Hur är det att komma ny till ett land där du varken har språket eller känner igen kulturen? För de nyanlända eleverna påbörjas en process vid denna tidpunkt. En process som syftar till att tillägna sig det svenska språket och på samma gång utvecklas i skolans alla ämnen. En svår utmaning kan tyckas. Hur är det då om det visar sig att du inte lär dig språket i den takt som det förväntas av dig? Om du aldrig känner att du förstår ordentligt och det visar sig att du har läs- och skrivsvårigheter.

I Varbergs kommun startade ett samverkansprojekt inom vägledning i mitten på 90-talet. Projektet fick namnet VY, Varbergs Yrkesvägledare och var ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Varberg och kommunens studie- och yrkesvägledare. Meningen med min studie är att undersöka framväxten av Varbergs Yrkesvägledare (VY). Vad var orsaken till att VY skapades är frågeställningen som jag kommer att arbeta efter. Jag kommer att undersöka om det fanns några fördelar med projektet och vad som hände på vägen. Under 1990-talet etablerades vägledningscenter på olika platser runt om i landet.

Det här examensarbetet behandlar högläsning i förskolan. Syftet är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med högläsningen, hur den används i förskolans verksamhet, samt hur de väljer litteratur.Examensarbetet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att högläsning är ett användbart pedagogiskt redskap och har många positiva effekter för barns språk och lärande.

Bakgrund: Att vara med om en traumatisk händelse som utlöser en krisreaktion drabbar alla människor någon gång under livet. En traumatisk händelse kan vara exempelvis att drabbas av sjukdom, förlora en närstående eller att bli inlagd på sjukhus. En kris uppstår då den drabbade personen befinner sig i en situation som han eller hon inte själv kan ta sig ur.Problemformulering: Då allmänsjuksköterskan i sitt dagliga arbete möter patienter och närstående som drabbats av en traumatisk händelse behövs kunskaper i vilka omvårdnadsåtgärder som kan vara till hjälp för dessa personer.Syfte: Syftet är att identifiera evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som allmänsjuksköterskan kan vidta i mötet med patienter och närstående som drabbats av en traumatisk kris.Metod: Artiklar söktes fram med inriktning på patienters eller närståendes upplevelser av traumatiska händelser. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Därefter genomfördes en analys av de utvalda artiklarna.Resultat: De evidensbaserade omvårdnadsåtgärderna som framkom i artiklarna kunde delas in under rubrikerna; bemötande, lyssna, information och kunskap samt stödja bemästring.

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej.

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ?Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen.Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

I uppsatsen diskuteras sociala variablers inflytande på skolresultat i kommunala skolor i Stockholm. Det mönster som framträder indikerar att skolprestationer i mycket hög utsträckning är relaterat till socioekonomisk status. Barn till högutbildade och höginkomsttagare presterar bättre i skolan än barn till lågutbildade och låginkomsttagare. Detta medför att storstadsområdet uppvisar tydliga spatiala skillnader.Orsakerna till denna dispersion diskuteras i uppsatsen utifrån sociolingvistiska förklarings-modeller, vilka fokuserar på barns språkliga skillnader utifrån sociala faktorer. Härutöver diskuteras klassystemets reproduktion, utifrån Pierre Bourdieus arbete, något som är fundamentalt bl a för förståelsen av snedrekryteringen till gymnasieskolan.I uppsatsen genomförs statistiska korrelations- och regressionsberäkningar.

Uppsatsen handlar om konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning och bygger på en praktisk studie som utfördes hösten 2012 i Linköpings stift. I tidigare forskning finns beskrivet personer med funktionsnedsättning i förhållande till kristen tro samt konfirmation, men funktionsnedsättning och konfirmation har inte tidigare beskrivits i förhållande till varandra.I vardagligt tal blandas begrepp som exempelvis funktionsnedsättning, funktionshinder, handikapp. Enligt Socialstyrelsens definition behöver funktionsnedsättning inte innebära ett hinder då omgivningen spelar en avgörande roll huruvida en funktionsnedsättning innebär ett hinder eller inte. Jag använder mig av definitionen funktionsnedsättning i min uppsats. Det pågår diskussion om att användning av olika begrepp kan bidra till exkludering.

SammanfattningSyfteSyftet med min uppsats har varit att ta reda på vad det finns för orsaker till att en del elever inte deltar i idrottsundervisningen. Min förhoppning med detta är att öka förståelsen för dessa orsaker så att man lättare ska kunna få med dessa elever i sin undervisning.metodJag har använt mig av intervju som metod. Åtta elever i årskurs 7-9 tillfrågades om de ville delta helt anonymt. Jag använde mig av en intervjumall under intervjun och ställde följdfrågor där det behövdes. Intervjuerna gjordes i ett rum där vi kunde tala ostörda och spelades in på min telefon.ResultatAv de 8 elever som jag har intervjuat kände sig 2 stycken rädda att förstöra för laget, att känna sig dåliga och de upplevde obehag då övriga ibland kunde skratta då de gjorde fel på något vis.

Under de senaste årtiondena har det skett ett flertal omstruktureringar inom vården, som influerats av industrins tekniska sätt att tänka, samt av New Public Management (NPM) som medfört ett ökat fokus på effektivitet och utnyttjande av resurser. Dessa omstruktureringar har medfört stora förändringar för sjuksköterskorna, där nedskärningar av personal är en del. Detta gör att man kan tala om en rationalisering av vården. Syftet med denna studie är att se hur sjuksköterskor upplever denna rationalisering, och mer specifikt att studera hur de upplever att omstruktureringarna har påverkat arbetssituationen och kvaliteten i deras arbete, samt hur vårdcentraler som organisation utövar makt över dem. Studien består av fem semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor från två vårdcentraler i Uppsala.

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se.

Studien handlar om svenska heterosexuella män som är utsatta för olika typer av våld som utövas av kvinnor vilka män har en relation till. Problemet handlar om att det finns ett relativt sätt att tala om dessa män, i form av diskurser, samt själva debatten i stort. Bland annat grundar sig detta på kombinationen av de två variablerna, kön och våld vilket i sin tur leder till ämnets tabu där även offerstatus ifrågasätts. Dock är syftet med studien inte att övertyga eller informera en viss målgrupp om detta utan snarare att synligöra de eventuella uppfattningarna genom att redogöra och granska dem utifrån ett textanalytiskt perspektiv inspirerad av diskursanalys metoden. Den primära frågeställningen lyder: Hur karaktäriseras mäns utsatthet för våld som utövas av en kvinna? Metoden är således att studera innebörden i empirin vilket består av inlägg och kommentarer om mansmisshandel från två olika internetsajter.

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande. För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen.