Hos vissa elever i den svenska skolan riskerar kodväxling att uppfattas som tecken på bristfällig språklig kunskap. Flerspråkiga och kodväxlande inlärare anses vara de elever som presterar sämre i skolan. Tidigare forskning på området förklarar begreppet kodväxling och orsaker till dess förekomst, ägnar uppmärksamhet åt studier som visar att vissa elevgrupper med kultur olik den svenska kulturen klarar sig sämre i skolan än de svenska eleverna samt understryker flerspråkiga elevers identitetskonstruktion som en bakomliggande faktor. Denna uppsats undersöker hur flerspråkiga elever kodväxlar och varför de gör det samt fokuserar invandrarelevernas skolprestationer, identitet och självbild. Ett övergripande syfte är att nå en större förståelse för de flerspråkiga elever som kodväxlar i skolan för att kunna erbjuda dem framgångsrik undervisning.Då studiens syfte är att nå ett stort antal informanter genomförs en kvantitativ studie i form av enkätformulär.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

I denna undersökning har jag granskat de tre tal som kung Carl XVI Gustav, ärkebiskop K.G. Hammar och statsminister Göran Persson höll till minne av flodvågskatastrofens offer, i Stadshuset den 10 januari 2005. Av de tre talen var det främst kungens som satte spår i mitt med-vetande. Kungens tal hyllades också i pressen medan de andra talarna knappt nämndes.Undersökningens övergripande syfte blev därför att försöka utröna vad det är som gör att vissa tal berör och direkt fastnar i medvetandet medan andra glöms bort. Mer specifikt studerades detta genom att likheter och olikheter lyftes fram i de tre talen och i kontexten dessa hölls i.

Min utgångspunkt för uppsatsen var fenomenet duktig flicka. Orsakerna, upptäckten, förståelsen och konsekvenserna av fenomenet har genom tidigare forskning inom bland annat sociologi, psykologi och arbetsvetenskap sökt härledas till exempelvis kvinnor och mäns olika uppfostran, nationell politik och organisationsstrukturer. I samband med dessa studier har begreppet duktig flicka ofta efterföljts av ord med negativ klang som exempelvis "-syndromet". Detta "pessimistiska" angreppssätt gentemot begreppet samklingade inte med min utgångspunkt. Jag lyfte fram alternativa sätt att förstå fenomenet duktig flicka och fokus låg på genusaspekten.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman.Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet.

AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sämre hälsa än heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka åtgärder som är möjliga för att förändra denna ohälsa, där jag har koncentrerat mig på särlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig på lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- området. Med hjälp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkännande eller omfördelning diskuteras särlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet är att det vid särlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthålls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare. Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor.

SammanfattningSpråket är ett viktigt verktyg för kommunikation och för andraspråkselever spelar språket en viktig roll för att integreras i skolan och i samhället. Läraren har en nyckelroll i denna integrering och lärarens kompetens i andraspråksinlärning är av stor vikt för elevernas inlärning. Forskare har kommit fram till att interaktionen mellan lärare och elev är betydelsefull för att eleven ska lyckas i skolan och läraren i svenska som andraspråks kunskap kring andraspråksinlärning är central. Forskningen visar att elevers olika modersmål påverkar inlärningen av ett andraspråk och att lärare då ska vara medvetna om denna påverkan för att kunna lägga upp en lämplig undervisning utifrån de olika modersmålen. Forskarna Thorén (2008) och Kjellin (1998) har även påpekat vikten av prosodiundervisning och menar att utan en korrekt prosodi har talaren svårt att göra sig förstådd.Vårt syfte med uppsatsen leder fram till tre frågeställningar som handlar om lärares roll och förkunskaper samt metoder för andraspråksinlärning, elevers förutsättningar att lära sig ett andraspråk med utgångspunkt på deras modersmål och hur lärare prioriterar prosodin i andraspråksundervisningen.

I min studie har jag valt att undersöka elevers förståelse och svårigheter om talomvandling mellan olika former (bråk, decimal och procent). Syftet med detta arbete är att ta reda på elevernas förståelse för och svårigheter med att omvandla tal mellan bråkform, decimalform och procentform. Dessutom ville jag ta reda på om det skiljer i svårighet mellan benämnda uppgifter och rutinuppgifter när det gäller talomvandling. Med rutinuppgifter avser jag uppgifter utan text. Rutinuppgifternas syfte är att utveckla procedurförmåga medan de benämnda uppgifterna också utvecklar problemlösningsförmåga.

Anhörigas behov i samband med att en familjemedlem hastigt skadas eller avlider uppmärksammadesmycket i media i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien. Kunskapen om krishantering ochsorgeprocessen finns beskrivet, men patienter och anhörigas erfarenheter vid allvarliga sjukdomarvisar på att deras behov inte blev tillgodosedda så som de behövde. Syftet med denna litteraturstudievar att få kunskap om vilka behov närstående har omedelbart eller i nära anslutning till insjuknandet,skadetillfället eller dödsfallet av en familjemedlem vårdad på sjukhus samt få kunskap om på vilketsätt sjukhuspersonal kan möta behoven. Artiklarna som granskats hämtades dels via sökning iCINAHL och PubMed och dels via valda artiklars referenslistor. De behov de närstående angav somviktiga var tillförsikt, vårdpersonalens förmåga att inge hopp, närhet till familjemedlemmen,information om patientens tillstånd och planerade behandlingar, eget välbefinnande och stöd initialtoch i fortsättningen.

SammanfattningSyfte: Under de senaste åren har medie- och kommunikationsforskare börjat tala om Internet som en revolutionerande kanal för de alternativa sociala rörelserna. Det finn's dock även forskare som varnar os's för att överdriva Internet's möjligheter att påverka attityder. Det är inte självklart att Internet skulle öka intresset och deltagandet i demokratiska processer. Denna uppsat's syftar till att studera hur och i vilken utsträckning de olika kommunikativa funktionerna på nätet använd's på sex utvalda sociala rörelser's hemsidor. Dessutom diskutera's ifall det i dagen's nätverkssamhälle finn's en enhetlig rörelse som via Internet arbetar tillsamman's mot WTO och frihandel.Teori: Den teoretiska referensramen fungerar som vägledning till de centrala variablerna i informationssamhället.

Denna uppsats behandlar SVT:s Uppdrag granskning. Vi var intresserade av att titta närmare på detta program eftersom det har en särställning i Sverige som ett av de mest sedda samhällsprogrammen. Vi frågade oss vilken agendasättande roll Uppdrag granskning har i vårt samhälle och hur deras reportage utformas för att få genomslag och nå ut till publiken. Utnyttjar Uppdrag granskning sin särställning på bästa sätt för att informera och upplysa?Våra teorier har alltså mycket att göra med mediers agendasättande funktion.