Syfte: VÄrt syfte med studien har varit att studera olika behandlingsmetoder för mÀn i olika sociala verksamheter i Göteborg. Dessa verksamheter anvÀnder sig av behandlingsprogrammen ATV, Alternativ til vold, och IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme, för att motverka mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer.FrÄgestÀllningar: - Vad har behandlarna för förklaringsmodeller till uppkomsten av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer?- Hur beskrivs och hur pÄverkar de aktuella behandlingsmetoderna mÀnnen utifrÄn behandlarnas perspektiv?- Vad anser behandlarna att det finns för möjligheter respektive svÄrigheter med behandlingen?Teorianknytning: Resultatet har analyserats med hjÀlp av följande teorier; den ekologiska förklaringsmodellen, anknytningsteori, social inlÀrningsteori, generell systemteori, kommunikationsteori och teori om genus-/maktrelationer.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomförde intervjuer med hjÀlp utav en halvstrukturerad intervjuguide. Metoden anser vi Àr bÀst lÀmpad för vÄr studie dÄ den hjÀlper oss att fÄnga upp informanternas, det vill sÀga behandlarnas erfarenheter och kunskaper kring syftet med vÄr studie. Resultat: Samtliga informanter utgÄr frÄn den ekologiska förklaringsmodellen, det vill sÀga att de ser orsaker till vÄldet utifrÄn olika nivÄer alltifrÄn strukturer pÄ samhÀlls- och genusnivÄ till förklaringar som har med faktorer under uppvÀxten att göra.

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhÀllsproblem. Inom sÄvÀl den Àmnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn pÄ kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrÄn frÄgestÀllningar om deras arbetssÀtt, attityder, vÀrderingar och syn pÄ kvinnligheter. För att fÄ förstÄelse av fenomenets komplexitet anvÀndes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism.

Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hÀlsa efter en hjÀrtinfarkt.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkÀter och observationer. Resultatet visade att mÀn upplevde en bÀttre hÀlsorelaterad livskvalitet Àn kvinnor samt att kvinnors psykiska hÀlsa pÄverkades mer efter en hjÀrtinfarkt.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utstrÀckning legitimerade sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelningar frÄgar patienter om vÄld i nÀra relationer i samband med anamnesupptagning vid inlÀggning pÄ vÄrdavdelningen, samt hur de följer den lokala handlingsplanen för vÄldsutsatta patienter.  Metod: Kvantitativ tvÀrsnittstudie. I enkÀtstudien deltog 50 legitimerade sjuksköterskor frÄn fyra olika vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjÀlp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik.Resultat: Majoriteten (76%) av sjuksköterskorna frÄgade ?Aldrig? eller ?SÀllan? om vÄld i nÀra relationer vid anamnesupptagningen. Handlingsplanen för omhÀndertagande av vÄldsutsatta hade majoriteten varken diskuterat eller lÀst och mindre Àn hÀlften visste var den hittades.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje Är. Ett cancerbesked innebÀr ett förÀndrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgÄng. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjÀlp oftare Àn mÀn, detta sÀgs bero pÄ att kvinnor har lÀttare att erkÀnna sig sjÀlva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i hur mÀn och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön pÄverkade bedömningen. Ett urval pÄ 108 yrkesarbetande mÀn och kvinnor frÄn tvÄ sektorer valdes ut, deltagarna lÀste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hÀlsa gradvis försÀmras pÄ grund av ökad arbetsbelastning. En flervÀgs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av mÄlpersonens arbetsbörda, ohÀlsa och hjÀlpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att mÀn uppfattade en kvinnlig kollegas ohÀlsa och hjÀlpbehov som större Àn en manlig kollegas.

Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur sex unga kvinnor sÄg pÄ trÀning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag anvÀnt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i Äldrarna 18 till 20 Är, samt litteraturstudier. Min frÄgestÀllning var hur dessa unga kvinnor sÄg pÄ kroppen och trÀning, men Àven hur de sÄg pÄ trÀning och femininitet. I min analys av min empiri har jag anvÀnt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och Àven viktigt i mÄnga fall att vara kvinnlig pÄ gymmet, för att hÀvda sin kvinnliga könsidentitet.

Studiens syfte var att beskriva upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande hos vuxna personer med Typ 1 Diabetes Mellitus (T1DM). JÀmförelser gjordes Àven mellan kön och Äldrar. Urvalet gjordes frÄn medlemmar i GÀvleborgs Diabetesförbund och bestod utav 56 personer (kvinnorn 30, mÀn n 26) med ett Äldersspann mellan 19-76. AnvÀnd datainsamlingsmetod var en förkortad och översatt version av mÀtinstrumentet Ryff?s Psychological Well being Scale.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och med hjÀlp av mammografi kan bröstcancer upptÀckas i ett tidigt skede. Mammografi Àr dock inte alltid Àr den bÀsta modaliteten att diagnostisera bröstcancer med eller för att bedöma cancern. Vilka kvinnor Àr det egentligen som fÄr magnetresonansetomografi som en kompletterande undersökning ellersom screening? Genom denna litteraturstudie har vi sammanstÀllt detta. MRT som komplement till mammografi kan anvÀndas bland annat för kvinnor som har en kÀnd Àrftlig faktor att utveckla bröstcancer.

Syftet Àr att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framstÀlls i jÀmförelse med mÀn i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gÀllande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man dÄ förklara det? Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ i vilken mÄn dessa fyra lÀroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, dÄ det stÄr i kursplanerna att ?skolan aktivt och medvetet skall frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀtt och möjligheter?.I uppsatsen utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀlls mÀn respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?Blir kvinnor och mÀn i lika hög grad representerade i text och bild?Om det finns en skev fördelning gÀllande representationen av mÀn och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta? .

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgÄ bröstcancer pÄverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förÀndringar som inverkar pÄ kvinnans hÀlsa, kropp, livsvÀrld och sÀtt att vara.Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanstÀllts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt.Resultat: Att drabbas av bröstcancer pÄverkar kvinnor kÀnslomÀssigt och vÀcker tankar kring livet och framtiden.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Vi har gjort en fallstudie av hur rehabiliteringen har fungerat för tvÄ kvinnor anstÀllda i en svensk kommun. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om rehabilitering tillbaka till arbetslivet skiljer sig Ät mellan tvÄ kvinnor med liknande medicinska besvÀr i denna kommun. Kvinnor i vÄrdyrket fÄr ofta förslitningsskador och som följd blir mÄnga sjukskrivna. Vi vet av tidigare forskning att det Àr yngre mÀn i stÀder som ÄtergÄr till arbete i högre grad Àn kvinnor. PÄ landsbyggden kommer sÀllan kvinnor tillbaka till arbetslivet efter sjukskrivning.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och pÄ högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga sprÄk. Andelen mÀn inom ÀmnesomrÄdena data och teknik Àr ofta betydligt större Àn andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhÀllet gÄr miste om en stor del potentiella begÄvningar. En jÀmnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor Àndrat utbildningsformer och innehÄll.