Sök:

Sökresultat:

964 Uppsatser om Vćga tala - Sida 16 av 65

Islam som religion och skolÀmne - en studie om hur högstadieelever kan tala om islam

With this thesis I have sought to do a critical review on how Islam is perceived and articulated by secondary school students in a school in a larger Swedish city. The aim is to analyse how some secondary students in Sweden talk about Islam, as a religion and as a school subject. To achieve this aim, seven focus group interviews with 36 students aged 15-16 have been conducted. These focus groups have discussed the general picture of Islam depicted by the society, media and through the school. But also how, and in what way that depiction has influenced their personal view of Islam.

?NÀr jag tÀnker grammatik, dÄ tÀnker jag trÄkigt? : En undersökning av attityder till svensk grammatik och grammatikundervisning

Grammatik Àr ett Àmne som anses framkalla negativa kÀnslor och mÄnga mÀnniskor minns sin grammatikundervisning som trÄkig och svÄr. Grammatik Àr dock ett centralt Àmne för oss sprÄkkonsulter och nödvÀndigt för att vi ska kunna utföra vÄrt arbete. Syftet med den hÀr undersökningen har dÀrför varit att undersöka vilka attityder till grammatik som mÀnniskor egentligen har. FrÄgestÀllningarna handlar om hur mÀnniskor definierar grammatik, vilken uppfattning de har av grammatik samt vilken anvÀndning de ser med grammatik. Metoden för att söka svar pÄ dessa frÄgor har varit fokusgruppssamtal dÀr studerande och arbetande mÀnniskor tillsammans fÄtt tala om grammatik.

Den Äldrande befolkningen : En studie pÄ regional nivÄ- Kalmar och Kronobergs lÀn

Med denna uppsats Àr tanken att undersöka vad en Äldrande befolkning kan fÄ för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs lÀn. Jag har tittat pÄ olika perspektiv som kan tÀnkas pÄverka varför befolkningssammansÀttningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt Àr hÀlsa, sjukvÄrd, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare sÄ gjorde jag en jÀmförelse mellan de tvÄ olika lÀnen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tÀnkas komma att finnas.

Att tala om konst : Kulturella skillnader ur ettmuseipedagogiskt perspektiv

SprĂ„kets möjligheter och begrĂ€nsningar nĂ€r det gĂ€ller att tala om och tolka en bild har alltid fascinerat mig. Är grĂ€nserna för vad vi kan sĂ€ga eller skriva ner om en bild olika beroende pĂ„ vilket sprĂ„k vi talar? I en visningssituation pĂ„ ett museum talar man om, beskriver och analyserar bilder, konstverk och andra visuella objekt och sĂ€tter in dessa i ett kulturellt sammanhang. Huvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka hur tvĂ„ sprĂ„k, svenska respektive mandarin med helt olika skriftlig representation, anvĂ€nds i en sĂ„dan situation och belysa skillnader och likheter nĂ€r man talar om och förmedlar kunskap om kinesiska bildobjekt.I studien analyseras transkriptioner av intervjuer kring fyra utvalda kinesiska bildobjekt med tvĂ„ informanter med respektive sprĂ„k som modersmĂ„l. Kvantitativt skiljde sig de sammanlagda texterna kring objekten Ă„t nĂ„got i omfattning Ă€ven om de innehĂ„llsmĂ€ssigt föreföll likvĂ€rdiga.

SjÀlvintresse i förÀndringsarbete: en empirisk illustration
över verktyg som företagsledningar anvÀnder för att undvika
att förÀndringsagenter agerar i sjÀlvintresse

Det Àr lÀtt att ta för givet att anstÀllda, och i vÄrt fall förÀndringsagenten, arbetar i organisationens intresse nÀr faktumet kan vara det motsatta. VÄr studie granskar ett tÀmligen tabubelagt ÀmnesomrÄde inom företagssfÀren. Syftet med studien Àr sÄledes att pÄ ett deduktivt sÀtt studera hur ledningsgrupper arbetar för att sÀkerstÀlla att förÀndringsagenten inte jobbar i sjÀlvintresse, och vilka verktyg lednigen kan anvÀnda sig av för att motivera förÀndringsagenten att jobba i organisationens intresse. Genomförande har skett genom att mÄla upp en empirisk illustration genom intervjuer med fyra olika företag inom olika branscher för att bredda bilden av hur olika företag arbetar. VÄr första slutsats Àr att det Àr tÀmligen svÄrt att intressera företag att tala om sjÀlvintresse i och med att det Àr ett sÄ tabubelagt Àmne.

A priorisk kunskap - en analys av definitioner

I den hÀr uppsatsen tÀnker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det Àr ett epistemologiskt begrepp innebÀr att det handlar om kunskap. Den hÀr kunskapen kan uttryckas i satser. SÄdana satser Àr satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel pÄ vad man brukar kalla a prioriska satser Àr: ?inget kan vara helt tÀckt av rött samtidigt som det Àr helt tÀckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C sÄ kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara pÄ tvÄ stÀllen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter mÄste ha en orsak?, men som frÀmsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

SprÄkundervisning pÄ mÄlsprÄket : Utmaning eller sjÀlvklarhet?

Syftet med vÄr studie var att undersöka i vilken omfattning undervisande lÀrare i Moderna sprÄk pÄ steg 3, 4 eller 5 pÄ gymnasiet talar mÄlsprÄket i klassrums-sammanhang. Genom ett antal observationer ville vi kartlÀgga i hur stor utstrÀckning lÀrarna anvÀnder mÄlsprÄket nÀr de undervisar, och i vilken utstrÀckning de talar svenska med eleverna. Lpf94 lÀgger stor vikt vid utvecklandet av elevens kommunikativa kompetens och enligt Gy11 ska lÀrare i Moderna sprÄk tala mÄlsprÄket i största möjliga utstrÀckning, men i vilken omfattning sker detta i praktiken? Resultaten frÄn observationerna visade att de observerade lÀrarna i mycket stor utstrÀckning anvÀnder sig av mÄlsprÄket i sin undervisning. Intervjuresultaten visar att lÀrarna Àr eniga om vikten av att anvÀnda mÄlsprÄket i undervisningen och att de Àr medvetna om sina egna sprÄkval i klassrummet.

TvÄ pedagogers sÀtt att tala om lÀs- och skrivutveckling pÄ gymnasiesÀrskolans individuellaprogram yrkestrÀning

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör grĂ€nslöst arbete och mental samt fysisk hĂ€lsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anstĂ€llningsförhĂ„llanden sĂ„ som fastanstĂ€llning och ej fastanstĂ€llning och om de skiljer sig Ă„t beroende pĂ„ arbetsvillkor och hĂ€lsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var mĂ€n. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hĂ€lsa. Det visade sig Ă€ven att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanstĂ€llda och ej fastanstĂ€llda.

Psykosociala behov hos unga vuxna personer med cancer: En litteraturstudie

Unga vuxna lever i en tid med mÄnga utmaningar och en cancerdiagnos pÄverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i fem kategorier; kÀnslor av osÀkerhet inför framtiden, vikten av att fÄ information, att ÄtergÄ till sitt normala liv, vÀnnernas och familjens roll och stöd inom sjukvÄrden. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osÀkra framtiden som frustrerande och smÀrtsam. För att hjÀlpa personen att hantera en osÀker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till sjÀlvhjÀlp genom information och olika strategier.

FörÀldrars val av fristÄende skola : ur ett intersektionellt perspektiv

Studien grundar sin handling pÄ syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka pÄ vilka bevekelsegrunder förÀldrar vÀljer att placera sina barn i fristÄende skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom bÄde enkÀter och intervjuer har anvÀnts. Valet av skola dÀr undersökningen har Àgt rum gjordes utifrÄn ett stratifierat urval, det vill sÀga ett slumpmÀssigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjÀlp av ett subjektivt urval. NÀr det gÀller intervjuerna, anvÀndes semistrukturerade intervjuer, det Àr intervjuer dÀr respondenterna kan tala fritt om den stÀllda frÄgan.

Memoria - den bortglömda minneskonsten? : En analys av memoriaavsnitt i moderna svenska retorikhandböcker.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera hur memoria framstÀlls i dagens retorikhandböcker.Teorierna kring memoriabegreppet baseras mestadels inom partes?lÀrans klassiska del.GrundlÀggande begrepp som anvÀnds Àr visualisering som syftar till retorikerns förmÄga att tÀnkasig bilder för att lÀttare komma ihÄg dem. Ju bisarrare, fÀrgladare eller komiska de Àr, ju lÀttare Àrdet att komma ihÄg dem. Visualiseringen baseras pÄ Ciceros tankar kring minnet. En underkategoritill visualisering Àr loci, som Àr retorikerns, i minnet, bestÀndiga fÀstpunkt för visualiserade bildersom i uppsatsen har givits det latinska ordet imagines.

Lustfylld gÄrd : en omgestaltning av GÀstrike-HÀlsinge nations gÄrd i Uppsala

GÀstrike-HÀlsinge nation firar sitt 200 Ärs jubileum Är 2011 och till dess Àr det tÀnkt att gÄrden kring nationshuset ska rustas upp och fÄ en ny utformning. Eftersom mÄnga gamla medlemmar kommer att nÀrvara vid jubileet Àr det viktigt att gÄrden Àr representativ och vÀlhÄllen. Idag Àr gÄrden sliten och i behov av en upprustning. Anledningen till att en ny utformning behövs Àr att gÄrden idag Àr vÀldigt sliten samt i stort behov av en upprustning. Den ursprungliga tanken med den gestaltning som finns framgÄr inte. Eftersom ett jubileum Àr nÀra förestÄende Àr det viktigt att gÄrden Àr representativ och snygg vid detta tillfÀlle. Skötselplanen Àr till för att underlÀtta för nationen att ta hand om gÄrden pÄ ett sÀtt som gör att gestaltningen framgÄr och att gÄrden ser vÀlhÄllen ut.

Genus som den deliberativa kommunikationens utmaning : En klassrumsstudie av isÀrhÄllande och hierarki

Den hÀr studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. UtgÄngspunkterna i studien Àr alltsÄ dels ett utbildningsideal ? dels en genusteori. Deliberativ kommunikation Àr en samtalsform med mÄlet att flera aspekter av en frÄga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal dÀr alla fritt fÄr sÀga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och förÀnderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet.

Det lustfyllda sprÄkandet. En utveckling i lÀs- och skrivprocessen

Vi vÄgar pÄstÄ utifrÄn vÄr undersökning att ett sprÄkande arbetssÀtt har betydelse för ett lustfyllt lÀrande. SprÄkande Àr ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport LÀs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). SprÄkande Àr ett kommunikativt verktyg, men Àven ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ innebörden utifrÄn citatet ?det Àr i sprÄkandet kunskapen blir till? (Dysthe,1996) samt om sprÄkandet, enligt eleverna, Àr ett lustfyllt arbetssÀtt.

Litteraturkritik i SvD och DN : - Kriterier för omnÀmningar pÄ kultursidorna

Problembeskrivning: Det finns nÀrmare 500 förlag i Sverige, ca 70 av dessa Àr anslutna till Svenska FörlÀggarföreningen som uppger att det ges ut ca 1000 nya skönlitterÀra titlar i Sverige under ett Är. Enligt Nationalbiografin utges ca 2300 titlar under ett Är. Endast en brÄkdel av all skönlitteratur som ges ut fÄr publicitet i dagstidningar. Varken titlar, författare eller förlag. Syfte: Syftet Àr att undersöka om det gÄr att urskilja om det finns kriterier och mönster för vilka författare och verk som fÄr uppmÀrksamhet i pressen.Metod: Kvalitativ forskningsintervjuSlutsats: Vissa författare och förlag har en högre status hos kulturredaktionerna.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->