This study uses qualitative research consisting of six semi-structural interviews of treatment workers who, in various capacities, have worked with men who use violence against their female partners. The purpose has been to show what the treatment counselor understand to be the reasons behind the men?s violence, what kind of backgrounds and problems they believe these abusers have and, lastly, how they view the male abusers as clients. The empirical data was analyzed through four perspectives and explanatory models derived from the past thirty years of Scandinavian research on the reasons behind men?s violence against women.

ABSTRACTTo be a incarcerated parent and separated from your children can awake difficult thoughts and feelings of being powerless and burdened with debt. When it gives possibilities to maintain connections between the parent and child it can make a feeling of belonging and security. Children and families have long struggled with the difficulties created when a parent goes to prison. The aim with this essay has been to look into how fathers in prison, professionals from correctional institutions and social workers experiences of the connections between children and their incarcerated fathers. We reached our aim through interviews with fathers who had been incarcerated, professionals from correctional institutions, social workers and by literature studies.

Könsfördelningen i hushållssysslor har samband med den generella genusideologin i det aktuella landet. Syftet med studien är att undersöka om män och kvinnor som tar ut större delen av föräldraledigheten baserat på familjens ekonomiska situation, samt utför samma hushållssysslor bedöms olika. Hypotesen är att män i högre grad tillskrivs egenskapen duktighet än kvinnor när de utför samma hushållssysslor. En enkätundersökning med identiskt innehåll kring beskrivningen av en moders respektive en faders vardagssysslor presenterades och skattningar kring olika påståenden kring personens situation utfördes av deltagarna. Hypotesen bekräftades inte utan motsatt resultat har bekräftats, nämligen att mannen bl.a.

Könsuppdelningarna i hushållssysslorna har bevisats ha att göra med den generella genusideologin i det aktuella landet. Här undersöks om en man och en kvinna som tar ut större delen av föräldraledigheten baserat på familjens ekonomiska situation, samt utför samma hushållssysslor bedöms olika. Hypotesen är att män i högre grad tillskrivs egenskapen duktighet än kvinnor när de utför samma sysslor. En enkätundersökning med identiskt innehåll kring beskrivningen av en moders respektive en faders vardagssysslor presenterades och skattningar kring olika påståenden kring personens situation utfördes av deltagarna. Hypotesen har inte kunnat bevisas utan det motsatta har tvärtom delvis bekräftats, nämligen att mannen bl.a.

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj.

I Sverige har varje förälder en lagstadgad rätt till ledighet i samband med att familjen utökas med ett barn. Föräldrarna kan själva välja hur ledigheten skall förläggas under den aktuella tidsperioden samt hur den skall fördelas dem sinsemellan, förutom de två månader som är knutna till vardera individ. Dessa kan inte överlåtas. De så kallade pappa/mammamånaderna infördes för att öka uttaget av föräldraledighet hos papporna. En annan reform inom familjepolitiken är jämställdhetsbonusen som introducerades 2008.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Anknytning kallas de känslomässiga band som utvecklas mellan människor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets föräldrar har betydelse för individens hälso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förändras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda på vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlätta och försvåra anknytningstrygghet.

Att bli förälder är en stor händelse i livet. Graviditeten är en tid där både fysiskaoch psykiska förändringar påverkar livet för båda parter och också en tid attförbereda sig inför föräldraskapet. Syftet var att belysa vilka faktorer som harbetydelse för de svårigheter som fäder upplever i samband tidigt föräldraskap. Enprospektiv longitudinell studie genomfördes vid samtliga kvinnokliniker iVästernorrland. Deltagande var 827 partners till kvinnor som varit gravida och föttbarn under perioden juni 2007-juni 2008.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Denna uppsats ämnar undersöka hur genus reproduceras och framställs i sju skrivna utlåtandena som producerats på familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har använts är diskursanalys. Uppsatsen baseras på två huvudteorier. Dessa är kritisk diskursanalys som har en stark företrädare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt säkerställa relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande föräldraförmåga.

Att bli förälder är en stor händelse i livet. Graviditeten är en tid där både fysiskaoch psykiska förändringar påverkar livet för båda parter och också en tid attförbereda sig inför föräldraskapet. Syftet var att belysa vilka faktorer som harbetydelse för de svårigheter som fäder upplever i samband tidigt föräldraskap. Enprospektiv longitudinell studie genomfördes vid samtliga kvinnokliniker iVästernorrland. Deltagande var 827 partners till kvinnor som varit gravida och föttbarn under perioden juni 2007-juni 2008.

Vi hade arbetat på förskola i 20 respektive 2 år innan vi började studera till förskollärare. Under våra studier på Linnéuniversitet i Växjö har vi läst mycket om barns utveckling och lärande. Vi blev nyfikna på vilka kvalitéer förskollärare tycker är betydelsefulla för barns utveckling och lärande. Vad tror pedagogerna att barnen får med sig från sin tid på förskolan och vad har bar-nen fått med sig från förskolan? Denna studie grundar sig på fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollärare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.

Syftet med studien är att undersöka och belysa hur föräldrar ser på samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte är av undersökande karaktär valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingår sex föräldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete någon gång under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rätta betydelse.