Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka hur fysisk aktivitet kunde sÀnka blodtrycket hos medelÄlders kvinnor med hypertoni..

Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjÀnat ett fÀngelsestraff. Vi ville ta reda pÄ vad som kan ha pÄverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fÀngelsevistelse.Materialet Àr insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberÀttelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berÀttelser för att uppnÄ en tolkning av deras livsvÀrld.NÀr det gÀller den teoretiska tolkningen har vi utgÄtt ifrÄn olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svÄrt med tillit och relationer. Alla upplevde nÄgon slags kÀnsla av stigmatisering och skam.

De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.

Titel: Vad sÀger kvinnan i bÄten? En studie om kvinnor, livsstil ochmedieanvÀndning.Författare: Johanna Pihl & Hanna WekellKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Ampersand AB. Kontaktperson: VD Tatiana Butovitsch TemmAntal ord: 18000Syfte: Syftet med studien Àr att se om det gÄr att utröna karaktÀrer ihur medieanvÀndning ser ut bland kvinnor, som har eller har haft fritidsbÄt.Metod: En kvalitativ studie med utgÄngspunkt i den medieetnografiska forskningen.Material: Materialet utgörs av transkriberingarna frÄn djupintervjuer med sju stycken kvinnor.Huvudresultat: Studien visar att det gÄr att utröna karaktÀrer bland kvinnor som har eller har haft fritidsbÄt. Vi ser likheter och olikheter i vad som betonas som viktigt vad gÀller livsstil, detta gÄr i sin tur att koppla till deras medieanvÀndning. Ur detta gÄr det att utrönakaraktÀrer.

Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionÀrslivet sett ut. Det undersöks Àven om det fanns nÄgon skillnad mellan kvinnor och mÀn. UtifrÄn en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ÄlderspensionÀrer. Tre kvinnor och tre mÀn.

Kroppsmissnöje Àr mer utbrett hos kvinnor Àn hos mÀn visar tidigare studier (Feingold & Mazzella, 1998) men Àven mÀn börjar bli kroppsmissnöjda (Cash, Morrow, Hrabosky & Perry, 2004). Detta undersöktes tillsammans med sjÀlvkÀnsla och kroppsjÀmförelse hos mÀn och kvinnor och Àven de som har partner eller Àr singlar i ljuset av Social Comparison Theory och Cognitive Dissonance Theory. 133 personer testades med Body-Esteem scale, Figure Drawing Rating Scale, Self-esteem Scale och Universalistic Social Comparison Scale. Resultatet indikerar att bÄda könen Àr relativt nöjda men kvinnorna Àr nÄgot mindre nöjda med utseendet med sin kropp. Studien visar Àven att kvinnors idealbild Àr en smalare kropp medan mÀnnens idealbild Àr en muskulösare kropp.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext omrÄde och som kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket ökar risken för framtida ohÀlsa. Riskfaktorer för hög skolfrÄnvaro finns pÄ individ-, familj-, skol- och samhÀllsnivÄ. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivÄer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrÄnvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrÄnvaro och gruppen utan skolfrÄnvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i VÀrmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i ElevhÀlsodatabasen ELSA.

Detta examensarbete handlar om lÄngtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vilka hinder upplever de för att komma tillbaka till arbete? Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvÀgledning kunna spela för att övervinna dessa hinder..

Vi har i denna uppsats valt att titta pÄ nÄgra av de behandlingsmetoder som finns för mÀnnen som begÄtt ett brott mot en kvinna. Vi vill Àven veta om de har nÄgon effekt och hur det kommer sig att mÀnnen blir placerade under behandling för sina handlingar. Vidare har vi dessutom tittat lite pÄ internationella metoder. Det har varit viktigt för oss att försöka utreda begreppet ?vÄld mot kvinnor? och vilka brott som Äsyftas.

Syfte med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt kvinnliga och manliga vÄrdare inom omsorgen för personer med funktionshinder konstruerar kön. VÄra frÄgestÀllningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vÄrdarna pÄ yrket som vÄrdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vÄrdare och skiljer sig uppfattningen Ät mellan de kvinnliga och manliga vÄrdarna? I vÄr analys av resultatet har vi anvÀnt oss av ett könsperspektiv med fokus pÄ hur kön ses som en social konstruktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre mÀn, som alla arbetade som vÄrdare pÄ olika boenden för vuxna i behov av sÀrskilt stöd.

Hur betraktas kvinnor intagna pÄ anstalt av den svenska kriminalvÄrden? Detta Àr frÄgan jag har Àmnat att försöka besvara i denna uppsats. DÄ det Àr en stor frÄga utgör mÄngfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. LÀsaren fÄr bland annat ta del av hur diskussionerna förts angÄende blandade anstalter och hur kvinnliga anstÀllda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som Àr kvinnornas bÀsta. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omstÀndigheter kvinnorna framstÀlls och begrundat vilka konsekvenser olika förhÄllningssÀtt kan fÄ för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvÄrden sÄvÀl som allmÀnheten..

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit mÄnga svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som Àr utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlÀgga produktionen i ett land med lÀgre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebÀr ett möte med en ny kultur och nya förutsÀttningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det dÀrför en hel del de behöver ta stÀllning till.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsstÀllelse hos mÀn och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 dÀr tvÄ urvalsgrupper anvÀnts bestÄende av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och SkÄne lÀn. MÀtinstrumenten som anvÀndes var ett arbetstillfredsstÀllelseformulÀr och ett Locus of Control formulÀr. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvÄvÀgs-ANOVA anvÀndes för berÀkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att mÀn generellt sett Àr mer tillfredsstÀllda Àn kvinnor och att offentliganstÀllda Àr mer tillfredsstÀllda Àn privatanstÀllda.

SjÀlvskadebeteende Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige och resten av vÀrlden, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;BjÀrehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig sjÀlva men att fÄ av de drabbade söker vÄrd för sina besvÀr. Patienter som skadar sig sjÀlva upplever att vÄrdpersonal har svÄrt att förstÄ deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vÄrdpersonal kÀnner sig negativt instÀllda till att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vÄrden bland bÄde personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring omrÄdet.