄtna som ?inte fÄr finnas? och lÄta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rÀtta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att vÄga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.
Den förestÀllda kvinnan i hijab : En etnologisk studie om sociala kategoriseringar, normer, hijab och feminism
Hur kan ett klÀdesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? vÀcka sÄ starka kÀnslor? Det hÀr Àr en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berÀttelser om det samhÀlle de vÀxte upp i och det samhÀlle de lever i idag, hur det formar och förklarar en förestÀllning om kvinnan i hijab. Med hjÀlp av postkolonial diskurs analyseras synen pÄ jÀmstÀlldhet och frihet. Den förestÀllda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon Àr just en förestÀllning.
En varsam vandring frÄn ohÀlsa till hÀlsa
Syftet Àr att visa pÄ förmÄgan att finna vÀgar frÄn psykisk ohÀlsa till hÀlsa. Varje kvinna har skildrat sin egen livsberÀttelse utifrÄn sin uppkomna ohÀlsa och vidare förmÄgan att kunna hitta tillbaka till en helad hÀlsa. Metoden som vi anvÀnder oss utav Àr kvalitativa intervjuer. I studien medverkar fem kvinnor som Àr och har varit sjukskrivna med nÄgon form av utmattningsdiagnos.VÄrt resultat visar vi genom en analytisk förklarningsmodell. Vi har funnit att kvinnornas vÀg till hÀlsa Àr en krÀvande och lÄngsam process som handlar om att finna förmÄgan, bÄde inom och utanför sig för att göra nödvÀndiga men samtidigt viljemÀssiga förÀndringar av tankar och livsmönster..
Att förebygga osteoporos i ett tidigt skede
Bakgrund: Osteoporos har under de senaste decennierna utvecklats till en av de stora folksjukdomarna. I Sverige drabbas cirka 70 000 mÀnniskor av osteoporosrelaterade frakturer varje Är och av dessa Àr det frÀmst kvinnor som drabbas. Risken för att en svensk kvinna nÄgon gÄng under sin livstid skall drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur Àr 50 %. Hur snabbt en kvinna förlorar benmassan samt hur stor benmassa hon har frÄn början Àr avgörande för om hon kommer att drabbas av osteoporos och dÀrför Àr prevention i ett tidigt skede viktigt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa preventiva ÄtgÀrder för premenopausala kvinnor som kan förebygga primÀr osteoporos.
VÄld i nÀra relationer - Om mÀns och kvinnors vÄld mot varandra
Syftet med detta examensarbete Àr att rikta uppmÀrksamhet pÄ ett problem som kanske inte Àr ett stort samhÀllsproblem, men som likvÀl Àr ett problem för dem som drabbas, nÀmligen de mÀn som utsÀtts för vÄld av en kvinna som de lever i en nÀra relation med. Tanken med detta Àr naturligtvis att synliggöra dessa mÀn, men ocksÄ att eventuellt synen pÄ orsaker och framförallt lösningar Àven för andra grupper som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer kan vidgas och pÄ sikt bli mer flexibel. Till en början tar jag upp kvinnors brottslighet i allmÀnhet och i samband med detta olika teorier om denna. DÀrefter handlar det lite mer ingÄende om just vÄldsbrottslighet i de fall dÄ förövaren Àr en kvinna. Sedan behandlas vÄld i nÀra relationer och i slutet av detta avsnitt lyfter jag fram den kunskap som finns rörande de mÀn som rÄkar ut för detta vÄld.