Sexualitet är en unik och viktig del av människors grundbehov. Det finns stereotypa uppfattningar att personer som lever med degenerativa sjukdomar är asexuella. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sexualitet hos kvinnor som lever med kroniska sjukdomar. En kvalitativ innehållsanalys av 12 artiklar resulterade i 5 kategorier: ?att älska och vara värd att älska för den man är?, ?att den sexuella funktionen förändras av symptom och läkemedel?, ?att relationer och samspel med partnern är viktigt?, ?att vara orolig och bli generad? samt ?att omvärdera och förändra?.

En förutsättning för att rättssystemet ska fungera är att personer ställer upp och berättar för polisen om vad som har hänt när brott har begåtts. Det har förekommit situationer då personer i segregerade områden väljer att inte tala med polisen på grund av rädsla för bland annat repressalier. Det är av största vikt att polisen lyckas bygga upp ett förtroende bland de boende i dessa områden för att vi ska ha en rättsäkerhet även i framtiden. Syftet med denna rapport är att problematisera polisens arbete i de segregerade områdena och beskriva de problem och dilemman som poliserna ställs inför. Jag har under ett antal dagar följt poliserna i ett segregerat område i södra Sverige.

SSAB Tunnplåt har i Borlänge en produktionsanläggning innehållande varmvalsverk, kallvalsverk, normaliseringsanläggning, betsträckor, spaltsträckor, klippsträckor och ytbeläggningslinjer m.m. Genom hela varmvalsningsprocessen bildas oxid på den varma stålytan s.k. glödskal. Under pågående processer avlägsnas glödskalet för att ej påverka slutproduktens ytfinish och materialegenskaper. Fastän ytan spolas ren från glödskal före varje valsning händer det att det finns glödskalsproblem i form av grov yta på de färdiga banden.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola.

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ?Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?? Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt.

Studien undersöker med kvalitativa metoder, hur medveten närvaro kan presenteras och hur det tas emot av elever på gymnasiet. Medveten närvaro eller mindfulness syftar till att vara närvarande i stunden. Den har en bas i en medkännande inställning till sig själv och andra levande varelser. Medveten närvaro består av övningar, som att bli närvarande i kroppen, känslor och tankar, och odlandet av en kärleksfull och vänlig attityd mot sig själv och andra.Undervisning med presentationer, övningar och reflektion genomfördes vid tre tillfällen för en grupp gymnasieelever. I samband med detta intervjuades flera av eleverna.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Det här arbetet handlar om hur elever grupperas inom ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och elev på en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där huvudtesen är att individen lär av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes.

Syftet med uppsatsen är att problematisera användningen av begreppet bötning i förhållande till de handlingar som de utgörs av och att se förekomsten av sådana handlingar på två orter i Västsverige. Syftet är att vidga begreppet och att försöka hitta förklaringsmodeller till varför bötningsrelaterade handlingar förekommer. De centrala frågeställningarna är: Hur ser fördelningen bland dem som utsätter andra och de som blir utsatta för bötningsrelaterade handlingar ut mellan könen på de orter som ingår i undersökningen? I vilken utsträckning känner ungdomarna oro inför att bli utsatta för bötningsrelaterade handlingar? Vilka former av påtryckningar används för att böta någon? Hur ser ungdomarnas förtroende ut till vuxna när det gäller att tala om bötning? I vilken utsträckning känner man till innerbörden i bötningsbegreppet utanför Göteborg?Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där förstaårselever från två gymnasieskolor i Västsverige fått besvara ett antal frågor som behandlar deras egna erfarenheter av bötningsrelaterade handlingar. De teorier som använts för att förklara orsaker och samband mellan ungdomarna och bötningsproblematiken är socialpsykologi och utvecklingsteori.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion på grund av de fysiska och psykiska förändringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen är de i behov av relevant stöd av den vårdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd från vårdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lärare uttrycker sig kring grundläggande läsinlärning och hur de ser på vad som inverkar på läsinlärning, detta eftersom kunskap i att läsa är en förutsättning för att utveckla läsförståelse. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lärare för att undersöka om deras syn på läsinlärning hade förändrats över tid och i så fall på vilket sätt. I studien presenteras olika läsinlärningsmetoder och förutsättningar för att utveckla läsförståelse vilket också de intervjuade erfarna lärarna fick ge sin syn på.Resultatet visar att de erfarna lärarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansågs av stor vikt för grundläggande läsinlärning, som till exempel; att utgå från barnen; lust och glädje; samt intresse och vilja. Synen på läsinlärning hade hos samtliga erfarna lärare utvecklats och fokus hade flyttats från färdighetsträning till innehåll. Någon optimal metod framkom egentligen inte utan lärarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade därmed en egen unik metod som de ansåg passade dem och deras elever.

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3.I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt.