Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Introduktion: Eftersom det inte finns någon riktig benämning på vad vuxenmobbning innefattar är detta område inte särskilt belyst. Det som på senare år tagits fram är att mobbing som förekommer på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar. Syftet: Syftet med studien var att beskriva hälsokonsekvenserna av mobbning på arbetsplatsen.     Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden. Artiklarna granskades och därefter skapades två teman. Resultat: De psykiska hälsoeffekterna av mobbning kan vara kort- och långsiktiga. De psykiska hälsoproblemen som ångest och depression kan övergå till fysiska åkommor så som sömnproblem, muskelsmärta och infektioner. Implikation: Kunskap om mobbning kan användas till att utveckla trygga arbetsmiljöer för att motverka mobbning. .

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Bakgrund och problem: Det har riktats kritik från många håll mot det nuvarande sättet attredovisa leasingavtal på. Distinktionen mellan finansiellt och operationellt leasingavtal harmedfört att många företag väljer att redovisa sina avtal som operationella, då dessa inte inkluderasi balansräkningen, vilket gör att en mer positiv bild förmedlas av verksamheten. IASBs nyaförslag innebär att alla avtal kommer att redovisas som finansiella, vilket medför konsekvenser förföretagen då balansräkning och mått såsom skuldsättningsgrad kommer att påverkas.Syfte och avgränsning : Vi avser att analysera utvalda remissvar från diskussionsunderlaget ochundersöka vad berörda parter anser kring förslaget och dess effekter på redovisningen. Vårt syfteär vidare att sammanställa remissvaren med avseende på valda frågor i diskussionsunderlaget ochfå en övergripande bild över likheter och olikheter mellan synpunkterna. I studien har vi valt attinte inkludera de remissvar som berör värderingsproblematiken kring det nya förslaget och vikommer inte att titta på remissvar från enskilda företag.Metod: Remissvaren studeras med avseende på de frågor som finns presenterade idiskussionsunderlaget.

I byggbranschen förekommer huvudlöneformerna tidlön och prestationslön. Tidlönen är en fast lön som utbetalas månadsvis medan prestationslöneformen innebär att arbetstagaren får betalt efter prestation, baserat på tid eller mängd. I regel är prestationslönen uppdelad på en fast del och en rörlig del, där den rörliga delen kallas överskott. Överskottet betalas vanligtvis ut var tredje månad efter en s.k. avstämning, där man kontrollerar produktionens resultat samt vilken ersättning arbetslaget eventuellt har rätt till.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka dokumentationen av barns smärtminne och copingstrategier vid smärta ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Vetenskapliga publikationer har sökts via databaserna PubMed och Academic Search. Granskningen resulterade i 24 artiklar som kom att ingå i vår litteraturstudie. Dessutom ingår övrig facklitteratur som handlar om barns smärta. Studierna visade att barn har ett väl utvecklat smärtminne och detta kan ha konsekvenser senare i livet vid kontakt med sjukvården.

I detta examensarbete presenteras en studie med syftet att undersöka lärares förhållningssätt till uttalsundervisning på SFI. En webbaserad enkätundersökning har frambringat kvantitativ och kvalitativ data. Resultatet visar att uttalsundervisningens roll i språkundervisningen varierar stort bland SFI-lärare.Slutsatsen är att trots tillgängliga metoder med stöd i aktuell forskning, formuleringar i styrdokument, konsekvenser för inlärarens språkutveckling och socialisering, uttalsundervisning bortprioriteras av vissa lärare. Endast en knapp majoritet av den uttalsundervisning som förekommer är systematisk utformad och avsaknad av generella inriktningar visar på en instabilitet rörande uttalsträning i SFI-utbildningen. Några lärare visar dock på specifika insikter om just prosodins och satsintonationens betydelse för uttalsutvecklingen; för de studerande innebär resultatet att av läraren medvetet utformad uttalsundervisning i utbildningen är slumpartad. .

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Syftet med studien är att utifrån en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person är lämplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frågeställningar berör frågor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som därmed framträder och vad dessa diskurser säger om personens yrkeslämplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra och vilka konsekvenser det får.Detta är en kvalitativ studie utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvägagångssätt. Informanterna bestod av studenter på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lämplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lämplighet förhåller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen är döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

Som examensarbete har jag producerat en film om Cannabis. En pilot om 22 minuter avsedd att användas som pitch inför en större dokumentär.I piloten har jag intervjuat fyra personer med olika erfarenheter och åsikter kring ämnet. Professor Ted Goldberg, professor Fred Nyberg, socialsekreterare Helene Adamee och en före detta cannabismissbrukare.Dessa intervjuer har jag därefter redigerat ihop till en pilot som tar upp ämnen som varför ungdomar börjar röka cannabis, det faktum att det pågår en förändring inom den globala drogpolitiken som kan få konsekvenser för Sverige, samt olika åsikter kring vår aktuella narkotikapolitik.     Jag spelar själv en aktiv roll i piloten som en journalist, och före detta cannabismissbrukare, som nu är på jakt efter svaren till de frågor mitt missbruk genererat..

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva.

Dyslexi är ett allvarligt och utbrett språkligt handikapp. Åtskilliga barn får överraskande stora svårigheter att lära sig läsa och skriva när de börjar skolan. Dyslexi är betydligt vanligare än man tror. Hos politiker, myndigheter och i skolan brister medvetandet om problemets allvar, storlek och omfattning. Att inte kunna lära sig läsa och skriva i takt med sina klasskamrater upplevs som mycket traumatiskt av de drabbade.

Studiens syfte är att undersöka skolkuratorers uppfattningar av, inställningar till och föreställningar om barnfetma och barn med övervikt. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: Hur beskriver skolkuratorerna arbetet som bedrivs omkring barn med fetma och övervikt? Vilka psykosociala konsekvenser får fetma och övervikt för barn?Studien är en deskriptiv, kvalitativ intervjustudie. Empirin har hämtats genom intervjuer med sex skolkuratorer på grundskolor inom Göteborgs kommun. Materialet tolkades utifrån två perspektiv, dels ett professionellt perspektiv och dels utifrån ett barn perspektiv.

Positiv psykologi, positiva känslor och dess konsekvenser tar mer och mer plats inom den psykologiska forskningen. En kvantitativ studie har utförts med syfte att pröva tre centrala frågeställningar inom den evolutionspsykologiska grunden för positiv psykologi, samband mellan positivitet och tänkesätt (helhetsperspektiv) samt återhämtning och skapande av sociala resurser. Hypoteserna testades genom enkäter som besvarats av 93 poliser i Stockholm. Resultatet visar att positiva känslor korrelerar med den helhetsbedömning poliserna i studien gör, och överblicken polisen anser sig ha, vid ett ingripande. Positiva känslor visar också ett samband med återhämtning.