Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkåren återspeglas på Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkåren. Med hjälp av en enkät har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade på utbildningens sista termin. Denna studie är en del av ett större projekt på journalistikavdelningen på Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. Därmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid två tidigare tillfällen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat använda i denna uppsats.Vi har, med fokus på differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter såsom hur stor andel av männen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anställningsform de har, samt hur lönesättningen ser ut.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frågeställningar:? Går individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? Går det, beroende på akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas inställning till arbete utifrån teorierna om Generation Y?? Går det att ifrågasätta synen på Generation Y som en homogen grupp?? Om det går att ifrågasätta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isådana fall bero på?Arbetsmarknaden står inför ett generationsskifte när dagens unga nu gör entré, de såkallade Generation Y. Generation Y profileras som målmedvetna, reflexiva ochsjälvsäkra individer som vågar ställa krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svårighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Uppsatsen byggde på en kvalitativ forskningsstrategi med syftet att undersöka hur personal på boenden för ensamkommande flyktingbarn uppfattade begreppet integration och dess innebörd. Empirin är insamlad genom sju kvalitativa intervjuer. De frågeställningar studien byggde på var: vilken innebörd lägger personalen i begreppet integration? Vad finns det för eventuella hinder för integration? Vad är målet/en med integration och när är de uppfyllda? Empirin från dessa intervjuer analyserades sedan genom en tematisk innehållsanalys och med ett abduktivt angreppssätt. Resultaten tolkades sedan med hjälp av postkoloniala teorier och begreppet KASAM.

Henriksson, Malin (2012). Talängslan hos högskolestudenter. En studie av hur högskolestudenter med talängslan upplever att hälsan och studierna påverkas av detta. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur högskolestudenter med talängslan upplever sin talängslan och uppfattar att denna påverkar deras studier och hälsa.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur individer med funktionsnedsättning skapar sin förmågodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. Förmågodeprivation innebär att människan upplever brist på friheter och rättigheter för att använda sina förmågor till att nå sina personliga mål. Dessa mål kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktär och kan betyda en utveckling hos individen som denne värderar högt. När förmågodeprivation uppstår likställs den med fattigdom.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att ta reda på om nära-döden-upplevelser är trovärdiga samt vilket religiöst värde de har. NDUerna har blivit vanligare och vanligare i takt med att läkarna har blivit duktigare på att återuppliva människor. Vittnesbörden om NDUerna är mycket lika varandra, även om detaljerna i berättelserna kan variera. En fullständig NDU kan gå till så här: Först infinner sig en känsla av frid och ro. Om man har haft ont känner man inte längre sina smärtor.

I denna studie undersöks svensk storstadspress representation av fenomenen fildelning och upphovsrätt. Fenomenen är en del av en pågående debatt kring Internets utveckling och reglering, inte sällan ingår begreppen då man talar om integritet och informationsfrihet. Politiska beslut tas som har juridiska påföljder, dessa påverkar människors vardag.Syftet med denna studie är att se hur diskurser, sätt att tala om, förstå och konstituera fenomen, ser ut och formar representationen av fenomenen i pressen. Press och media har stora maktpositioner i samhället, som granskare av makten och som frambringare av information till allmänheten. Utifrån objektivitets- och neutralitetsideal arbetar journalister med dagliga arbetsrutiner.

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed.

Syfte: Syftet är att med inspiration av diskursanalys granska grundsärskolors systematiska kvali¬tets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur skrivs kunskap, be¬dömning och betyg fram? och Vilka diskurser framträder i granskningen av de sjutton syste¬matiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som använts i studien är diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstå världen som vi lever i.

Det här arbetet har främst koncentrerat sig på att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebär samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och läromedel för Engelska A. Därtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhåller sig till en kommunikativ språksyn. För att komma ifrån de problem som begreppet ?ett vidgat textbegrepp? skapar har här använts ett nytt uttryck, ?kommunikativa uttryck? eftersom det på ett bra sätt fångar upp det man vill uppnå med det vidgade textbegreppet. Metoden som har använts för detta har varit att jämföra de tre första kapitlen i vart och ett av läromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jämförts ur två aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har återfunnits i läromedlen och lärarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken. Arbetet har kommit fram till två viktiga slutsatser. Den första slutsatsen är att många olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i läromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock är de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand där för att fördjupa elevernas förståelse av texterna.

Studien är kvalitativ med en deskriptiv och explorativ ansats och utgår från frågeställningar kring barns förståelse av döden och hur deras sorg kommer till uttryck när de har förlorat en anknytningsperson. Tidigare forskning lästes in och lade grunden för förförståelsen under intervjuerna. Empirin samlades in genom fyra intervjuer med tre psykologer och en socionom med psykoterapeututbildning. Genomförandet av studien har varit abduktiv med både förbestämda teman, samt nytillkomna teman uppkomna genom analys av informanternas svar. Syftet med studien är att uppmärksamma hur barn upplever sorg och resonerar kring död i samband med en anknytningspersons död genom att utgå från psykologers/psykoterapeuters erfarenheter av att träffa barn i åldrarna sex till tio år som befinner sig i sorg, samt beskriva hur barnens sorgereaktion kommer till uttryck, detta för att ge vuxna och professionella en större förståelse för barns behov i sorg.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur små aktiebolag med 10-50 anställda och enomsättning understigande 100 mkr uppfattar att de mer omfattande kraven för planering ochgranskning har påverkat revisorns arbete sedan en ny revisionsstandard (RS) infördes i januari2004. Har revisionsbyråerna anpassat sig till den nya standarden och arbetar de efter RS mall förplanering och granskning? Har företagen upplevt att några förändringar har skett sedan införandetav RS och vilka är i sådana fall dessa?För att besvara frågeställningarna har representanter från fyra mindre aktiebolag intervjuats ochgett sin bild av hur de upplever att revisorn ändrat sin granskning sedan RS infördes. RS mall förvad som skall ingå i planeringen och granskningen har använts som referensram tillsammans medett antal hypoteser grundade på en personlig intervju med auktoriserad revisor MarianneFredriksson Stohr. Denna mall samt hypoteser har sedan tjänat som jämförelsegrund då vianalyserat de empiriska resultaten.

Denna studie beskriver några förstelärares uppfattning om särskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. Främst har jag valt att analysera hur lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv på specialpedagogik. Jag har också studerat hur lärarna fördelar ansvaret för elevens lärarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utläsas i lärarnas tal.  Jag har använt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgått från teoretiska perspektiv på specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lärarna beskriver elever i behov av särskilt stöd utifrån olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.