Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bÀttre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs ocksÄ ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har Àven framkommit i studier att det rÄder brister inom sjukvÄrden vad gÀller att förmedla sÄdan information. Som ett första steg behövs en kartlÀggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pÄgÄende cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvÀrsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgÄr adjuvant cytostatikabehandling.

Titel: Manlig och kvinnlig kommunikation = Kvinnors och mÀns kommunikation?NivÄ: Kandidatuppsats, Ledarskap (15hp), vÄren 2011Författare: Lisa Englund och Frida NielsenHandledare: Jenny StÄhlNyckelord: Ledarskap, kommunikation, genusProblemformulering: Hur kan mÀn respektive kvinnor i position som chefer kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen undersöka hur mÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera med sina medarbetare inom dagligvaruhandeln. Vi vill Àven undersöka om mÀn och kvinnor i position som handlare inom dagligvaruhandeln kommunicerar pÄ olika sÀtt samt försöka ta reda pÄ varför ledarna kommunicerar som de gör.Teoretiskt perspektiv: Avsnittet inleds med en beskrivning av Àmnet genus, dÀrefter redogörs Àven för Àmnet kommunikation och slutligen en kombination av dessa Àmnen i form av manlig och kvinnlig kommunikation.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssÀtt dÀr vi har intervjuat tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor i position som handlare inom vÄra ÀmnesomrÄden.Empiriskt perspektiv: I empirin beskriver vi de intervjuer som vi genomfört med de fyra handlarna.Slutsats: MÀn respektive kvinnor i position som chefer kan kommunicera olika med sina medarbetare. Orsaken till varför mÀn och kvinnor kommunicerar pÄ det sÀtt som de gör kan bero pÄ flera olika faktorer och inte bara pÄ det faktum att de Àr mÀn respektive kvinnor..

En fallstudie gjord med tvÄ mansdominerade organisationer dÀr kvinnors identifiering pÄ dessa undersökd. Resultatet pÄvisar att kvinnor mycket vÀl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor Àn mÀn, för att kÀnna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojÀmnt förhÄllande mellan kvinnor och mÀn i organisationerna vertikalt. MÀnnen klÀttrar uppÄt medan kvinnorna stannar lÀngre ner. Detta beror inte till största delen pÄ organisationerna, utan pÄ samhÀllets sociala normer och vÀrderingar om kvinnligt och manligt..

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och var tionde kvinna riskerar att drabbas nÄgon gÄng under sitt liv. Att drabbas av svÄr sjukdom innebÀr en avvikelse frÄn det normala livet och leder till en omtolkning av de egna livsvillkoren. Som teoretisk förankring anvÀndes Katie Erikssons teori om lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. Metod: I den systematiska litteraturstudien granskades och analyserades 12 vetenskapliga artiklar som hÀmtades ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Stress pÄ jobbet har vÀckt stor uppmÀrksamhet de senaste Ären. Generellt kan man sÀga att den psykiska ohÀlsan ökar. Kvinnor och lÀrare Àr överrepresenterade bland de utbrÀnda. Syftet med undersökningen var att genom en enkÀtstudie ta reda pÄ om det fanns nÄgra könsskillnader gÀllande mÀns och kvinnors psykiska ohÀlsa pÄ tvÄ gymnasier i Dalarna. Undersökningen bestod av ett frÄgeformulÀr bestÄende av 18 frÄgor.

Syftet med denna studie har varit att beskriva hur kvinnor med arbetsrelaterat handeksem upplever sin livskvalitet. Studien har en deskriptiv design med induktiv ansats och kvalitativ forskningsintervju som metod. Intervjuerna har genomförts med ett strategiskt urval och tematiserade frÄgor. Analysen utfördes med innehÄllsanalys enligt Graneheim & Lundman, (2004), pÄ manifest och latent nivÄ och utmynnade i ett övergripande tema med fem underliggande kategorier. Temat Àr, Handeksem upplevdes som en begrÀnsning och lÀnkar samman det latenta innehÄllet i de fem kategorierna.

Syftet med studien var att fÄ en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjÀnat ett fÀngelsestraff. Vi ville ta reda pÄ vad som kan ha pÄverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fÀngelsevistelse.Materialet Àr insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberÀttelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berÀttelser för att uppnÄ en tolkning av deras livsvÀrld.NÀr det gÀller den teoretiska tolkningen har vi utgÄtt ifrÄn olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svÄrt med tillit och relationer. Alla upplevde nÄgon slags kÀnsla av stigmatisering och skam.

Ett missfall innebÀr en förlust av nÄgonting som kunde ha blivit, och medför dÀrför psykologiska reaktioner hos kvinnor som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser efter ett missfall. Studien baseras pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att söka förklaring och lÀgga skulden pÄ sig sjÀlv: Att livet och framtiden pÄverkas: Att andras tystnad isolerar: Att behöva stöd och förstÄelse och Att gÄ vidare och kÀnna sig styrkt. Vissa kvinnor kÀnde att andra mÀnniskor inte ville prata om deras förlust och de upplevde sig isolerade med sina kÀnslor och tankar, men det fanns kvinnor som kÀnde sig stÀrkta av upplevelsen.

CellförÀndringar drabbar idag kvinnor vÀrlden över och orsakas av humant papillomvirus (HPV). NÀr infektionen inte lÀker ut krÀvs behandling eftersom det kan utvecklas till livmoderhalscancer pÄ lÀngre sikt. Begreppet cellförÀndringar associeras starkt med cancer vilket vÀcker stor oro för de kvinnor som drabbas. Ett avvikande cellprovsresultat krÀver saklig information av vÄrdpersonalen för att kvinnor ska kunna förstÄ sin situation fullt ut samt lindra det lidande som uppstÄr. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter besked om diagnostiserade cellförÀndringar i livmoderhalsen.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 pÄ C-nivÄ vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska mÀn som vÀljer att inte ha barn. De övergripande frÄgestÀllningarna Àr: Hur beskriver kvinnor och mÀn sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som vÀljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som vÀljer att inte ha barn pÄ bemötandet frÄn omgivningen? Studien Àr kvalitativ dÀr grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stÀmpling samt stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och mÀn som vÀljer att inte ha barn, i olika grad beroende pÄ sammanhang, blir ifrÄgasatta och fÄr möta negativa reaktioner frÄn omgivningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader i antalet vÀnskapsrelationer mellan kvinnor och mÀn, samt om skillnader i yrkeslivet eller beroende pÄ hur ofta individerna trÀffar sina vÀnner kan hjÀlpa till att förklara denna skillnad. I teoridelen diskuteras vad vÀnskap Àr utifrÄn olika vÀnskapsdefinitioner, samt varför vi har vÀnner. Vidare presenteras genusteorier som förklarar varför kvinnor och mÀn agerar pÄ olika sÀtt i samhÀllet, samt relationen mellan vÀnskap och genus. Korstabeller och en multipel linjÀr regressionsanalys har genomförts pÄ datamaterialet som Àr hÀmtat ifrÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2000. Det slutgiltiga antalet respondenter var 5142 stycken som i undersökningen fick besvara sina levnadsförhÄllanden som exempelvis vÀnner, familj, utbildning och arbetsförhÄllanden.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att studera vilka sociala förhÄllanden som kan ha haft betydelse för kvinnornas val av att stanna kvar eller lÀmna en vÄldsam relation samt vilka identiteter tillskriver kvinnorna sig sjÀlva under berÀttandet. Tio intervjuer med kvinnor genomfördes och analyserades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Centralt i vÄr studie Àr intervjupersonernas livsberÀttelser. I resultatet anvÀnds ett narrativt och hermeneutisk per-spektiv för att presentera berÀttelserna och förstÄelsen som formas mellan berÀttaren och den som lyssnar. Resultatet visar att de förhÄllanden som har haft betydelse för att fÄ kvinnorna att stanna kvar Àr: hot, rÀdsla och normalisering.

Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohÀlsa jÀmfört med mÀn samtidigt som de Àr sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda pÄ hur kvinnor upplever sin psykiska ohÀlsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgÄtt frÄn min frÄgestÀllning; Vad kÀnnetecknar kvinnors ohÀlsa? Vilka omstÀndigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohÀlsa? Vad innebÀr arbetslivet för kvinnors ohÀlsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohÀlsa? Spelar ansvarstagande nÄgon roll för kvinnors ohÀlsa och sjukskrivning? Jag har anvÀnt grundad teori som metod för mitt arbete dÄ jag ville fÄ fatt i kvinnornas egen bild av sin ohÀlsa, utan att utgÄ frÄn nÄgon bestÀmd teori. För att fÄ fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla Àr eller har varit sjukskrivna.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Mellan 30 000 till 40 000 inducerade aborter per Är har i Sverige genomförts de senaste Ären. Detta innebÀr att en stor del av sjukvÄrdens patienter har genomgÄtt eller kommit i kontakt med en abort i sitt liv. Det Àr dÀrför viktigt att allmÀnsjuksköterskan har god kunskap om hur en inducerad abort kan pÄverka kvinnan och hennes omvÀrld. AllmÀnsjuksköterskans roll i abortprocessen har ocksÄ ökat. DÀrmed genomfördes en litteraturstudie pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar med syftet att belysa hur kvinnans subjektiva hÀlsa pÄverkas, över lÀngre tid, som följd av inducerad abort.