Varje Ă„r kommer det in ett stort antal anmĂ€lningar till polisen om mĂ€n som misshandlat sina kvinnor. År 2003 var siffran 22 500 st och siffrorna ökar för varje Ă„r samtidigt som mörkertalet vad gĂ€ller detta brott ocksĂ„ Ă€r högt. Man tror att det bara Ă€r ca en tiondel av brotten som kommer till polisens kĂ€nnedom. Detta brott har uppmĂ€rksammats mycket de senaste Ă„ren bĂ„de inom media och inom politiken.1993 tillsatte regeringen en KvinnovĂ„ldsskommision som fick till uppgift att se över frĂ„gorna som rör mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor. För att Du som lĂ€sare ska fĂ„ en ökad förstĂ„else för detta problem har vi valt att, i början av arbetet, redogöra för hur man genom tiderna har sett pĂ„ mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor.

Studien undersöker relationer mellan stark Ängestsymtom och personlighetsdrag samt bakgrundsfaktorer. 35 deltagare, 23 kvinnor och 12 mÀn, rekryterades pÄ en högskola och besvarade en enkÀt.Resultaten visar en stark relation mellan personlighetsdraget neuroticism och Ängest men inga andra korrelationer med övriga faktorer. En djupare analys av resultaten tyder pÄ att den population ur vilken deltagarna rekryterats inte varit lÀmplig för att undersöka de aktuella frÄgestÀllningarna, eftersom deltagarna uppvisat en mycket lÄg grad av Ängest i testet och Àven en mycket hög grad av inre locus of control. Diskussionen har vÀckt frÄgor anknutna till instrumentens lÀmplighet och beskaffenhet, men ocksÄ om olika relationer i personligheten kan tÀnkas gÀlla för grupper som ligger pÄ hög respektive lÄg nivÄ av Ängest. En slutsats av detta arbete Àr att frÄgan Àr viktig och intressant och att det finns tillrÀckligt med teoretiskt underlag för att Äterkomma med ett mer omfattande val av deltagare och lÀmpligare mÀtverktyg..

I resultatet framgĂ„r det att det finns tydliga ideal för hur man ska se ut och inte se ut men de upplevs verklighetstrogna och fullt uppnĂ„bara om lite tid och energi lĂ€ggs ner pĂ„ kroppen. Dessa ideal pĂ„verkar dessutom kvinnor mer Ă€n vad de pĂ„verkar mĂ€nnen. Även idealen pĂ„ mĂ€nnen ansĂ„gs pĂ„verka kvinnor mer Ă€n mĂ€nnen sjĂ€lva..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer konstrueras i den politiska debatt som Àger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehÄllsanalysen med en deduktiv ansats, och gör sÄledes studien kvalitativ.UtgÄngspunkten för studien Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten Àr socialt konstruerad, dÀr innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan mÀnniskor. Vi har Àven valt att anvÀnda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framstÀllan av maskulinitet och femininitet i samband med vÄld i nÀra relationer.Under analysen av vÄr empiri, har vi strÀvat efter att fÄnga hur vÄld i nÀra relationer konstrueras genom att studera det utifrÄn olika perspektiv sÄsom hur det framstÀlls som socialt problem, hur dess aktörer framstÀlls gÀllande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framstÀlls som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag pÄ vidare forskning..

BröstcancerÀr den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen Àr enlivsförÀndrande hÀndelse och det krÀvs god kompetens hos sjuksköterskan för attkunna stödja och hjÀlpa kvinnorna. Syftet med denna litteraturstudie var attbeskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metoden som anvÀndesvar Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudie. Artiklarna som studiengrundades pÄ söktes via databaserna PubMed och CINAHL.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur gravida kvinnor med rygg/bÀckensmÀrta upplever Basal KroppskÀnnedom. Sex gravida kvinnor med smÀrta frÄn lÀndrygg/bÀckenleder övade BK i grupp, en timme/vecka under 9 veckor. MÀtmetoderna var bÄde kvantitativa: ortopedisk medicinsk ryggundersökning som inkluderade 4 P(Posterior Pelvic Pain Provoking test) och IntervjuSkala för Kroppsjaget (ISK) och kvalitativ: upplevelserapporter. ISK som kvantitativ mÀtmetod visade sig ej vara tillrÀcklig för att belysa upplevelserna. Upplevelserapporterna beskrev en positiv utvecklingsprocess hos samtliga kvinnor, motsvarande de fyra existensnivÄerna som BK bygger pÄ.

Studiens syfte Àr att undersöka hur anhörigvÄrdare över 65 Är som vÄrdar en partner i hemmet upplever stöd frÄn olika nÀtverksaktörer, som t.ex. familj, vÀnner och professionella. För att kunna besvara frÄgestÀllningarna har det gjorts Ätta kvalitativa intervjuer med tvÄ mÀn och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgÄr ifrÄn nÀtverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvÄrdare, beroende pÄ hur deras relationer till nÀtverket ser ut och hur tillgÀngliga dessa relationer upplevs vara. Det Àr viktigt att behÄlla betydande relationer i nÀtverket eftersom dessa ger stöd pÄ olika sÀtt.

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje Är i Sverige. Trippeldiagnostik som bestÄr av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning Àr en metod som hjÀlper att tidigt upptÀcka cancern. Vanligaste behandlingsformen Àr kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försÀmrat vÀlbefinnande respektive försÀmrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förÀndras efter genomgÄngen mastektomi vilket lÀmnar en pÄminnelse om sjukdomen i form av ett permanent Àrr.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsförÀldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem pÄverkar dem sjÀlva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med tvÄ grupper innehÄllande fem familjehemsförÀldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem mÀn emellan 33 och 61 Är. En intervjuguide och en mindre enkÀt skapades och anvÀndes under intervjuerna som spelades in pÄ ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.

Att drabbas av allvarlig sjukdom gör att kroppen förÀndras och att ens vardagliga liv blir till ett kaos. Stroke blir allt vanligare bland kvinnor i den yngre medelÄldern. FÄ studier fokuserar pÄ kvinnor i yngre medelÄlderns upplevelser av vardagligt liv efter stroke.Sjuksköterskor kan ta del av de drabbades livsvÀrld för att uppnÄ ökad förstÄelse och vara ett bÀttre stöd vilket underlÀttar för den drabbade att kunna uppleva hÀlsa i sin vardag. Syftet med studien var att beskriva tvÄ yngre medelÄlders kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av stroke. Data analyserades utifrÄn tvÄ sjÀlvbiografier med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av och förvÀntningar pÄ restaurang- och dansmiljöer för personer med lÀtt begÄvningshandikapp. Den kvalitativa studien genomfördes med öppna frÄgestÀllningar utifrÄn en intervjuguide. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra mÀn, med lÀtt begÄvningshandikapp i Äldrarna 24 - 65 Är. De var bosatta i en av tvÄ utvalda, i storlek jÀmförbara, kommuner i Norrbotten. Datainsamlingen analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ teman: Erfarenheter och FörvÀntningar.

Bakgrund: Personer med Borderline Personlighetsstörning (BPS) ses ofta inom sjukvĂ„rden och Ă€r starkt förknippade med hög dödlighet. Återkommande egenskaper i denna patientgrupps liv Ă€r instabilitet, impulsivitet, en vĂ€xlande sjĂ€lvbild samt bristande relationer. Tidigare forskning visar att allmĂ€nsjuksköterskor besitter bristfĂ€lliga kunskaper om borderlinepatienter och deras upplevelser av att leva med BPS.Syfte: Studiens syfte Ă€r att belysa hur kvinnor med Borderline Personlighetsstörning (BPS) upplever sin livsvĂ€rld, för att genom livsvĂ€rlden delge allmĂ€nsjuksköterskor bĂ€ttre verktyg för att möta och vĂ„rda denna patientgrupp pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Metod: Studien genomförs utifrĂ„n en kvalitativ ansats, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n hermeneutiken. Fyra sjĂ€lvbiografier analyseras med hjĂ€lp av Lundman och HĂ€llgren-Graneheims (2008) kvalitativa innehĂ„llsanalys.Resultat: Upplevelsen av Borderline Personlighetsstörning beskrivs i studiens resultat genom fyra huvudkategorier: uppvĂ€xtens betydelse, behovet av relationer, ett svĂ„rthanterligt kĂ€nsloliv samt synen pĂ„ sig sjĂ€lv.Slutsatser: Ett livsvĂ€rldsperspektiv Ă€r nödvĂ€ndigt att ha med sig som allmĂ€nsjuksköterska, för att förstĂ„, vĂ„rda och möta borderlinepatienter pĂ„ bĂ€sta möjliga sĂ€tt.

HjÀrtinfarkt Àr en av de frÀmsta dödsorsakerna bland mÀn och kvinnor i vÀrldens idag. KardiovaskulÀr död minskar bland mÀn, men inte bland kvinnor. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt, innebÀr ett hot mot livet för personen som drabbas, och pÄverkar personen och dennes familj under lÄng tid. Kvinnor som insjuknar Àr i genomsnitt 75 Är och har en sjukdomshistoria med andra sjukdomar i bakgrunden nÀr de drabbas av en hjÀrtinfarkt. MÀn Àr i genomsnitt sett 10 Är yngre Àn kvinnor och har oftare varit med om en tidigare hjÀrtinfarkt, nÀr de Äterinsjuknar.

Syftet med vÄr rapport Àr att ge en inblick hur piketen fungerar, framförallt hur urvalsprocess gÄr till och hur man jobbar för att fÄ in kvinnor i enheten. Vi blev intresserade av hur piketen fungerade och hur man jobbar med att rekrytera kvinnor, nÀr vi hörde att Stockholms piketen haft ett projekt under hösten 2007. Projektet riktade sig till kvinnor för att fÄ fler av dem att söka sig till piketen. Vi tycker att detta ligger i tiden eftersom det diskuteras pÄ mÄnga hÄll att man strÀvar Ät ett mer jÀmlikt samhÀlle. Vi har fÄtt stor hjÀlp med att fÄ fram information om projektet och enheten av piketen i Stockholm dÀr vi gjort ett studiebesök.

The purpose of this essay is to identify how violence against women is understood in the government's policy action plan called Handlingsplan för att bekÀmpa mÀns vÄld mot kvinnor, hedersrelaterat vÄld och förtryck samt vÄld i samkönade relationer. The main issue that the study is based on, is whether there is a feminist gendered understanding that permeates the action plan. To examine this, I have formulated two more specific questions:     - What is considered to be the main problem of men's violence against women?     - What is considered to be the reasons for men's violence against women?    The empirical material of the study consists of the government's action plan. With the help of Carol Bacchis discourse analytical approach "What's the problem approach", important patterns in the material have been detected.