Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området.De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning.

Bakgrund Barn har idag ett för högt intag av mättat fett, vilket ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Livsmedelsverket rekommenderar därför att lättmjölk och lättmargarin skall serveras i skolan för att uppnå en näringsriktig skolmåltid.Syfte Syftet var att undersöka föräldrars inställning till Livsmedelsverkets rekommendationer kring serveringen av lättmjölk och lättmargarin i skolan, hur konsumtionen av mjölk och margarin ser ut i hemmet samt samband med föräldrarnas kön, ålder och utbildningsnivå.Metod En enkätstudie genomfördes på tre utvalda skolor, innehållande elva frågor om inställning till och konsumtion av lättmjölk och lättmargarin. SPSS 20.0 användes för att analysera och bearbeta data där en signifikansnivå sattes till p<0,05.Resultat Deltagare i denna studie var 106 stycken, 81 kvinnor och 25 män. Majoriteten av deltagarna var negativa till de påståenden som lyfter fram lättmjölkens fördelar. Endast ett fåtal deltagare instämde i påståendet lättmjölk och lättmargarin minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Det som klassas som populärkultur finns idag tillgängligt för barn via många kommunikationskanaler. De kan relativt enkelt komma i kontakt med bland annat olika mediekaraktärer genom filmer, digitala spel och smartplattor som finns mer lättillgängligt i dagens samhälle, främst i hemmet men även till viss del i förskolan. Vi vill undersöka om barnens lekar är inspirerade av den populärkultur som råder samt hur det i så fall kommer till uttryck. Följden av detta blir då att försöka se hur dessa lekar tas emot i förskolan av de pedagoger som arbetar där. De centrala begrepp som studien inriktar sig på är framförallt populärkultur och lek men berör även de normer som finns i förskolan när det gäller genus, könsskillnader, miljö, material samt våldslekar och vad som anses vara tillåtet och otillåtet.

SAMMANFATTNING Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier.

Studiens syfte var att undersöka svenska kvinnors förhållanden till varumärken och ägodelar i heminredningen. För att förstå varför förhållandena antar olika former undersökte vi även vilka variabler som inverkar på de kvinnliga konsumenternas beteende. Undersökningen byggde på en kvalitativ studie innehållande djupintervjuer, observationer, bild- och projektivteknik med åtta kvinnliga konsumenter..

Allt mer behandling och vård av patienter flyttas ut från sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag får cirka 22/100 000 invånare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rätt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tämligen kvalificerade arbetsuppgifter krävs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter då allt sjukare personer vårdas i hemmet.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

Kärnkraften ser vi som ett miljövänligt och bra alternativ för framtiden. Därför kändes det intressant att undersöka om vi som blivande sjöingenjörer har en framtid där efter våran karriär till sjöss. Syftet med detta arbete är att få ökad insikt om vilka teoretiska kunskaper, praktiska och personliga egenskaper som gör sjöingenjören attraktiv i ledande befattningar vid kärnkraftsverk. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkätundersökning och en intervju. Undersökningen skickades ut till Sveriges samtliga kärnkraftverk och intervjun gjordes med en anställd på ett utav dem.

I denna uppsats gör jag en textanalys av tre årgångar av tidskriften Vi föräldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag ställer frågan vilka bilder av föräldraskap, framförallt faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jämställd relationen mellan pappa och mamma är. Avspeglar sig tankar om ?den dubbla emancipationen? ? det vill säga att både kvinnor och män ska delta i såväl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn ? i tidskriften och sker det några förändringar över tid?Som inramning till min analys beskriver jag det samhälleliga och politiska sammanhanget när det gäller föräldraskap och jämställdhet under den tid då respektive årgång gavs ut. Jag använder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika föräldraskapet i min analys.Min beskrivning och analys av de tre årgångarna visar att tidskriften genomgår stora förändringar över tid.

This study is about differences in knowledge regarding animals. In the study five year old preschool children from a city were compared to five year old preschool children in the suburbs with multicultural background. The study is also about where children´s knowledge about animals comes from and how educators can make a positive difference. To find this out standardized interviews was used on 23 children from four different preschools, two preschools in the suburbs with 15 children and two preschools in the city with 13 children. A survey was sent out to the educators within these preschools to gather background information on what the children do regarding animals.

e-lärande handlar om hur man ska ha tillgång till lärandeinformation vart man än är, oberoende enhet så länge internetuppkoppling finns. Adaptivt test är ett test som kontrollerar användarens kunskaper för att kunna anpassa t.ex. läroinnehållet efter användarens kunskaper. Live-programmering är då användaren kodar i ett program som ger direkt feedback på vad koden gör.Problemet består utav att utforma en algoritm och en datastruktur som kan utnyttja den data som erhålls från en live-programmerings-miljö för att kunna genomföra ett adaptivt test. Undersökningen kommer att ske i en webbläsare med hjälp av live-programmering.Implementationen av arbetet sköts smidigt genom att programmera en hemsida där användaren får testa de olika algoritmerna.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur man i sex klasser, år tre, sex och nio, arbetade för att utveckla elevernas matematiska tänkande och därigenom förhindra svårigheter. Vi ville se om organiserandet av lärandet och sättet att kommunicera påverkade elevernas inställning till matematiken.I litteraturgenomgången tar vi upp vad styrdokumenten säger om matematik, barnets matematiska utveckling, matematik i skolan, attityder till matematik samt teorier om matematiksvårigheter. I den empiriska delen beskriver vi hur vi utförde undersökningen i två steg; en elevenkät i skolår tre, sex och nio samt en kvalitativ del som genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med elevernas pedagoger. I resultatdelen redovisas bl.a. slutsatserna att grupperna var mer flexibla bland de yngre barnen, vikten av att använda öppna frågor och uppgifter där vägen till lösningen var viktigare än svaret samt att eleverna i de olika skolåren inte fann matematikämnet svårt men däremot tråkigt.Konstateras kan att en del elever har matematiksvårigheter men många får svårigheter i samband med undervisningen.

God omvårdnad innebär att vårdtagaren tillförsäkras en god och säker vård. Vårdpersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har visat att mer än var femte patient som vårdas på sjukhus har trycksår. Trycksår är en komplikation som uppstår i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår orsakar ett stort lidande för patienten.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur en skola ser på de särbegåvade barnen. Vad kännetecknar begåvning? Upptäcks särbegåvade elever? Vilka möjligheter ger skolan dessa elever? Metoderna som använts för att få svar på detta är dels en enkätundersökning riktad till alla lärare som är mentorer på en skola och dels kvalitativa intervjuer med en skolledare, en elev och en förälder. I studien framgår det att man upptäcker många av de särbegåvde eleverna. Elevens sociala kompetens har stor betydelse för om man ska bli upptäckt, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Men långt ifrån alla särbegåvade elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola..